- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
649-650

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

montaigne (1878; lektorsafh.), hvarjämte han utgifvit
kommenterade uppl. af "Jean Baudry par Aug. Vacquerie"
(1891) och "Biographies d’hommes celebres par Duruy"
(I, 1894, 3:e uppl. 1908; II, 1894, 2:a uppl. 1901)
samt öfversatt och bearbetat Bödtker och Höst,
"Lärobok i franska" (1897; 4:e uppl. 1908).

F–t.

Malmberget, municipalsamhälle i Gällivare socken,
Norrbottens län, omfattande grufsamhället
vid Gällivare malmberg, 7 km. n. om Gällivare
kyrkoby, har en areal af 145,192 har (med undantag
af en mindre del, som tillhör kronan). 2,099
inv. (1910). Taxeringsvärde å fastigheter, för hvilka
bevillning erlägges, 5,574,000 kr. (1911) eller med
tillägg af Koskullskulle (där Bergverksa.-b. Freja
drifver sin verksamhet och som har särskild
stadsplan) 6,102,100 kr., hvaraf 3,409,800
kr. komma på Luossavaara-Kirunavaara a.-b., å
be-villningsfria 370,200 kr. (epidemisjukhus,
brandstation, polisstation, flera kapell
m. m.). Enligt k. br. 23 dec. 1908 skola ordnings-,
byggnads- och brandstadgarna för rikets städer och
hälsovårdsstadgans för riket bestämmelser rör. stad
samt lagen ang. stadsplan och tomtindelning tillämpas
inom samhället. Det förr beryktade kåksamhället är
nu försvunnet och i dess ställe en fullt modern stad
anlagd. Afdelningskontor af Bank a.-b. Norra Sverige,
läkare, apotek, postkontor samt många handlande och
handtverkare. Den för M. afsedda (socialdemokratiska)
tidningen "Norrskensflamman" (3 ggr i veckan) tryckes i Luleå.

Wbg.

Malmborg, Otto August, militär, f. 28 juli 1795 å
Sveaborg, d. 21 maj 1864 på Våxnäs vid Karlstad,
utnämndes 1812 till underlöjtnant vid Ingenjörkårens
fältmätningsbrigad och deltog i tyska (1813) och
norska (1814) fälttågen. Under en lång följd af
år, från 1819, var M. först ordonnansofficer,
sedan adjutant hos kronprinsen, sedermera
konung Oskar I, förflyttades 1821 som kapten till
Lifbeväringsregementet och 1831 som förste-major till
Värmlands regemente, hvars chef han blef 1840. Han
utnämndes 1849 till generalmajor, förde 1849-50
befälet öfver en svensk-norsk ockupationskår i
norra Slesvig, var 1856-62 militärbefälhafvare
i Tredje militärdistriktet och befordrades 1862
till generallöjtnant, samtidigt med att han erhöll
afsked. M. hade 1842 blifvit adlad (han hette äfven
före adlandet M.) och 1850 led. af Krigsvet. akad. –
Hans son, Emil Adolf M., f. 16 mars 1842 på Våxnäs,
var 1861–89 anställd i militärtjänst, hvarunder
han avancerade till öfverstelöjtnant vid Värmlands
regemente (1885) och chef för Krigshögskolan,
samt var 1889–1901 landshöfding i Värmlands
län. Han är led. af Krigsvet. akad. (sedan 1888).

(C. O. N.)

Malmbräcka. Se Bräcka, petrogr.

Malmbäck, socken i Jönköpings län, Västra
härad. 18,016 har. 2,177 inv. (1911). M. bildar
med ödestuga och Almesåkra ett pastorat i Växjö
stift. Västra härads kontrakt.

