Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mantalsåsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid slutet af hvarje år; mantalslängden skall
beträffande de sistnämnda vara justerad senast 20
mars påföljande år, hvarefter med ledning af densamma
upprättandet af röstlängd för val till Andra kammaren
påbörjas. Vid mantalsskrifningarna skola husbönder
och fastighetsegare inge förteckningar å alla dem,
som höra till deras hushåll, bo å deras egor eller i
deras hus, äro anställda i deras rörelse o. s. v.,
hvarjämte förteckningar och uppgifter skola lämnas
af pastorer och församlingsföreståndare, af länsmän,
fjärdingsman, ombud för socknar och städer m. fl. Med
afseende på rätt mantalsskrifningsort gäller som
regel, att hvar och en skall mantalsskrifvas, där han
är bosatt. Uppehåller sig någon under olika delar
af året inom särskilda mantalsskrifningsdistrikt,
betraktas han som bosatt i det distrikt, där han
vistas under sådana förhållanden, att han med afseende
å tjänst, verksamhet eller andra omständigheter bör
anses därstädes ha sitt egentliga hemvist, med rätt
likväl för den, som eger fast egendom eller idkar
rörelse inom olika mantalsskrifningsdistrikt och
inom hvartdera af dessa någon del af året vistas
samt ej på grund af tjänst eller verksamhet kan
anses ha sitt egentliga hemvist i någotdera af dessa
eller annat mantalsskrifningsdistrikt, att själf
bestämma och anmäla, inom hvilketdera distriktet
han skall mantalsskrifvas. Hustru mantalsskrifves
på samma ställe som mannen. Samtidigt må ingen vara
på mer än ett ställe mantalsskrifven. Mer eller
mindre tillfällig vistelse vid läroanstalter,
sjukvårdsinrättningar, arbetsföretag,
fängelser o. s. v. medför ej ändring i den
förra mantalsskrifningsorten. Tvister om
rätt mantalsskrifningsort pröfvas i första
instans, hvad Stockholm och Göteborg angår,
af polisdomstol och för öfriga orter af K. M:ts
befallningshafvande. Kammarrätten är andra och
sista instans. Rörande mantalsskrifningarna, som
erhöllo laglig anordning redan genom Instruction
för mantalscommissarierna 20 dec. 1693, finnas de
nu gällande bestämmelserna intagna i k. förordn. 6
aug. 1894 samt specialförordningarna för Stockholm och
Göteborg af 28 maj 1897 för den förra och 17 nov. 1905
för den senare (med åtskilliga ändringar). Från
mantalsskrifningen bör skiljas kyrkskrifningen (se
d. o.) eller kyrkobokföringen (se Kyrkböcker), hvarom
gäller k. förordn. 23 dec. 1910. Se vidare uppsatser i
"Ekonomisk tidskr."
(Rld.)
Mantalsåsen, kronopark i Ovikens socken, Hallens
revir, Jämtlands län, bildad af vissa efter afvittring
uppkomna öf-verloppsmarker, som enligt k. bref 22
dec. 1869 afsatts till kronoparker. Omfattning
och benämning fastställdes af Domänstyrelsen 29
dec. 1906. Areal omkr. 6,200 har. M-g.
Mantchu. Se Mand-sch u.
Mantegazza [-ga’dd-sa], P a o l o, italiensk
antropolog och fysiolog, f. 1831, d. 1910, fclef 1860
professor i
allmän patologi i Pavia och 1870 professor i
antropologi vid Instituto di studi superiori i
Florens; sedan 1876 var han därjämte italiensk
senator. Han utgaf bl. a. ett stort antal populära
skrifter, af hvilka en del öfversatts till svenskan,
såsom Upilio Faimali ("En djurtämjares memoarer",
1880), Fisiologia deW amore (1873; "Kärlekens
fysiologi", 1888), II secolo Tartufo ("Hyckleriets
århundrade", 1889), m. m. M. gjorde vidsträckta
resor, bl. a. till Sverige och Lappland (Viaggio in
Lapponia, 1883). U. T-dt. Mantegna [-te’nja], Andrea,
italiensk målare, f. 1431 i trakten af Padua, d. 13
sept, 1506 i Mantua, upptogs vid tio års ålder som
fosterson och lärling hos den lärde och antiksamlande
målaren Squarcione i Padua. 1448 erhöll han uppdraget
att gemensamt med andra Squar-cione-elever utföra
freskoutsmyckningen i Jakobs och Kristofers kapell i
Eremitanikyrkan i Padua. Konstnärens anseende växte,
han trädde genom sitt giftermål med Nicolosa Bellini
i förbindelse med det venezianska måleriets främsta
män och kallades 1459 till Lodovico Gonzagas hof FiS-
l- A- Mantegna. Efter
i Mantua Där qtannadp en bronsbyst På hans graf"
i Mantua. par stannade vård i kyrkan g Andrea,
han till sm död med Mantua
afbrott 1488-90, då
han dekorerade ett numera nedbrutet påfligt
kapell i Villa Belvedere. M:s konst präglas af en
formernas plastiska utgestaltning efter antikens
skulpturverk såsom förebilder, af rumsframställningens
perspektiviska genomförande och af en obegränsad
ifver att nå sanning och styrka i uttryck och
rörelser. Antikdyrkan är ej endast själfändamål,
utan först och sist ett nödvändigt medel att nå den
inträngande och väsentliga verklighetskraft han satte
som målet för sin konst. I detta afseende erinrar
han om den store florentinske skulptören Donatello,
som under hans läroår verkade i Padua och af hvilken
han gifvetvis mottagit bestämmande intryck. De
yttre sidorna, öfverdrifterna, i konstnärens
stil framträda bjärtast i ungdomsarbetena,
Eremitanifreskerna o. a., medan dock redan i
dessa röja sig den upprörda lidelsefullhet och det
hjälte-stolta allvar, som M. likaledes eger gemensamt
med Donatello. Man beundrar i Eremitanikapellet den
ädelt antikiserande teckningen, den storstilade och
enhetliga behandlingen af ytorna, den konsekventa
framställningen af perspektivet - det hela återges,
såsom säges scenerna i verkligheten af den nedanför
väggen stående betraktaren. Samma stildrag utmärka den
1456-£9 målade hö g altar täflan i S. Zeno i Verona,
en Madonna med uppvaktande helgon inom en klassisk
arkitektur, hvari den verkliga tafvelramens kolonner
äro inkomponerade. Predellabilderna till detta verk
finnas i Paris och i Tours (Getsemane, Korsfästelsen
och Uppståndelsen). Andra arbeten från detta skede
äro två Sebastiansbilder (en i Wien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
