Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manganspat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
701
Manganspat-Mangel
lösning af kaliumpermanganat brunfärgade genom
bildning af brunsten. Förtärande af nämnda salt i
fast form (själfmord) framkallade häftig etsning af
munnen med svartfärgning å läppar, tunga etc. samt af
struphufvudet och matstrupen; död af hjärtförlamning
följde efter 5 timmar. - Kaliumpermanganat,
hypermanganas kalicus, användes i utspädda
lösningar (1: 1000 till 5000) som anti-septicum
och desinfektionsmedel samt till rengöring och
borttagande af dålig lukt, till intagning eller
magsköljning vid fosfor- och morfinförgift-ning, till
insprutning å bettstället vid ormbett. Insprutning
af 1/a-l morfinspruta af 8-4 proc. lösning bör
ske snarast möjligt; medlet har värde blott i
det fall, att det införes snart efter bettet,
innan allmänna förgiftnincssymtom hunnit uppträda.
>. T. C. (II. E. C. G. S.)
Manganspat, miner., tillhör de hexagcnala kar-bonatens
grupp och kristalliserar i former, som komma mycket
nära kalkspatens, med hvilket mineral isomorfi
eger rum. Liksom hos kalkspatcn finnas tydliga
genomgångar efter grund-roniboe-derns ytor. Färgen är
vackert rosenröd eller hallon-röd, kristallerna svagt
genomlysande, med glasglans eller pärlemorglans på de
ofta krumma romboederytorna. Kemiska sammansättningen
är MnO . C02, motsvarande 61,? proc. manganoxidul och
38,3 proc. kolsyra, men oftast äro betydliga mängder
af de isomorfa kalk-, magnesia- och järn-karbonaten
inblandade. Manganspaten löses i uppvärmda syror
under gasutveckling (kolsyra). Den förekommer i
kristaller samlade i halfkulformade eller druflika
aggregat på gångar, t. ex. vid Freiberg i Sachsen,
Kapnik i Ungern samt Nordmark, Långban och Dannemora
i Sverige. HJ. Sj.*
Manganstäl, metall., ett af engelske metallurgen
E. A. Hadfield på 1880-talet först framställd! och
i marknaden fördt stål med sammansättning: kol
0,90-1,40 proc., mangan 10-14 proc. Manganstålet
är i gjutet tillstånd mycket hårdt och sprödt,
men blir genom uppvärmning till gulvärme och hastig
afkylning i vatten något mjukare samt mycket segt
och motståndskraftigt mot såväl slag och stötar som
nötning. Hårdheten och segheten i förening göra, att
det ej kan bearbetas med skär-verktyg eller fil. Det
har på grund däraf funnit användning hufvudsakligen
till sådana för stark nötning utsatta maskindelar och
föremål, där någon dylik bearbetning ej erfordras,
såsom till in-fodring i krossmaskiner och kul- eller
rörkvarnar, spårväxelkorsningar etc. På senaste tid
har man på några ställen lyckats af manganstål utvalsa
järnvägsskenor, som uppges ha visat sig ända till
50 gånger slitstarkare än vanliga bessemerske-nor.
F. S-e.
Mangansulfät, kem. Se Mangansalter.
Mangansuperoxid. 1. Kem. Se M an ga n. - ’2. Miner. Se
Brunsten.
Mangansyra, kem. Se Mangan.
Mangantrioxicl, kem. Se Mangan.
Manganvesuviän Flink, miner., en manganhaltig
vesuvian (12V/2-4% proc. MnO) från Harstigs-och
Långbansgrufvorna (se Vesuvian). A. Ung.
Mangareva-öarna [mängoriVo-]. Se Gambier-öarna.
Mangarscha, ras M., abessinsk krigare, f. omkr. 1869,
d. 1906, var naturlig son till kejsar
Menileks företrädare, negus Johannes. Han erkändes
1884 af Johannes som son och blef styresman öfver
Tigré, men måste efter faderns död afstå från
sina anspråk på tronen till Menileks förmån. I
kriget mot italienarna led han (okt. 1895) ett
nederlag vid Debra. Han gjorde 1898 uppror i Tigré
mot Menilek, men besegrades 1899 af ras Makonnen
och hölls därpå en tid fängslad, men återvann
sedermera en ganska inflytelserik ställning.
V. S-g.
Mangba’ttu, centralafrikanskt folk. Se M o n-buttu.
Mangel, maskin för glättning af tvättkläder, som,
upprullade på en trävals, rullas fram och tillbaka
på ett plan under en med tyngder belastad
Fig. 1. Mekanisk mangel med skiivor.
skifva (se fig. 1) eller också pressas under starkt
tryck mellan två mot hvarandra arbetande valsar
Fig. 2. Mangel med valsar (kalaiidermangel).
(k a l a n d e r m a n g e l, fig. 2). I äldre tider
användes manglar, där mangelskifvan för hand sköts
öfver från ena till andra sidan (d r a g m a n g
e 1). senare nyttjades vef och vals med lina eller
kugg-stång för detta ändamål. S. k. mekaniska manglar
(fig. 1) äro vanligen anordnade så, att genom en
eller annan anordning den fram- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
