Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Malthusianism-Maltskatt
700
har gett anledning till mycken diskussion och tvist. I
en del fall har man bestridt själfva grundtankarna
däri, i det några förmenat, att könsdrift och
fortplantningsförmåga aftaga med stigande välmåga
och folktäthet eller öfver hufvud kultur (Sadler,
Doubleday, Spencer), medan andra ansett, att
näringsspelrummet väl kan hålla steg med hvilken
som helst folkökning (Carey, List, Henry George,
Oppenheimer och i allmänhet socialisterna). Oftare
har likväl diskussionen gällt endast formulering
och termer. Slutsatsen, att det ges en naturlig
tendens till öfverbefolkning, är obestridlig;
men likaså att människornas fria handlande kan
bemästra donna tendens och det i vida högre grad än
M., med de erfarenheter han hade för ögonen, kunde
ana. Därför är, äfven oafsedt det ständigt växande
näringsspelrummet, den fara för öfverbefolkning,
som många ekonomer på grund af den alltjämt
stora folkökningen i Europa frukta, för flertalet
folk ringa eller ingen. (Se härom en uppsats i
"Statsvetenskaplig tidskr." 1902.) - Beträffande
fattigdomens förhindrande och afhjäl-pande, den fråga,
som gett uppslaget till M:s befolkningslära, uttalade
han sig emot legalt fattigunderstöd, som han ansåg
endast skulle förvärra det onda. Bästa hjälpen vore
att afstyra förtidiga giftermål samt hos de fattiga
klasserna inpränta, att försörjningsplikten för barnen
åligger uteslutande föräldrarna.
M. har gjort sig förtjänt om den ekonomiska
vetenskapen utom med sin berömda befolknings-lära
genom sina undersökningar om grundräntan,
värdebegreppet, kriserna m. m., hvilka han framlade
uti Principles of political economy (1820; 2:a
uppl. 1836) och Definitions in political economy
(1827) samt i flera smärre skrifter och uppsatser. Om
nymalthusianismen och nymalthusia-nerna samt deras
sätt att lösa folkökningsproblemet se N y m a 11 h
u s i a n i s m. P. E. F-k.
Malthusianism, den riktning inom nationalekonomien
(eg. befolkningspolitiken), som med anslutning till
Malthus’ befolkningslära förespår öfverbefolkning och
med åberopande af nämnda lära vill förebygga en sådan.
P. H- l1-k.
Malthus’ lag. Se Malthus.
Maltitz, Hermann von, pseudonym för P
h. F. H. Klencke.
Maltkaffe, bot. Se Kaffesurrogat.
Maltkorn, landtbr. Se Korn, sp. 1055.
Maltkross. Se öl.
Maltkölna. Se öl.
Malto 1. R ä j m a h a 11, ett språk, som talas
i Santal Pargannas omkring den nuv. staden (byn)
Rajmahal på högra stranden af Ganges vid dess vändning
mot s. De kringliggande kullarna och områdena
äro bebodda af omkr. 73,000 människor, paharias,
besläktade med oraons. Malto, deras språk, talades
1901 af inemot 61,000 personer och anses tillhöra de
dravidiska språken (se Dra vi d a, sp. 836-837). De
i dessa områden senare invandrade santalerna
(se d. o.) äro däremot af helt annan härstamning.
K. F. J.
Maltobiönsyra, kem. Se M a 11 o s.
Maltodextrin, kem., kallas stundom en sådan dextrin
(se d. o.), som har bildats ur malt genom spjälkning
af dess stärkelse. Det finnes många
dextriner, som uppstå ur malt, och maltodextrin
betecknar således ej någon kemiskt enhetlig substans.
Il- U-
Malton [må^tn], stad i engelska grefsk. York, North
Riding, vid Derwent, som där blir segelbar. 4,758
inv. (1901). M. har tre arkitektoniskt intressanta
gamla kyrkor och latinskola (från 1547). Tillverkning
af landtbruksredskap. I närheten finnas rester af en
romersk by. (J- F. N.)
Maltos, kem., en sockerart, som uppkommer genom
inverkan af vissa enzym på stärkelse. Sådana enzym
äro diastas i groende frö (och i malt), ptyalin i
saliv och ett likartadt ferment i bukspotten. Genom
diastasens verkan bildas maltos i maltextrakt. Maltos
är i rent tillstånd en hvit, kristallinisk massa med
söt smak. Dess sammansättning är
C12H22On + H20.
Den löses lätt i vatten, mindre lätt i alkohol
och är liksom drufsockret högervridande; dess
specifika vridning [«]D = 138,s°. Maltos visar stark
multi-rotation (se d. o.). Den smakar mindre sött än
rörsocker. Maltos kan lätt försättas i alkoholjäsning,
hvarvid jästens maltas först åstadkommer en hydrolys
af maltosen till glykos enligt ekvationen
C12
H2 O
maltos
2C6H1200
d-glykos.
Denna hydrolys kan ske äfven genom inverkan
af utspädda syror. Maltos reducerar en alkalisk
kopparlösning, bildar en osazon (se d. o.) och kan
oxideras till en syra, med lika antal kolatomer,
som kallas maltobionsyra; man ser däraf, att maltos
innehåller liksom glykos en fri aldehyd-grupp.
P. T. C. (H. K)
Maltrumma. Se M a Icy Ii n d e r.
Malträtera (fr. maltraiter), illa behandla (i handling
eller ord).
Maltskatt, i vidsträckt betydelse skatt på
maltdrycker, i inskränkt betydelse en särskild
form af denna skatt (se nedan). Allmänt erkändt
är, att denna skatt bör vara en produktionsskatt,
d. v. s. läggas på tillverkningen af maltdrycker. Man
skiljer emellan redskaps-, råämnes- och
fabrikat-beskattning, allteftersom skatten bestämmes
efter de använda redskapens rymd eller mängden och
beskaffenheten af använda råämnen eller tillverkade
produkter. Redskapsbeskattningen är antingen mäskkar
sskatt, då skatten bestämmes af mäskkarens rymd,
eller bry g g panneskatt, då bryggpannans rymd
lägges till grund för beskattningen. Båda dessa
former äro erkändt olämpliga, emedan de erfordra
en mycket omfattande och besvärlig kontroll. -
Af fabrikatbeskattningen förekomma två former,
nämligen vörtbeskattningen och beskattningen af
den fullfärdiga produkten. Vid vörtbeskattning
bestämmes skattens storlek efter vörtens mängd och
beskaffenhet (sockerhalt). Denna beskattning, som
vunnit tillämpning i Österrike-Ungern, Italien och
England, lider dock af vissa fel, t. ex. svårigheten
att tillräckligt noggrant kunna ange vörtens
sockerhalt. Beskattning af den fullfärdiga produkten
förekommer i Nord-Amerikas förenta stater i’ form
af en "fatskatt" samt i Danmark, där allt för afsalu
till-verkadt öl, som håller 2J/4 viktsproc. alkohol
eller därutöfver, är skattepliktigt. - Råäinnesbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
