Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Maria
928
Ludvig XVIII förflytta hennes och hennes gemåls ben
till S:t Denis samt på det ställe i Paris, där de
förut varit jordade, uppföra ett "försonings-kapell",
hvaruti en tilltalande marmorgrupp framställer
M.-A. upprätthållen af religionen i Madame Elisabeths
gestalt. Om M.-A. finnes en rik memoarlitteratur,
hvaraf märkas: m:e Campans "memoarer" (1823), de i
hennes dibroder Webers namn 1804 utgifna memoarerna
(jfr L a 11 y 2, sp. 927) och Besenvals af personlig
hätskhet inspirerade memoarer (1805). De af Hunolstein
och Feuillet de Conches (1864-73) utgifna brefven
från M.-A. äro till stor del förfalskningar. Af
oskattbart värde för M.-A:s historia är däremot hennes
brefväx-ling med modern (utg. 1865-66 af Arneth;
i ny uppl. 1874 af Arneth och Geffroy tillika med
Maria Teresias brefväxling med den österrikiske
ambassadören i Frankrike Mercy-Argenteau, genom
hvilken hon öfvervakade dotterns lif) och M.-A:s
brefväxling med bröderna Josef II och Leopold II
(utg. af Arneth, 1866). Slutligen har en fullständig
autentisk samling af hennes bref på föranstal-tan af
La société d’histoire contemporaine 1895- 96 utgifvits
af de la Rocheterie och de Beaucourt. 7. M. Lovisa
(fr. Marie-Louise), kejsar Napoleon I:s gemål, f. 12
dec. 1791 i Wien, d. där 18 dec. 1847, var dotter af
österrikiske kejsaren Frans I (se Frans, sp. 1179)
och Maria Teresia af Neapel. När Napoleon I efter
skilsmässan från sin första gemål (se Josefina l,
sp. 181) ville ingå ett nytt äktenskap för att
erhålla egna arf-vingar till sitt världsvälde
samt bli befryn-dad med någon af Europas gamla
furstefamiljer, stannade hans val på ärkehertiginnan
M.-L. Det österrikiska hofvet, modlöst genom 1809
års olyckliga krig, gick in på hans önskningar, och
i april 1810 firades vigseln med stor högtidlighet i
slottet Louvre i Paris. De fester, som därpå följde,
fingo en ohygglig afslutning genom en eldsvåda,
som utbröt under en af österrikiska sändebudet,
furst Schwarzenberg, gif-ven bal, hvarvid dennes
svägerska innebrändes och kejsarinnan själf endast
med svårighet skall ha räddats af sin gemål. 20
mars 1811 föddes den efterlängtade arfvingen
till världsriket och erhöll titeln "konung af
Rom". M.-L. var af en ytterligt svag karaktär. Så
länge hon stod under Napoleons inflytande, visade
hon den fullständigaste underdånighet för hans vilja,
men när han drabbades af olyckan, öfvergaf hon honom
utan tvekan. Då Napoleon 1813 beredde sig att i
Tyskland upptaga striden mot den stora koalitionen,
utnämnde han henne till regentinna under sin frånvaro,
och detta uppdrag förnyades under 1814 års fälttåg,
men vid båda tillfällena var den makt hon erhöll
blott skenbar. Enligt Napoleons befallning lämnade
hon 29 mars 1814 Paris vid de förbundna truppernas
an-ryckande, men efter hans tronafsägelse 11 april
s. å. infann hon sig hos sin fader och lät sig jämte
sonen bortföras till Österrike. Där kvarstannade hon
en tid, vägrande att komma till Napoleon på Elba;
och då Napoleon 1815 för några månader åter lyckades
svinga sig upp på tronen, afsade hon sig offentligt
all gemenskap med honom och besvarade ej ens hans
uppmaning att med sonen infinna sig i Paris. 1816
tillträdde hon regeringen i det henne genom fördrag
af 1814 och 1815 tilldelade hertigdömet Parma, men
kvarlämnade sin son vid österrikiska hofvet. Efter
Napoleons död (1821) af-slöt hon ett morganatiskt
äktenskap med sin hof-marskalk, österrikiske
generalen Neipperg och hade med honom en son, furst
Montenuovo. Efter Neippergs död (1829) ingick hon
1833 en likartad förbindelse med grefve de Bombelles,
son till en fransk emigrant.
8. M. Amalia af Bourbon (fr. Marie Amelie), konung
Ludvig Filips gemål. Se L u d-v i g, franska konungar
19, sp. 1254 och 1256.
3. J. F. N.* 6 o. 7. S. B.
Maria Adelaide Teresia Hilda Antoinetta Vilhelmina,
storhertiginna af Luxemburg (se d. o., sp. 9).
Maria, kejsar Karl V:s syster, regentinna öfver
Nederländerna. Se Maria, drottningar af Ungern 2.
Maria, drottningar af Portugal:
1. M. I, dotter af konung Josef Emanuel,
f. 1734, d. 20 mars 1816
i Brasilien, blef 1760 förmäld med sin farbroder,
sedermera titulärkonungen Peter III (d. 1786), och
efterträdde 1777 sin fader som Portugals regent (se
Portugal. Historia). M. förföll senare i vansinne,
och regent var sedan 1792 hennes son Johan (se Johan,
konungar af Portugal 6, bd XIII, sp. 6).
2. M. II d a G l o r i a, f. 4 april 1819 i Rio
de Janeiro, d. 15 nov. 1853 i Lissabon, var äldsta
dotter till kejsar Peter I af Brasilien och hans
första gemål, ärkehertiginnan Leopoldina af
Österrike, samt sondotter till konung Johan VI af
Portugal. Efter dennes död, i mars 1826, afstod Peter
(2 maj s. å.) från Portugals krona till förmån för sin
dotter, som dock tills vidare stannade i Brasilien,
medan regeringen i Portugal fördes af hennes faster
Maria Isabella och från febr. 1828 af Peters yngre
broder dom Miguel, åt hvilken han lefvat drottning
M:s hand. Sedan emellertid denne låtit utropa sig
till konung 30 juni s. å., nedlade Peter Brasiliens
krona i april 1831 och fördref dom Miguel (maj 1834),
hvarefter M. i sept. s. å. förkla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
