Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmöhus revir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
32,076,800 kr. innehades 1905 af 18 personer. Den
fasta egendom, som då innehades af 329 inhemska
aktiebolag, var taxerad till 87,680,964 kr.,
hvaraf kommo på 13 råsockerbruk 21,25,
Höganäs-Billesholms a.-b. 3,76, Skånska
cementa.-b. 2,84, Malmö yllefabriksa.-b. 2,25,
Klagstorps kalkbrottsa.-b. 1,82, Skromberga stenkols-
o. lerindustria.-b. 1,65, Skånska superfosfat-
o. svafvelsyrefabriksa.-b. l,52, Fastighetsa.-b. Karl
XV 1,43, Kockums mek. verkstadsa.-b. 1,28,
Rögle tegelbruksa.-b. l,n, Hälsingborgs järn-
o. lerkärlsa.-b. 1,06, A.-b. Hippodromen 1,00
mill. kr. Fast egendom, som tillhörde 47 utländska
undersåtar (hvaraf 34 danska), var taxerad till
4,002,100 kr. Länets omfång är fortfarande,
frånsedt öfverflyttningar vid gränsen, detsamma,
som bestämdes genom gränsreglering 1720, sedan
Malmöhus och Kristianstads län 1719 blifvit skilda
län efter att från 1680 ha varit ett guvernement.
L. Wll.
Malmöhus revir tillhör Södra
öfverjägmästar-disfcriktet samt omfattar
Malmöhus län samt Albo, Järrestads och Ingelstads
härad af Kristianstads län och är indeladt i 4
bevakningstrakter. Vid 1910 års slut omfattade de
allmänna skogarna inom reviret en sammanlagd areal
af 6,182 har, hvaraf 7 st. kronoparker om tillhopa
3,295 har. M-g.
Malmö–Kontinentens järnväg, rättare Järnvägen
Malmö–Kontinenten, normalspårig (1,435 m.), 32 km. lång,
inom Malmöhus län belägen järnväg mellan Malmö
statsbanestation och Trelleborg, som byggdes af
järnvägsaktiebolaget Malmö–Kontinenten samt egdes
och trafikerades af detta bolag till 1 jan. 1909,
då densamma inköptes af staten. Sedan det visat sig,
att kontinentaltrafiken icke lämpligen kunde framföras
öfver den redan befintliga Malmö–Trelleborgs järnväg,
fann staten det förmånligare att träffa aftal med
Lund–Trelleborgs järnvägsaktiebolag om densammas
framförande öfver detta bolags järnväg. Malmö stad,
som såg sig i fara att ställas h. o. h. utanför
denna trafik, beslöt då för att undvika denna
eventualitet att bygga en ny direkt järnväg
mellan Malmö och Trelleborg. Sedan staden för
ändamålet tecknat ett bidrag af 500,000 kr., ingafs
ansökan om koncession å byggandet af järnvägen
Malmö–Kontinenten. Med åberopande af ett mellan
staten och Lund–Trelleborgs järnvägsaktiebolag
29 okt. 1896 träffadt, dock uppsägbart, aftal om
framförande af kontinentaltrafiken å detta bolags
järnväg under 10 år sökte Lunds stadsfullmäktige hos
K. M:t visa den projekterade järnvägens skadlighet
för såväl Lund–Trelleborgs järnväg och Lunds samhälle
som ock för Malmö–Trelleborgs järnväg, och den
senare järnvägen yrkade afslag på den ingifna
koncessionsansökningen, enär den nya järnvägen
vore obehöflig och skadlig för två förut befintliga
järnvägar. Men såväl K. M:ts befallningshafvande i
Malmöhus län, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
Järnvägsstyrelsen som ock särskildt tillkallade
sakkunniga tillstyrkte den sökta koncessionen,
och denna beviljades 9 jan. 1897. I koncessionen
stadgades, att svenska statsverket vore berättigadt
att, när så påfordrades, inlösa järnvägen mot ett
visst anläggningskostnaden motsvarande belopp. Det
aftal med Lund–Trelleborgs järnvägsaktiebolag, enligt
hvilket kontinentaltrafiken från 1 maj 1897
förmedlats öfver bolagets järnväg, upphörde att
gälla 1898, hvarefter denna trafik framgick öfver
Malmö–Trelleborgs järnväg till 1 maj 1899, från
hvilken tid kontinentaltågen framgingo öfver järnvägen
Malmö–Kontinenten, som 5 okt. 1898 öppnats för allmän
trafik. Vid den slutliga afsyningen i sept. 1899
medgafs järnvägen en största tåghastighet af 90
km. i timmen, en hastighet, som dittills icke kunnat
medges någon svensk enskild järnväg. 1 jan. 1909
öfvergick järnvägen i statens ego för en köpeskilling
af 4,421,000 kr., hvaraf för rullande materielen
897,000 kr., och införlifvades med 3:e distriktet af
Statens järnvägar. Genom kompletteringsarbeten för
en kostnad af 84,000 kr. sattes den nyförvärfvade
linjen i fullt statsbanemässigt skick.
