Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marco Polo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marcus island-Marderfeit
884
folken, den äldsta bildliga framställningen ur
germanernas historia (se fig. till art. G e r m
a-n e r). Öfverst stodo i forntiden statyer af
M. och Faustina, numera befinner sig där en staty
af aposteln Paulus. - Litt.: B. P. Watson, "Marcus
Aurelius Antoninus" (1884), och Zeller, "Philo-sophie
der griechen" (IV, 754 ff.). H. Syn.
Marcus island [mā’kas ailənd], Weeks
island, ö i Söderhafvet, n. ö. om Marianerna,
en atoll med guanolager. Tillhör Förenta
staterna.
Marcus Julius Agrippa. Se Herodianska
dynastien, sp. 541.
Marcy [mä’si], William Learned, nordamerikansk
politiker, f. 12 dec. 1786 i Southbridge,
Massachusetts, d. 4 juli 1857 i Ballston Spä,
staten New York, blef 1810 advokat i Troy, New
York, deltog som officer vid de frivillige i 1812
års krig i Canada, kastade sig sedan in i staten
New Yorks politik och blef, bl. a. som utgifvare af
tidningen "Budget" i Troy, en af de inflytelserikaste
medlemmarna i M. van Burens parti. På 1820-talet var
M. medlem af den i staten New Yorks politik enrådande
krets, som fick namnet "The Albany regcncy"; han var
1823-29 statens "comptroller", 1829-Bl medlem af dess
högsta domstol, 1831-33 förbundssenator och 1833-38
guvernör i staten New York. Som senator präglade
han i ett försvarstal för presidenten Jacksons
utdelning af ämbeten som partibelöningar slagordet
’’segraren tillkommer bytet efter fienden". M. var
1839-42 medlem af en kommission för afgörande af
amerikanska medborgares omstridda rättsanspråk mot
Mexico. Vid 1844 års valstrid var M. ledaren for den
grupp ("hunkers") inom det demokratiska partiet,
som öfvergaf van Buren och enligt sydstatsmännens
önskan genomdref Polks val till president. Som
krigsminister i dennes kabinett (1845-49) inlade han
stor förtjänst om energisk krigföring i Mexico. Han
var 1853-57 som utrikesminister den ledande mannen i
presidenten Pierces kabinett och förde därunder en
mycket kraftig utrikespolitik i åtskilliga smärre
konflikter med Österrike, Spanien, England och
Nicaragua. Cubas förvärfvande åt Förenta staterna var
ett af hans hufvudsyften, men han vägrade 1854 att
deltaga i det obetänksamma s. k. Ostende-manifestet
(se d. o.) och hindrade s. å., att ett amerikanskt
fartygs beslagtagande af spanska myndigheter på
Cuba ("Black-Warrior-affären") uppblåstes till
krigsanledning. Från M. utgick 1853 cirkuläret om
amerikanska diplomaters uppträdande i "en amerikansk
medborgares enkla dräkt" i stället för i uniform. Jfr
J. F. Rhodes, "History of the United states from
1850", I-II (1892), S. Webster, "Mr Marcy, the cuban
question and the Ostend mani-festo" (i "Political
science quarterly", 1893), och H. L. James, "The
Black-Warrior affair" (i "Amer. hist. review", 1907).
V. S-g.
Marczali [marrtsali], Henrik (kallade sig tidigare
Heinrich Morgenstern), ungersk historiker,
f. 1856 i Marczali, komitatet Somogy, professor
i medeltidshistoria vid Budapests universitet,
har - på ungerska - skrifvit ett stort antal
arbeten i äldre och nyare ungersk historia,
t. ex. "Ungerns historia under Josef ILs tid"
(3 bd, 1882-88), 3 bd i det af Szilågyi utgifna
samlingsverket "Ungerska nationens historia",
"Maria Theresia" (1891) och "Nyaste tidens historia"
(1892). På tyska har M. utgifvit bl. a. Ungarische
verfassungsgeschichte (1910). Jämte A. Mika och
D. Angyal utgaf M. 1892 en "Källhandbok till den
ungerska historien", och han har äfven medverkat i
en ungersk "Stor illustrerad världshistoria" i 12 bd.
V.S-g.
Marde, lat. Se Mardin.
Mar de Cortez [-kårte’th], sp. Se Kaliforniska
viken.
Mardefelt. Se Marderfelt.
Mar del Nort [-nå’rt], sp. Se Atlantiska hafvet.
Mar del Plata, stad i argentinska
prov. Buenos Aires, vid Atlantiska hafvet,
n. om Kap Corrientes. Omkr. 6,000
inv. Hafsbad, Argentinas modebad.
J. F. N.
Marderfeit (Mardefeit), svensk friherrlig ätt,
härstammade från Konrad M. (se M. 1), hvilken var
son af en till Stockholm från Gelder-land inflyttad
handtverkare och före sitt adlande hette M a s s b e r
g. Han adlades 1646 och blef 1677 friherre. Ätten, som
ännu 1755 representerades på svenska riddarhuset af
en fullmäktig, blef redan genom ett par af stiftarens
söner inhemsk i Tyskland och antog där namnformen
von M a r-defeld.
1. K o n r a d M. (skref sig Mardefeit), friherre,
fortifikationsofficer, krigare, f. omkr. 1610 i
Stockholm, d. 21 maj 1688, antogs som volontär
vid svenska armén i Preussen 1628, blef ingenjör
vid svenska hufvudar-mén i Tyskland 1634, deltog i
slaget vid Witt-stock 1636 och gjorde en "afritning"
af detsamma, blef general-kvartermästarlöjtnant 1637,
generalkvartermästare och öfverste 1642, anordnade
för Torstensons armé ett befäst läger på Saa-les
högra strand midt emot München-Nien-burg 1644
(af M. ritad plan häröfver och öfver de kejserliges
närliggande retranchement finnes i Krigsarkivet),
deltog i tåget mot Danmark samt i slaget vid Jankow
(1645), öfver hvilken batalj han utförde en sedermera
i koppar stucken ritning, adlades 1646 med namnet
M. (han hette förut Massberg) för sina förtjänster som
fortifikationsofficer och blef s. å. generalinspektör
öfver alla svenska fästningar i Pommern, Mecklenburg
och Westfalen. Efter freden 1648 förordnades M. till
generalingenjör öfver de svenska fästningarna s. om
Östersjön, 1654 blef han kommen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
