- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
729-730

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manchestermaskin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

729

Mandel-Mandelgren

730

nes ha en fagocytär uppgift (se Bakteriologi,
sp. 732). Mandlarna äro i friska tillståndet vid pass
1,5 cm. långa samt l cm. breda och tjocka; men vid
"halsfluss" (akut eller kronisk angina ton-sillaris)
kunna de svälla upp till flera gånger denna volym,
så att de högeligen besvära, t. o. m. omöjliggöra
sväljning och andning. Då mandlarna svälla upp,
äro de kännbara i det yttre vid underkäkens vinkel,
strax nedom örat, hvarför de ock kallas ö r-mandlar
1. öronmandlar. b) Två små mandelformiga delar
(lober) af lilla hjärnan (cere-bellum), tillhörande
dess undre yta, belägna mot medellinjen samt bakom
(ofvan) medulla oblongata. - 3. Geol., mandelformadt
mineralparti af annan sammansättning och beskaffenhet
än den omgif-vande bergartens, hvilket utgör fyllning
i ett förutvarande blåshål i densamma. Se G e o d.

1. O. T. S. G. L-m. 2. G. v. D.* 3. E. E. Ma’ndel,
Friedrich August Eduard, tysk kopparstickare,
f. 1810 i Berlin, d. 1882, studerade under Buchhorn
och Henriquel-Dupont i Paris, blef 1842 professor
vid akademiens koppar-stickarskola i Berlin och var
1857-75 denna skolas direktör. Bland M:s stick, alla
i linjemaner, märkas själfporträtt af Van Dyck och
Tizian, Karl I af Van Dyck, Rafaels Madonna Colonna
och Madonna della sedia (ett af hans yppersta blad)
och Ecce homo af Guido Reni. Hans sista mästerverk
var Rafaels Sixtinska madonna (ofullb.). Jfr
Pietsch, "E. M. und seine werke" (1883).
(G-g N.)

Mandelberg, Johan Edvard, historie-, landskaps-
och genremålare, f. 22 juni 1731 i Stockholm, d. 8
aug. 1786 i Köpenhamn, utförde under sina första
ynglingaår åtskilliga små fält- och lä-gersccner
m. m. med fin och spetsig pensel samt i något
grönaktig, men ej obehaglig ton. 1752 begaf han sig
till Paris, där han närmast slöt sig till sin landsman
Roslin och genom grefve de Caylus fick tillstånd
att kopiera i Louvre. Af danske konungen Fredrik V
åtnjöt han frikostigt understöd för fortsättningen af
sina studier, dock med villkor att han efter dessas
afslutande skulle bosätta sig i Köpenhamn. Efter några
års studier i Rom anlände M. 1758 till Köpenhamn. Han
var då en ganska mångsidigt utbildad konstnär. Hans
i k. kopparstickssamlingen i Köpenhamn förvarade
handteckningar visa, att han icke blott idkat studier
för bataljmålning, utan äfven komponerat större
historiska, allegoriska och mytologiska scener,
herdestycken och lekande barn i Bouchers stil samt
framför allt studerat det "heroiska" landskapet i
den italienska skolans anda. M. blef också redan
1759 medlem af den danska konstakademien, och 1763
kallades han till professor vid samma akademi. Det
var emellertid ej genom sina bataljstycken, utan genom
sina stora dekorativa bilder, som M. förvärfvade sig
ett aktadt konstnärsnamn. Så utförde

han bl. a. i kupolen på Fredensborg fyra
stora målningar med ämnen ur "lliaden" samt för
Kri-stiansborg takmålningar m. m., hvilka sistnämnda
gingo förlorade vid slottsbranden 1794. För utförandet
af sina stora arbeten använde han flera af akademiens
bästa lärjungar. Både Abildgaard och Clemens
t. ex. bildade sig först under hans ledning. Efter
hans målningar finnas kopparstick af Clemens, Bradt
m. fl. -rn.*

Mandelblomma, bot., namn på Saxijraga gra-nulata.

Mandelgren, Nils Månsson, tecknare, kulturforskare,
f. 17 juli 1813 i Ingelsträde by, Väsby socken,
Skåne, d. l apr. 1899 i Stockholm, började sin bana
som bondmålare. 1831 fick han någon undervisning af
en ung tysk porträttmålare Berger vid Höganäs och
blef sedermera beskyddad af excellensen J. G. De
la Gardie samt inskrefs 1833, under det då antagna
namnet Mandel gren, vid konstakademien, där han
studerade i fem år. Han lärde dessutom litografi af
v. Schéele och utförde åtskilliga planscher till
det af denne utgifna verket "Minnen ur Napoleons
lefnad". 1838 begaf sig M. till Köpenhamn, vid
hvars konstakademi han studerade till 1842. Där
fick han den afgörande väckelsen för sin framtid
genom konsthistorikern Höyen. Samtidigt lärde han
sig restaurera äldre taflor. 1842-43 vistades han
i Italien och Paris, hvarifrån han anlände till
Stockholm i dec. 1843. M. började nu utveckla en
flerfaldt gagnande verksamhet. I förening med Ahlborn
och Berlien inrättade han en slöjdskola, afsedd att
bibringa handtverkslärlingar teckningsfärdighet och
allmän handskicklighet - nödvändiga underlag för all
praktiskt betydande slöjdutöfning. Skolan mottogs med
välvilja af konstakademien, där liknande sträfvanden
förr gjort sig gällande, men betraktades misstroget
af många bland stadens handt-verksmästare. För att
höja intresset såväl för företaget som i allmänhet
tor slöjdens angelägenheter stiftades 1844, till
en del genom M:s åtgärder, Svenska slöjdföreningen,
till hvilken han 1845 öf-verlämnade sin skola jämte
inventarier. Det är ur denna, som Tekniska skolan i
Stockholm utvecklats. Ungefär samtidigt åstadkoms
på M:s initiativ Konstnärsgillet (se d. o.) och
1847 den därmed sammanbundna Artisternas och
litteratörernas pensionsförening. Han egnade sig
under dessa år äfven åt tafvelrestaurering. Med
1846, då M. erhöll ett litet reseanslag till
konsthistoriska studier inom Sverige, vidtog ett
nytt skede i hans verksamhet. Han begynte afteckna
lämningar af medeltidens konst i svenska kyrkor,
särskildt minnena af dess måleri. Efter en långvarig
tvist med Vitt. hist. o. ant. akad. om eganderätten
till de ritningar, som M. 1846-51 utfört, upphörde
med 1851 reseanslaget, och utsikterna till offentligt
understöd för utgifvande af M:s tillärnade planschverk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free