- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
903-904

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Margareta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

903

Margareta-Margareta af Parma

904

mal, och afled efter P/s års glädjelöst äktenskap,
sedan hon skänkt lifvet åt en dotter, Margareta. -
5. M., den föregåendes dotter, f. 1283, d. i
slutet af sept. 1290 på Orkneyöarna, kallades af de
skotske stormännen till Skottlands drottning efter
sin morfader, Alexander III (d. 1286). Redan 1289
bestämdes hon till brud åt engelske prinsen Edvard
(sedermera Edvard II). Om denna förbindelse kommit
till stånd, skulle Englands och Skottlands förening
redan då fullbordats; men den unga drottningen,
the maid of Norway ("flickan från Norge"),
såsom skottarna kallade henne, insjuknade under
öfverresan till sitt rike. Tio år senare uppträdde
i Bergen en bedräglig tysk kvinna, som utgaf sig
för att vara M. Hon dömdes till döden och brändes
1301 på Nordnes vid Bergen. - 6. M., konung Håkan
Magnussons gemål. Se Margareta Valdemars-dotter.
1-6. O. A. ö.* Margareta (eng. Margaret), drottningar
af Skottland. 1. D e n h e l i g a M., f. omkr. 1045,
d. 1093, syster till den engelske tronpretendenten
Edgar the. ^Etheling (se Edgar 2) och gift med
konung Malkolm Canmore, var ifrigt verksam för
skotska kyrkans romanisering samt beskrifves som
from, välgörande och asketisk. Hon kanoniserades
1251 af Innocentius IV; samtida biografi finnes
i "Acta sanctorum", d. 2. Den 10 juli är hennes
åminnelsedag. - 2. M., f. 1240, d. 1275, dotter till
engelske konungen Henrik III och Eleonora af Provence,
1251 förmäld med Alexander III, verkade för det
engelska inflytandet i Skottland. - 3. M. Eriksdotter,
"flickan från Norge", f. 1283, d. 1290. Se Margareta,
norska furstinnor 5. - 4. M. a f D a n m a r k,
f. 1456, d. 1487, dotter till Kristian I af Sverige,
Danmark och Norge och Dorotea ai Brandenburg, blef
1469 förmäld med Jakob III. I äktenskapskontraktet af
8 sept. 1468 stadgades en hemgift af 60,000 gyllen;
10,000 skulle betalas före M:s afresa från Danmark,
och för återstoden lämnades Orkneyöarna i pant. Då
Kristian ej förmådde betala mer än 2,000 gyllen
af första inbetalningen, måste han pantsätta äfven
Shetlandsöarna, och på detta sätt frånhändes båda
ögrupperna Norges krona. M. var i Skottland mycket
afhållen, och påfven Innocentius VIII tillsatte
en kommission för att öfver-väga frågan om hennes
kanonisering. - 5. M. T u dör, f. 1489, d. 1541,
dotter till engelske konungen Henrik VII och Elisabet
af York, 1503 förmäld med Jakob IV, blef - sedan
hennes gemål 9 sept. 1513 stupat vid Flodden -
Skottlands regentinna, men motarbetades af ett
franskt parti, som ville uppdraga regentskapet åt
John Stuart, hertig af Albany. Denne utsågs 1515 till
regent, sedan M. i aug. 1514 i hemlighet gift sig med
earlen af Angus (se Douglas 13). Äktenskapet blef
olyckligt, och M. förde på 1520-talet långvariga
skilsmässoförhandlingar samt mottog 1528 påfvens
medgifvande till skilsmässa och gifte sig i hemlighet
med sin älskare Henry Stuart, lord Methven, från
hvilken hon sedermera förgäfves sökte erhålla
skilsmässa. Impulsiv, själfvisk och nyckfull, låg
hon djupt inne i sin samtids politiska intriger;
hon öfvade tidtals rätt stort inflytande på sonen
konung Jakob V, men beskylldes 1534 af denne för att
som engelsk spion förråda

skotska statshemligheter åt sin broder, Henrik VIII
i England. Om hennes dotter med Angus, Margaret
Douglas, lord Darnleys moder, se D o u g-las 13. .
1-5. V.S-g.

Margareta (ty. Margarete), österrikiska
furstinnor. 1. M. a f ö s t e r r i k e,
ståthållarinna i Nederländerna 1507-30, f. 10
jan. 1480 i Bruxelles, d. l dec. 1530 i Mecheln,
var dotter till dåv. ärkehertig (sedermera kejsar)
Maximilian och Maria af Burgund. Efter att ha varit
bestämd till gemål åt dauphin Karl (konung Karl
VIII), som 1491 äktade Anna af Bretagne, gifte hon
sig först med spanske tronföljaren Johan (d. 1497)
och sedermera med hertig Fi-libert II af Savojen
(d. 1504). ^1507 fick hon af Maximilian uppdraget att
vara ståthållarinna i Nederländerna och uppfostra
sin aflidne broders, Filip den skönes, barn, Karl
(sedermera kejsar Karl V) och Maria (sedermera
drottning af Ungern och M:s efterträderska i
ståthållarska-pet). Genom omtänksam och kraftig
styrelse fyllde hon med heder sitt regentvärf,
hvilket fortsattes, äfven sedan Karl blifvit myndig
(1515). Mot reformationen följde hon kejsarens stränga
påbud, om hon ock själf hyste hofsammare tänkesätt. Om
hennes diplomatiska förmåga Vittna fördelaktigt den
1508 bildade ligan i Cambrai och den 1529 där ingångna
s. k. fruntimmersfreden. M. var stor konstvän samt
utöfvade själf både målarkonst och skaldskap. -
M:s politiska brefväxling har utgifvits af Leglay
(2 bd, 1839) och van den Bergh (2 bd, 1845-47); jfr
ock Quinsonas, "Matériaux pour servir å 1’histoire de
Marguerite d’Autriche" (3 bd, 1860). - 2. M. Teresia,
tysk kejsarinna, gemål till kejsar Leopold I i dennes
första äktenskap (16^6-73), f. 1651, d. 1673, var
dotter till konung Filip IV af Spanien och Maria
Anna af Österrike samt syster till Ludvig XIV:s af
Frankrike gemål Maria Teresia. Hon öfverlät sina
arfs-rättigheter på spanska kronan till sin gemål,
kejsar Leopold, som sedan sökte göra dem gällande i
Spanska tronföljdskriget.

Margareta af Angouléme [ägoläm]. Se Margareta,
franska furstinnor 1.

Margareta af Anjou [äjö’]. Se M a r g a r e t a,
drottningar af England 2.

Margareta af Frankrike. franska furstinnor 3.

Margareta af Navarra. franska furstinnor l och 3.

Margareta af Parma, f. 1522, d. 18 jan. 1586 i
Ortona, var naturlig dotter till kejsar Karl V och en
flamländsk handtverkardotter, Jeanne van der Gheinst
(sedermera gift med en braban-tare, Jean van den
Dycke, och d. 1542), uppfostrades i Rruxelles af Karls
faster, ärkehertiginnan Margareta, och hans syster,
drottning Maria af Ungern, som efter hvarandra voro
regentinnor öfver Nederländerna. M. erkändes 1529 af
kejsaren som

Se Margareta, Se Margareta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:19:56 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free