Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manitobasjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YÖ,
Manmatha-Manna
788
fiende och prydde sig med dennes halskedja. Han
skall sedermera ha vunnit en afgörande seger
öfver de förenade latinerna och kampanerna vid
Trifa-num (emellan Minturnse och Sinuessa) 340
f. Kr. I sägnerna omtalas hans stränghet mot sonen,
en lioppgifvande och tapper yngling, hvilken i
kriget mot latinerna mot fadern-fältherrens förbud
inlät sig i tvekamp med en fiende samt därefter på
faderns "befallning för brott mot krigstukten blef
halshuggen, ehuru han besegrat sin motståndare,
l-3. R- Tdh. Manmatha, ind. myt., ett af de snart
sagdt otaliga namnen på den indiske kärleksguden (se
Kärna). Ordet, en reduplikationsbildning till manth-,
uppröra, betyder "den, som upprör"; "könskärlek".
K. F. J.
Man merkt die absicht und wird verstFmmt [-di a’bsicht
ont virt f er-], ty., "man märker tendensen och blir
förstämd", ett ofta hördt uttryck, som har sin källa
i Goethes ord: "so fiihlt man absicht und man ist
verstimmt" (vers 969 i "Tasso"). I ungefär den nu
gängse affattningen finns uttrycket hos Eichendorff.
Mann [mä’n], Horace, nordamerikansk skol-reformator,
f. 1796 af fattiga föräldrar i Massachusetts, d. 1859,
fick först vid 20 års ålder idka -egentliga studier,
som han fullbordade med lysande framgång. Han vardt
advokat 1823 och 1853 föreståndare för An-tioch
college (en nybildad samskola i Ohio). M. blef
1827 led. af Massachusetts’ representanthus
och 1833 af dess senat, där han satt till 1837,
de två senaste åren som dess talman, samt 1848
af unionskongressen. Alltifrån ungdomen i hög
grad intresserad af sociala frågor, såg M. i
allas uppfostran till medborgare politikens
viktigaste angelägenhet. Han talade och skref
för neger-emancipationen, besökte Europa för att
studera skol- och fängelseväsendet samt arbetade
för nykterhetssaken, inrättandet af dårhus och
byggandet af järnvägar. Som sekreterare i den 1837
tillsatta undervisningskommissionen i Boston arbetade
M. oförtröttad af all opposition från pedagogiskt och
teologiskt håll i 12 års tid 15 timmar dagligen,
inspekterade årligen Massachusetts’ läroverk,
samlade lärare och borgare till sina föredrag,
upprättade mönsterskolor, utarbetade 12 utmärkta
årsberättelser (Annual reporis) om skolväsendet och
utgaf tidskriften "The common school journal" (10
bd). Hans stil var stundom skarp och personlig. M:s
samlade skrifter utgåfvos i 3 bd 1867 och "Thoughts
selected from the writings of Horace M." 1869.
J-C.
Mann [mä’n], Tom, engelsk arbetarledare, f. 15 april
18">6 i Foleshill, Warwickshire, började vid 9 års
ålder sin bana som kroppsarbetare, var från 11 till 14
års ålder grufarbetare samt därefter mekanisk arbetare
först i Birmingham, sedan i London, och har sedan 1831
tagit liflig andel i fackföreningsrörelsen. M. anslöt
sig 1885 till
socialisterna, gjorde sig känd som folktalare och
blef 1889 i ett slag ryktbar som organisatör af
den stora dockarbetarstrejken i London. Han blef
sedan ordf. i dockarbetarnas förening ("Dockers’
union"). Jämte Keir Hardie deltog M. 1893 i grundandet
af Oberoende arbetarpartiet (se L a-bour party)
och uppställdes tre gånger utan framgång som
parlamentskandidat. Han företog under 1890-talet
vidsträckta resor som agitator för och organisatör af
en internationell sjömanssammanslutning. Därunder blef
han bl. a. arresterad i Hamburg (1896) och utvisad
från Paris samt besökte 1897 äfven de nordiska
länderna. M. utvandrade 1901 till Australien och
blef under sin agitatorsverksamhet där ett par
gånger häktad. Återkommen till hemlandet 1910, har
han som ordf. för Industrial syndicalist education
league i tal och skrift bedrifvit syndikalistisk
agitation samt ådömdes maj 1912 fängelsestraff
för uppmaning till militär (under den stora
kolstrejken s. å.) att begå insubordinationsbrott.
V. S-g.
Mann. 1. Heinrich M., tysk författare, f. 27 mars
1871 i Lybeck, debuterade 1897 med novellerna Das
wunderlare (1897) och har sedan gett ut en rad romaner
och berättelser: 1m Schlaraffen-land (1900-01), Die
gnttinnen (1902-03), Die jagd nach liebe (1903-04),
Professor Unrat (1904 -05), Sturmische mor g en
(1906), Unais und Gi-nerra (s. å.), Zwischen den
rassen (1907), Das herz (1910), Die kleine stadt
(s. å.), Riickkehr von Ilades (1911) och skådespelet
Scliauspiele-rin (s. å.) m. fl. M. griper gärna
moderna problem och psykologiska förvecklingar som
hufvud-motiv för sina skildringar. - 2. Thomas M.,
den föregåendes broder, tysk författare, f. 6 juni
1875 i Lybeck, har författat novellsamlingarna Der
kleine herr Friedemann (1898) och Trislan (1903),
romanerna Buddenbrooks (1901; 50:e uppl. 1909;
"Huset Buddenbrook", 1904) och Königliche noheit
(1909; 26:e uppl. 1910; "Hans kunglig höghet", 1910)
samt skådespelet Fiorenza (1905). "Buddenbrooks",
en bred och betydande framställning af en
lybsk handelsmannafamiljs öden, står högt genom
konstruktionens säkerhet och den lefvande, rika
människoskildringen. l-2. tt-n B.
Ma’nna, farm., kallas den i luften stelnade saften
af Mannaasken, Fraxinus ornus L. Mannaasken tillhör
Medelhafsländerna, är ett medelhögt träd, hvars
hufvudform erinrar om vår vanliga ask; en varietet,
rotundifolia, odlas på Sicilien i och för skördandet
af manna. Då träden uppnått 8 års ålder, göras
på stammarna tvärgående inskärningar i barken, ur
hvilka framkväller en seg, klar, söt saft, som inom
dygnet stelnar antingen på stammen (se fig.) eller
på blad, som fästas under inskärningarna. Sålunda
stelnad drog är handelns Manna cannel-lata, som
består af torra, lätta, spröda, trubbigt tresidiea
eller något rännformiga stycken af hvitgul färg och
söt smak. Den mannasaft, som droppat ned på marken,
blir alltid mindre ren och lämnar mindre god drog,
M. tulgaris, som innehåller smärre bitar, liknande
M. cannellata, men hop-klibbade af en smörjig,
gråbrun massa. Utplockade bitar ur denna massa kallas
M. electa (utvald) och den återstående klibbiga
smörjan M. pinguis (fet). Denna sistnämnda har en mera
skarp än söt smak och verkar mera kraftigt afgörande
än den rena Af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
