Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbete därpå. I allmänhet är det för de följande
operationerna nyttigare, ju mer man genom skrädningen
kan "anrika" malmen; men å andra sidan är det
tydligt, att vid anrikningen, den må ske för hand
eller med maskin, en del af den finare fördelade
malmen följer med gråberget och sålunda måste dels
härigenom, dels genom arbetskostnaden en gräns
sättas för anrikningen. Se vidare Anrikning, Guld,
Järnmalmer, Koppar och Kopparmalmer samt de särskilda
metallernas hufvudartiklar. - Omständigheter, som
inverka på en malmförekomsts brytvärdighet, äro äfven
förekomstens beskaffenhet ur grufteknisk synpunkt,
dess geografiska läge, särskildt med hänsyn till
befintliga eller för dess bearbetande nödvändiga
kommunikationsleder och transportförhållandena i
allmänhet på platsen. Vederbörande metalls prisläge
på världsmarknaden är af stor betydelse. Förändringar
härutinnan, framkallade af växlingar i tillgång och
efterfrågan, kunna vara afgörande för en grufvas
upptagande eller nedläggande. Tekniska förbättringar,
hvarigenom fattiga, mindervärdiga malmer kunnat
utnyttjas med fördel, ha haft afgörande inflytande
på förut förbisedda malmförekomsters uppskattning,
och upptäckten af rikare, mera gifvande malmer har å
andra sidan ej sällan medfört, att äldre fyndigheter
öfvergifvits, sedan brytningen ej längre lönade
sig. - I dagligt tal användes förr benämningen
"malm" på en metalllegering, bestående af koppar,
zink, bly och litet tenn, hvaraf hvarjehanda
husgeråd, såsom grytor, mortlar, ljusstakar
o. s. v. götos. - Om s. k. klockmetall se d. o.
1. Ilj.Sj.* 2. C. A. D.*
Malm [mã’m], eng., geol. Se Jurasystemet, sp. 304.
Malm, sand, sandfält, skogbevuxen större sandmark,
t. ex. Erstaviksmalmen, Stigtomtamalmen. Ordet har
ingått i flera svenska ortnamn, t. ex. Malmö (af
Malmhauge, Malmöghe, Malmey) och Malmköping, och
användes i äldre tid om sandhöjderna n. och s. om
den egentliga stadsholmen i Stockholm, "norra" och
"södra" malmen, hvarigenom det fått bibetydelse af
förstad l. yttre stadsdel och ingått i de yngre, ehuru
mindre korrekta benämningarna Östermalm och (sällan brukade)
Västermalm. Bruket att på "malmarna" n. och s. om
Stockholm ha landthus, badstugor och trädgårdstäppor
är ganska gammalt. I äldre, mera oroliga tider voro
dessa byggnader af mera tillfällig art, men redan
under förra hälften af 1600-talet började stormännen
åt sig uppföra praktfulla s. k.
malmgårdar, hvilka erhöllo typen af herrgårdar
på landet och erbjödo den bekvämlighet och det
utrymme, som de mäktiga adelsfamiljerna vant sig
vid i sina slott och som endast stodo ett fåtal
till buds i den på större tomter mycket vanlottade
staden inom broarna. I äldre handlingar användes
benämningen "trädgårdar", från 1600-talets midt
möter namnet malmgård. Det blef snart en modesak
att ega sådana malmgårdar, och därvid föredrogs
norra malmen. Men äfven på södra malmen funnos
många trädgårdstomter; en bland de första mera
storartade anläggningarna där blef det palats med
tillhörande trädgård, terrasser och springbrunnar,
som Jakob De la Gardies änkegrefvinna Ebba Brahe
uppförde mot slutet af 1650-talet i det nuv. kvarteret
Schönborg (se fig.). En liten återstod af Hårlemans
malmgård på Norrmalm är Centralbadets trädgård
vid Drottninggatan.
Wbg.
 |
| Ebba Brahes palats (malmgård) på Södermalm i Stockholm, i senare delen af 1600-talet, efter Sueciæ-verket. (Det pilasterprydda huset midtför står ännu kvar å gården till Schönborgska huset, Götgatan 16.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