A. d’A.
Malmö-Limhamns järnväg (sign. M. L. J.), normalspårig
(l,435 m.), 5 km. lång, eges och trafikeras af
Malmö-Limhamns järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som
är belägen inom Malmöhus län ocli sträcker sig i
sydvästlig riktning från Malmö till den i Hyllie
socken belägna köpingen Limhamn, hvars inkorporering
beslutits 1912, öppnades för trafik 21 dec. 1889. l
Malmö står järnvägen i spårförbindelse med Statens
och öfriga där anknytande järnvägar. Förslag
föreligger (sedan 1911) att omlägga järnvägen,
som är byggd tätt utmed strandbrädden och därför
utsatt för skada genom öfversvämning, samt sträcka
den i sydöstlig riktning från Limhamn till stationen
Kulladal vid Malmö-Trelleborgs järnväg och därifrån
s. om Malmö till östervärns station, 2,2 km. från
Malmö statsbanestation, hvarest förbindelse erhålles
med Statens järnvägar. Malmö-Limhamns järnväg har
synnerligen stark såväl person- som godstrafik
och intog med ett resandeantal 1911 af 770,545,
motsvarande 154,109 resande pr bankilometer, i
afseende på persontrafikintensitet första rummet
bland alla svenska järnvägar. Godstrafiken härleder
sig till allra största delen från de stora kalkbrotten
och cementfabriken i Limhamn. Järnvägen har äfven att
uppvisa den största inkomsten pr dag och bankilometer,
116,60 kr. 1911. Vid 1910 års slut utgjorde bokförda
byggnadskostnaden 920,416 kr., hvaraf för rullande
materiel 246,344 kr., aktiekapitalet 300,000 kr. och
reservfonden 100,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse
har sitt säte i Malmö. A. d’A.
Malmö museum grundlades 1851 af lektor M. C. J. E u
re n i us, som förestod det till 1901. Det egdes af
en museiförening till 1891, då Malmö stad öfvertog
det. 1901 inflyttade det i den nuv. byggnaden (se
fig. 3 å pl. I till art. Malmö), uppförd i stil med
skånska byggnader från 1400- och 1500-talen. Museet
innehåller en naturhistorisk afdelning (geologiska
och zoologiska samlingar), en kulturhistorisk
(etnografiska föremål, bl. a. E. Nordenskiölds
samlingar från Gran Chaco, förhistoriska och
allmogeföremål från Skåne, samlingar af hus-geråd,
verktyg, vapen m. m. från historisk tid, särskildt
från Malmö, såsom skråföremål, byggnadsdelar,
jordfynd, mynt och medaljer), en konstindustrien
(porslin, textiler) och en konstsamling (miniatyrer,
äldre och samtida nordiska målare, särskildt
skånska). Sedan 1895 har H. E. Larsson (se denne)
varit intendent för de kulturhistoriska af delningarna
och sedan 1901 för hela museet.
Malmön. 1. ö och socken i Göteborgs och Bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
