- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
897-898

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mareflundra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

897

Margareta

danska prinsar 1) och bevarade ända till sin död
freden emellan denne och Knut Lavard. Dödsdagen var
4 nov.; dödsåret är osäkert. Hon torde ha aflidit
före 1130, men senare än det i en medeltidskrönika
uppgifna året 1117. Hon anses ha låtit uppföra den
s. k. Margaretavallen, en östlig del af den gamla
gränsvallen i Nord-Slesvig.

2. M., Erik den heliges dotter. Se Margareta,
norska furstinnor 2.

3. M. (Märta), konung Birger Magnussons gemål,
d. 2 mars 1341, var dotter till danske konungen Erik
Klipping och Agnes af Brandenburg, bestämdes redan
tidigt på 1280-talet till Birger Magnussons brud,
hämtades 1296 till Sverige och förmäldes 25 nov. 1298
i Stockholm med Birger. Hon uppges ha upphetsat sin
make mot hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar,
flydde med Birger 1318 till Danmark, blef änka 1321
och fick af sin bror, konung Kristofer II,
slottet Spikeborg vid Skjelskör med ett par härad
till underhåll. Om hennes barn se Birger, sp. 445.

4. M., svensk-dansk-norsk drottning. Se Margareta
Valderaarsdotter.

5. M. L e i j o n h u f v u d, Gustaf Vasas
andra gemål, dotter till riksrådet Erik
Abrahamsson (Leijonhufvud) och Ebba Vasa, f.
troligen 1515 eller 1516, d. 26 aug. 1551 på
Tynnelsö, förmäl-

Margareta Leijonlmfvud. Efter en samtida
målning. (Gripsholnis slott.)

des med konungen i Uppsala l okt. 1536. Äktenskapet
blef synnerligen lyckligt. Genom sina goda och
älskvärda egenskaper förstod hon att vinna både
sin makes och sina undersåtars hjärtan. Hon bistod
de nödlidande, inlade gärna sin förbön för dem,
som förtörnat konungen, och lyckades ofta mildra
dennes vrede. På tronen bibehöll hon de enkla
vanor, i hvilka hon uppfostrats. På kungsgårdarna,
mellan hvilka hofvet flyttade, skötte hon själf sin
linnekammare och utöfvade högsta tillsynen öfver
ladugården. Äfven prisas hon för sin skönhet. Hon
blef moder till tio barn, fem söner och fem döttrar,
af hvilka åtta öfverlefde föräldrarna. Döttrarna
uppmanas af fadern att efterfölja sin moders exempel,
så att de "furstligen och

Tryckt den 5/7 12

berömligen" sig förhölle. M. är begrafd i Uppsala
domkyrka.

6. M. Viktoria Charlotta Augusta N o r a h,
kronprinsessa, f. 15 jan. 1882 i Bagshot park som
äldsta barnet åt den engelske hertigen Arthur
af Connaugiit och hans gemål, prinsessan Lovisa
Margareta af

Preussen, blef 24 febr. 1905 i Kairo förlofvad med
och 15 juni s. å. i Windsor förmäld med Gustaf Adolf,
hertig af Skåne, efter faderns tronbestigning 8
dec. 1907 kronprins af Sverige. Kronprinsessan, som
åtnjutit en synnerligt vårdad uppfostran och intar
genom sitt blida väsen och ett enkelt lefnadssätt, har
vunnit stor popularitet i sitt nya fädernesland. Hon
är varmt intresserad för bl. a. fattiga sjuka
barns vård, och efter henne har Kronprinsessan
Margaretas vårdanstalt för tuberkulösa barn sitt
namn. Kronprinsessan är moder till tre söner:
Gustaf Adolf (f. 1906), Sigvard (f. 1907) och Bertil
(f. 1912), och en dotter, Ingrid (f. 1910).

7. M. Sofia Lovisa Ingeborg, prins
Karls och prinsessan Ingeborgs äldsta barn,
föddes i Stockholm 25 juni 1899. Efter henne
är Margaretahem ruet (se Föreningen för vård af
fallandesjuka sinnesslöa barn) uppkalladt,
l o. 3. (V. S-g.) 5. Fr. W.

Margareta, lappmissionär. Se Lappar, sp. 1204-05.

Margareta, romersk-katolska helgon. Bland de många
må nämnas 1. M. (Märg ar i t a) från A n-t i o k i
a, kallad Jungfrun, tillhörde, enligt en apokryfisk
legend, kejsar Diocletianus’ tid och var dotter till
en hednisk präst. Förskjuten af denne på grund af sin
kristna tro, hade hon med sin fostermoder dragit sig
undan till landsbygden och herdinnelifvet, men blef
fängslad, torterad och efter åtskilliga underbara
tilldragelser, i hvilka en himmelsk dufva spelar en
framstående roll, halshuggen på befallning af romerske
prefekten Oly-brius, sedan denne förgäfves erbjudit
henne att mot öfvergifvande af den kristna läran bli
hans maka. Hennes dag är 20 (urspr. 13) juli. Hennes
legend har ofta blifvit episkt och dramatiskt
bearbetad. På en målning af Rafael framställes
hon i fängelset trampande på djäfvulen. - 2. M. af
Skottland. Se Margaret a, drottningar af Skottland 1.

Margareta, danska furstinnor:

1. M. Fredkulla, konung Nils Svenssons gemål. Se
Margareta, svenska furstinnor 1. - 2. M. S a m b i r
i a, dansk drottning, äfven kallad S p r ä n g h ä s
t för sin djärfva ridt och S v a r t a G r e t a för
sin mörka ansiktsfärg, dotter till vendiske hertigen
Sambor af Pommern, f. omkr. 1230, d. i dec. 1282,
ingick 1248 äktenskap med danske konungen Kristofer
I samt styrde riket med kraft och klokhet under sin
sons, Erik Klippings, minderårighet. För att vinna
försoning med den

17 b. 29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:31:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free