- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
881-882

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marco Polo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

881

Marco Polo-Marcus Aurelius

882

nämligen den trådlösa telegrafien. Dessa
experiment togo sin början 1895. Snart därefter
afbrötos universitetsstudierna fullständigt,
och M. har sedan uteslutande egnat sig åt sin
uppfinnarverksamhet. M. är hedersdoktor vid Bolognas
universitet och led. af Svenska Vet. akad. (19U6)
samt delade 1909 med F. Braun Nobelpriset i
fysik. Om M:s arbete på den trådlösa telegrafiens
utveckling se T e l e-grafering (utan tråd).
D. S-t.

MaYco Polo [-ka påla], resande. Se
Polo. MaYco-Polo-bergen [-ka påla-].
Se Kwen-lun, sp. 396.

Ma’rcora [-kåra], Giuseppe, italiensk politiker,
f. 14 okt. 1841 i Milano, stred 1859-60 och 1866
vid Garibaldis sida i dennes friskaror, blef
sedan advokat i Milano och ledare för nämnda stads
demokratiska parti samt invaldes 1876 i italienska
deputeradekammaren, hvilken han alltsedan, med ett
kort afbrott 1890-92, tillhört. M. är sedan nov. 1904
kammarens president.

Marcq-en-Baroeul [mark-ä-baröl], stad i franska
dep. Nord, 5 km. n. ö. om Lille. 7,449 inv. (1901;
som kommun 11,142 inv.). Tillverkning af papper,
tapeter, linne m. m. J- F. N.

Ma’rcus, evangelister Se Markus. Ma’rcus, J u r g
e n, fortifikationsofficer, f. 1657 i Stralsund,
antogs 1685 af öfverste v. Kemphen (se d. o.) att
förfärdiga modeller af fästningarna i Sveriges
tyska besittningar och uppfördes 1687 på pommerska
fortifikationsstaten som "modellista". M. blef tillika
konduktör 1690 och löjtnant 1691, tjänstgjorde 1698
i Fortifikationskontoret i Stockholm, brukades från
1702 först att "formera" geometriska kartor öfver
de viktigaste passen i Pommern och sedan att förestå
fästningsarbetet i Damm. Vid Stettins fall 1713 blef
M., som 1711 fått kaptens fullmakt, fången. 1718
placerades han på skånska arméns fältstat, men är
i 1720 års rulla antecknad som fången och i 1721
års öfverstruken. M. var utomordentligt skicklig
i modellers förfärdigande, och två af hans bästa
arbeten, modellen af Wismars stad och fästning i
basrelief af "rart trä och elfenben" och modellen
af Hvalfisken (se fig. till d. o.), förvaras i
Fortifikationsarkivet. L. W :son M. MaYcus Aurelius
(A n to n in u s), romersk kejsare 161-180, f. 121 i
Rom af en från Spanien härstammande familj, erhöll
vårdad uppfostran och studerade bl. a. retorik för
Fronto (se d. o.); sitt största och under hela lifvet
förblifvande intresse egnade han emellertid den
stoiska filosofien (däraf benämningen "filosofen på
tronen"). 138 adopterades han af Antoninus Pius samt
äktade senare dennes dotter Faustina. 146 erhöll han
tribunicisk och prokonsularisk värdighet och stod
från denna tid vid kejsarens sida som underordnad
medregent, åtnjutande dennes fullaste för-

Marcns Aurelius. Fornro-

mersk kolossalbyst i Louvre,

Paris.

troende. Kejsare 161, upptog M. sin adoptiv-broder,
Luciiis Aelius Aurelius Commodus (d. 169), till
likställd medregent, det första exemplet på dylikt
samregentskap i romerska historien. - Under M:s
regeringstid hemsöktes riket af svåra olyckor. Ett
besvärligt krig med parterna brag-tes omsider till
lyckligt slut 165, men den hemvändande hären förde
med sig pesten, som sedan under många år rasade
fruktansvärdt i rikets olika delar; samtidigt inbröto
germanska stammar vid Donau, särskildt markomannerna
(se d. o.), på romerska området och framträngde
t. o. m. i norra Italien. Kriget, som från 167 leddes
af kejsaren personligen, slutade med germanernas
kufvande - en del öfverflyttades som kolonister på
romerskt område -, hvarpå han omedelbart begaf sig
till Orienten, där fältherren Avidius Cassius gjort
uppror; denne blef emellertid snart mördad af sina
egna anhängare. Efter att ha ordnat förhållandena i
östern återvände M. till Rom 176 - han hade då omkring
åtta år nödgats vara borta från hufvudstaden -, men
drog redan 178 åter i fält mot Donaufolken, som rest
sig och nu ånyo kufvades; under förberedelserna till
ordnandet af de nyförvärfvade områdena afled kejsaren
i lägret vid Vindobona (nuv. Wien) 17 mars 180 och
efterträddes af sonen Commodus (se d. o.).

Det var under dessa tider en lycka för Romerska
riket att styras af en man, som visserligen icke
egde den öfverlägsne fältherrens eller statsmannens
lysande egenskaper, men som helt genomträngdes af
sedligt allvar och vid utöfvandet af sitt reeentkall
ådagalade utomordentlig plikttrohet, samvetsgrann-het
och humanitet. Ehuru nästan ständigt upptagen med
krig, egnade han äfven den inre förvaltningen,
särskildt finansväsendet och rättskipningen, all
möjlig omsorg. Senaten bemöttes med mycken hänsyn. Som
ifrig romersk patriot och anhängare af romerska
religionen och stoiska filosofien betraktade kejsaren
kristendomen med afgjord motvilja; under hans regering
förekommo flera lokala kristendomsförföljelser (se
d. o.). M:s personlighet och åskådning framträda bäst
i hans på grekiska affattade "själ7betraktelser", Ta
eis heau-tön ("Själfbetraktelser", öfv. af E. Weer,
1911), i 12 böcker. Hans ståndpunkt kan karakteriseras
som ett slags optimistisk panteism, på samma gång
som framställningen genomdallras af djup melankoli. I
världen och allt, som sker, lefver och verkar gudomen,
styrande allt efter visa lagar och mot de bästa
mål. Att skicka sig i denna nödvändighet, som på
samma gång är försynens visa ledning, är människans
uppgift och på samma gång hennes lycka; denna beror
ej af de yttre, växlande förhållandena. I anslutning
till dessa och liknande grundsatser framlägger han i
otvungen form sina tankar närmast i etiska frågor,
hvarvid han röjer nära frändskap med Epiktetos (se
d. o.), ehuru det är uppenbart, att många förhållanden
skulle framstå i annan dager för en kejsare i Rom än
för en frigifven slaf från en af rikets aflägsnare
provinser. - En präktig antik ryttarstaty i brons af
M. står numera på Kapitolium i Rom (se pl. V till
art. Bildhuggarkonst); på den s. k. Piazza Colonna
höjer sig en 29,e m. hög först efter kejsarens
död fullbordad marmorkolonn, prydd med reliefer,
framställande striderna mot Donau-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free