Malme, Gustaf Oskar Andersson, botanist, f. 24
okt. 1864 i Stora Malm, Södermanland, student i
Uppsala 1885 och filos, doktor där 1892, var Regnellsk
amanuens vid Riksmuseets botaniska afd. 1895-1901 och
1903-04, t. f. intendent där okt. 1904-maj 1905, blef
lektor i biologi och kemi vid Norra latinläroverket
i Stockholm 1905 samt lektor i zoologi och botanik vid
Högre lärarinneseminariet där 1911. Som deltagare
i 1:a Regnellska expeditionen 1892-94 och ensam
förrättare af den 2:a 1901-03 har han företagit
vidsträckta botaniska forskningsresor i Syd-Amerika,
företrädesvis Brasilien och Paraguay. De i synnerhet
från dessa resor hemförda samlingarna ha gett stoff
till en mängd deskriptiva och växtgeografiska skrifter
om Syd-Amerikas fanero-gam- och lafflora. Särskildt
har M. sökt utreda Syd-Amerikas Asclepiadacece
och Xyridacece . om Sy d-Amerikas lafvar har
han publicerat flera afh., men skrifvit äfven
öfver svenska lafvar, öfver hvilka dessutom ett
förtjänstfullt exsickat är under utgifning (Lichenes
suecici exsiccati, 1897-1912). M. har äfven sysslat
med teratologi, blombiologi och växtmorfologi,
särskildt de högre växternas förgreningsförhållanden.

T. K.

Malmedy [-modij, kretsstad i preussiska
reg.-omr. Aachen (Rhenprovinsen) i en vild
bergskittel vid Warche. 4,833 inv. (1905) mest
valloner. Progymnasium, textil- o. a. industri. I
närheten ligga fyra järnhaltiga raineralkällor. M. var
förr ryktbart för sitt benediktinkloster,
stiftadt före 675 och, tills det 1795 upphäfdes,
förenadt med Stablo och grefsk. Ligne
under en gemensam abbot med titeln furste.

J. F. N.

Malméen [-men], Georges. Se Granberg 3.

Malmen. 1. Stadsdel. Se Kalmar, sp. 667. - 2. Se
Drottningholmsmalmen. – 3. Exercisplats för Första
och Andra lifgrenadjär-regementena, ligger vid
Malmslätts station å östra stambanan i Kärna socken,
Östergötlands län, 7 km. v. om Linköping.

Malmen, stad i Burma. Se Maulmain.

Malmenius, Johan. Se Cedercrantz.

Malmerfelt, Olof, ämbetsman, f. 28 sept. 1693 i
Umeå, d. 10 sept. 1771, hette före sitt adlande
(1743) Malmer. M. blef 1717 landträntmästare och
1720 landskamrer i Västmanlands län, öfver-gick
1728 till Kammarrevisionen samt utnämndes 1740
till lagman i Ångermanland och Västerbotten. En
kortare tid 1743 var han vice landshöfding i Stora
Kopparbergs län och 1749–50 i Västerbottens län. Vid
riksdagen 1751–52 uppträdde M. som motståndare till
hattpartiet. 1753 föredrog konung Adolf Fredrik
honom framför öfriga sökande till den lediga
landshöfdingstolen i Västerbottens län, men rådet
uteslöt honom från förslaget, förskansande sig bakom
ett minutiöst iakttagande af tjänsteålderns rätt
att komma i betraktande. Denna tvist, hvilken af de
maktegande vid 1755-56 års riksdag afgjordes efter
rådets mening, blef en af anledningarna till denna
riksdags märkliga "tjänstebetänkande". M. blef 1757
e. o. och 1758 ord. kammarråd samt landshöfding
1765 i Västerbottens och 1769 i Västmanlands
län. M. ansågs som en af sin tids dugligaste
ämbetsmän. Han var led. af Vet. akad. (1740).

(L. S.)

Malmesbury [mamsbri], gammaldags stad i
engelska grefsk. Wilts, på en af floden Avon
nästan omsluten höjd, 147 km. v. om London. 2,854
inv. (1901). Spetsknyppling. – I benediktinklostret
i M. lefde under förra hälften af 1100-talet
historieskrifvaren Vilhelm af Malmesbury. M. är
filosofen Th. Hobbes födelseort.

J. F. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free