Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Margarinlag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Maria
920
dra Georgievna, prinsessa af Grekland, föddes 19
(g. st. 6) apr. 1890 i Petersburg och förmäldes där 3
maj 1908 med prins Vilhelm, hertig af Södermanland. I
sitt äktenskap har hon sonen Lennart (f. 8 maj
1909). Prinsessan bevistade jämte sin gemål 1912
konungens af Siarn kröning och företog i sammanhang
därmed 1911-12 resor i Indien, Siarn och Franska
Indo-Kina.
1_2. (Fr. W.) 3. S. B-h.
Maria (M. Henrietta), drottning af Belgien. Se
Leopold, sp. 204.
Maria (fr. Marie), hertiginna af Burgund, enda barn
och arftagerska till Karl den djärfve af Bur-gund,
f. 13 febr. 1457 i Bruxelles, d. där 27 mars 1482,
hyllades efter faderns död (5 jan. 1477) af Brabants,
Flanderns, Hollands och Hainauts ständer, hvaremot
Ludvig XI indrog själfva hertigdömet Burgund till
franska kronan. Bland en talrik svärm af friare
valde M. 1477 till gemål kejsar Fredrik IILs son
Maximilian (sedermera kejsar Maximilian I), en
förbindelse, som redan tidigare planlagts. Genom
detta giftermål tillföll det rika burgundiska arfvet
habsburgska dynastien. M. efterlämnade sonen Filip
(sedermera konung Filip den sköne af Kastilien) och
dottern Margareta (ståthållarinna öfver Nederländerna
1507-30).
Maria, drottning af Bägge Sicilierna. Se Frans,
konungar af Bägge Sicilierna, sp. 1175. Maria
(da. Man», danska furstinnor. 1. M. Sofia Fredrika,
drottning, f. 28 okt. 1767 i Hanau, d. 21 mars 1852,
dotter af landtgrefven Karl af Hessen och danske
konungen Fredrik V:s dotter Lovisa, ingick 1790
äktenskap ined sin kusin danske kronprinsen Fredrik
(sedermera konung Fredrik VI) och kröntes jämte honom
på deras silfverbröllopsdag, 31 juli 1815. Under
det att konungen deltog i kongressen i Wien 1814-15,
var M. re-gentinna; men eljest befattade hon sig föga
med riksstyrelsen. Däremot egnade hon sig ifrigt åt
genealogiska studier och utarbetade Supplement-tajeln
zu J. Hubners genealogische tabellen (6 hftn,
1822-24). M. blef änka 3 dec. 1839. Om hennes barn
se Fredrik, danska konungar 6, sp. 1287.
2. M. Amalia Franciska Helena, prinsessa, f. 13
jan. 1865 i Ham vid Richmond i England, d. 4
dec. 1909, var dotter till hertig Robert af Chartres
(af huset Orleans) och följde 1871 sin släkt tillbaka
till Frankrike. Hon för-
mäldes 22 okt. 1885 med prins Valdemar af
Danmark och vann snabb folkgunst genom sitt
rättframma, flärdlösa uppträdande och sitt lefvande
allsidiga intresse. Hon utöfvade äfven stor privat
välgörenhet och var alltid ifrig i att främja den
offentliga välgörenheten. Hennes otvungna uppträdande
harmoniserade föga med drottning Lovisas stränga kraf
på etikett. Däremot visade hon efter drottningens död
stor omvårdnad om sin gamle svärfar, Kristian IX,
och åtnjöt i hög grad hans förtroende och tillit;
man tillskref henne också stort inflytande på
ministärförändringen 1901. Hon var en flitig och
skicklig målarinna (i synnerhet akvarellist) och en
mera utpräglad personlighet, än prinsessor vanligen
äro. Alltjämt uppriktig katolik, hade hon förbehållit
sig, att dottern Margareta skulle få uppfostras i
hennes egen tro, under det att de 4 sönerna blefvo
protestanter. Efter offentlig insamling invigdes i
aug. 1911 "Prinsesse Maries hjem" för gamla sjömän
och sjömansänkor och restes 2 maj 1912 ett vackert
minnesmärke öfver henne på Langelinie i Köpenhamn.
1-2. E. Ebg. Maria (eng. Mary), engelska
drottningar: 1. M. ITudor, dotter till Henrik VIII
och hans första gemål, Katarina af Aragonien, f. 18
febr. 1516 i Greenwich, d. 17 nov. 1558 i London,
fick en vårdad uppfostran i strängt katolsk anda och
förvärfvade bl. a. mycket goda språkkunskaper. Redan
i späda år gjordes hon till föremål för växlande
giftermålsplaner i samband med faderns och kardinal
Wolseys utrikespolitik. Hon för-lofvades 1518 med
dauphin af Frankrike, 1521-25 ansågs hon bestämd till
gemål åt kejsar Karl V, och 1527 aftalades giftermål
mellan henne och Frans I af Frankrike eller dennes
andre son, Henrik af Orleans. I samband med faderns
skilsmässoplaner ändrades M:s ställning; hon miste
sin hofhållning och blef, sedan Henriks nya gemål,
Anna Boleyn, födt honom dottern Elisabet, genom en
parlamentsakt förklarad illegitim (1533). M. var djupt
fäst vid sin moder och fick ofta mottaga bevis på
den popularitet hon åtnjöt bland befolkningen. Efter
hennes hätska fiende Anna Boleyns afrättning (1536)
kom det till försoning mellan M. och fadern; hon
nödgades erkänna konungens supremati öfver kyrkan
och förklara sina föräldrars äktenskap olagligt, men
blef i gengäld bättre behandlad än förut och stod i
allmänhet på god fot med Henriks se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
