- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
867-868

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marathi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reg.-omr. Kassel (prov. Hessen-Nassau), ligger på
sluttningen af en bergås på högra, till en mindre del
(förstaden Weidenhausen och järnvägsstationen vid
Main–Weser-banan) på vänstra stranden af Lahn. 21,860
inv. (1910), mest protestanter. Stadens inre bär
karaktären af en gammal bergsstad med smala och branta
gator. Den höjd, på hvilken staden ligger, krönes af
ett stort gammalt slott, en vacker gotisk byggnad,
fordom residens för landtgrefvarna af Hessen, nu
inrymmande hessiska statsarkivet. Stadens förnämsta
prydnad är

illustration placeholder
Elisabetskyrkan i Marburg.


Elisabetskyrkan, en praktbyggnad i äldre gotisk stil, uppförd
1235–83. Där förvarades landtgrefvinnan den heliga
Elisabets ben i en dyrbar sarkofag, tills landtgrefven
Filip af protestantiskt nit 1539 flyttade dem
till en hemlig plats i kyrkan. Universitetet i M.,
grundlagdt 1527 af nämnde Filip, förvärfvade hastigt
stort anseende i det protestantiska Europa. Det har
4 fakulteter och ett bibliotek på omkr. 230,000
bd samt är väl försedt med medicinska och andra
institut. Studentantalet omkr. 1,800–2,200. M. eger
äfven gymnasium, högre realskola, landtmannaskola
och ett naturforskarsällskap (sedan 1816) samt är
säte för en evangelisk superintendent. Förnämsta
industrigrenarna äro tillverkning af maskiner,
läder och kirurgiska instrument. – M. erhöll
stadsrättigheter 1227 af landtgrefven Ludvig af
Thüringen och blef 1228 änkesäte för hans änka, den
heliga Elisabet, hvilken lefde där under uppsikt
af sin stränge biktfader, Konrad från M. (se
denne). Under 1400- och 1500-talen var staden,
omväxlande med Kassel, de hessiske furstarnas
residens. 1–3 okt. 1529 hölls det bekanta
religionssamtalet i M. mellan Luther och Zwingli samt
deras förnämsta anhängare. Det var föranstaltadt
af Filip af Hessen i ändamål att bilägga den
emellan dessa teologer härskande söndringen rörande
nattvarden. Ehuru hvarken Zwingii eller Luther
ville vika från sin mening, blef samtalet icke
utan allt resultat. Samtliga närvarande teologer
undertecknade nämligen de af Luther uppställda 15
"Marburgartiklarna", riktade mot papister och
vederdöpare och rörande kristendomens viktigaste
läror. Dessa artiklar blefvo sedermera grundvalen
för Schwabachartiklarna och sålunda äfven för
Augsburgiska bekännelsen. – Fransmännen sprängde 1810
och 1811 till största delen slottets fästningsverk. –
2. Stad i österrikiska hertigdömet Steiermark, på
ömse sidor om floden Drava och vid järnvägslinjen
Wien–Trieste, från hvilken en bana där utgår till
Kärnten och Tyrolen. 27,974 inv. (1910). Staden
är säte för furstbiskopen af Lavant samt har högre
gymnasium, högre realskola, biskopligt seminarium samt
frukt- och vinodlarskola. Liflig handel med vin och
landtmannaprodukter; på högra sidan om Drava stora
maskinverkstäder, tillhöriga österrikiska sydbanan,
hvilka sysselsätta 1,000 arbetare.
1 o. 2. (J. F. N.)

Marburgartiklarna. Se Augsburgiska bekännelsen och
Luther, sp. 1494.

Marbut, Marabut (fr. marabout, af arab. murabit,
asket), muhammedansk eremit, undergörare och helgon
i Tripolis, Tunisien, Algeriet och Marokko, kallades
urspr. den, som drifven af heligt nit frivilligt
begaf sig till en gränsstation, ribat, för att
vinna tillfälle till berömmelse genom strid mot de
otrogne. Då dessa marbuter under fredstiden egnade
sin tid åt oafbrutna andaktsöfningar, böner och
späkningar, blef "ribat" snart liktydigt med zawija,
en enslig, åt betraktelser och botöfningar egnad
plats, ungefär motsvarande det kristna klostret,
men utan dess prakt och rikedom. Under 1000-talet
bildade marbuterna i norra Afrika en betydande sekt,
som gaf upphof åt den i Afrika och Spanien härskande
dynastien almoravider, hvilket namn är en
spansk ombildning af al-murabitin ("marbuterna"). I
våra dagar är antalet marbuter mycket stort. De
lefva dels som eremiter och asketer i ökentrakter af
förbifarandes allmosor, dels som väktare vid moskéer
och grafvar. Sysselsatta större delen af dygnet med
mekaniskt frammumlande af böner, anses de ega förmåga
att göra underverk och profetera samt utöfva därför
betydligt inflytande på befolkningen. Fanatiska
muhammedaner, ha de ständigt underblåst hatet mot
de otrogne "frankerna" och spelat en betydande roll
såväl i alla uppror mot fransmännen som ock i öfriga
oroligheter i Tunisien och Tripolis. En marbuts
graf är en helig plats. Äfven den kallas murabit med
tillägg af den dödes namn, alldeles som i Syrien och
Egypten en sådan helgongraf kallas weli ("helgon").
H. A.*

Marby, socken i Jämtlands län, Hallens tingslag. Areal
10,282 har. 572 inv. (1911). Annex till Hallen,
Härnösands stift, Jämtlands västra kontrakt.

Marbäck. 1. Socken i Jönköpings län, Norra Vedbo
härad. 6,480 har. 757 inv. (1911). M. utgör ett till
Herrestads egendom patronellt pastorat i Linköpings
stift, Norra Vedbo kontrakt. – 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free