- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
823-824

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mantalsåsen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

823

Mantel

824

en sedan hösten 1911 i Louvrcmusect), en
helig familj i Berlin, S. Eufemia i Neapel och
Lukas-altaret i Breragalleriet i Milano (tidigare
än S. Zenoaltaret). I Mantua mildras stilen något,
blir mjukare och mera färgglad. M:s yppersta verk
i denna stad är freskoutsmyckningen af en liten
sal i Garnera degli sposi i Castello del Corte
från 1474. Kring väggarna framställdes scener ur
det markgrefliga familjelifvet, hållna i en stor
och värdig stil, men individuellt fattade och
fulla af lefvande verklighetsglädje. Takhvalfvet
behandlades öfvervägande arkitektoniskt med romerska
kejsarmedaljonger grått i grått, men erhöll i midten
en illusoriskt målad öppning mot don fria rymden. Å
bröstvärnet kring denna öppning tumla barn-genier,
och öfver dess kant blicka muntra åskå-darinnor ned
i gemaket. Detta tak är det första perspektiviskt
målade. Det skulle följas af Correg-gios kupoler och
af alla barocktidens förvånande plafonder. För en
dekoration i en annan sal i samma slott, sannolikt
ämnad att utföras i väfnad, målade mästaren mellan
åren 1484 och 1492 en rad af kartonger skildrande
Ccesars triumftåg (nu

F’g. 2. Kristus som smärtornas man,
oljemålning af Mantegna. (Köpenhamn.)

i slottet Hampton court vid London). Dessa
monumentalbilder äro fyllda af antika dräkter, vapen
och husgerådsting, af praktfulla romartyper och
klassiska draperifigurer, och genom det hela går en
ström af manlig hänförelse för Italiens ärorika

forntid. Återgifven i samtida och senare stick och
träsnitt, har Caesars triumf varit af stor betydelse
för spridandet af renässansens antikdyrkan. Denna
återfinnes, sällsamt förenad med en romantiskt
litterär prägel, i de målningar på duk, som
M. utförde för Isabellas af Este studicgemak,
Parnassen och Dygdens seger öfver lasterna, dessa
två taflor från 1497, Comus’ och Mercurius’ triumf,
från 1506 (fullbordad af Lorenzo Costa), samtliga
numera i Louvre. Samtidigt med de klassiska ämnena
odlar M. dö religiösa och målar dels madonnor af
rörande innerlighet (Uffizierna i Florens, Brera och
Trivulziosamlingen i Milano, Paris - den stora Madonna
della Vittoria från 1495-96-, Dresden, London),
dels gripande passionsbilder. Af de senare må nämnas
en Kristus som smärtornas man (fig. 2) i Köpenhamns,
konstmuseum (omkr. 1500) och den berömde döde Kristus
i Breragalleriet i Milano (efter 1501). Kroppen
ligger utsträckt på en bår med fötterna rakt utåt mot
åskådaren och ses i en djärf förkortning. Afsikten
med detta sätt att skildra kan ej vara uteslutande
lösandet af ett perspektiviskt problem, utan denna
lösning tjänar först och sist att låta lidandet och
döden framträda med en skakande styrka. Martyriets
patos tolkas äfven i flera af M:s kopparstick,
särskildt i den storslagna Grafläggningen. Andra
kopparstick skildra antika backanaler och
tritonstrider. Tekniskt erinra M:s kopparstick med sin
raska och enkla skraffering med parallella streck om
en art samtida handteckningar. Konsthistoriskt ha de
spelat en stor roll vid förmedlandet af renässansens
inflytande till länderna n. om Alperna. A. Diirer
kopierade dem och inspirerades af dem under sin
ungdom. M. tillhör både genom värdet af sina verk och
sin historiska betydelse konsthistoriens störste. Jfr
P. Kristeller, "A. M." (London 1901, Leipzig 1902).
A. L. R.

Mantel (lat. mantélum, omhölje, eg. handkläde, af
mafnus, hand, och téla, väfnad). 1. Rymlig kappa utan
ärmar, hvilken bäres utanpå andra klädesplagg. Dylika
plagg ha med växlande form och storlek burits
alltifrån äldsta tider. Om bruket af mantel hos
assyrierna, babylonierna, egypterna, judarna,
grekerna (himation, klamys), romarna (pallium,
pcenula, lacerna, palla), forngermanernar under
medeltiden och i nyare tid se D r ä k t, sp 926-932,
934 och 936 samt textfig. l, 3, 5, och färgpl. I: l,
4, 8, 9, 10, II: 8 och III: 14. Om hermelinsmantlar
se Hermelinen. I vår tid ha männens mantlar utträngts
af öfver-rockarna. - 2. Artill., en del af eldröret
till en modern artilleripjäs. Godset i detta är näm-I
ligen, för att materialets hållfasthetsegenskaper i
skola kunna fullständigare utnyttjas än vid homo-i
gent gods är möjligt, uppdeladt i flera tubformiga,
! med hvarandra gonom särskildt tillvägagångssätt
: fast förenade lager, af hvilka det innersta,
hvari krutets energi utväxlas i projektilrörelse,
benämnes kärnrör, de öfriga mantlar. Deras antal blir,
teoretiskt sedt, hufvudsakligen beroende på pjäsens
kaliber samt krutgasens högsta tillåtna tryck, men
måste af praktiska skäl oftast sättas lägre än det af
teorien angifna. Ur tillverkningssynpunkt användas
ofta i st. f. en lång mantel två eller flera korta,
placerade bredvid hvarandra; uppdelningen i radiell
riktning af godset har varit af största be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free