Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Maria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rades myndig. M. var två gånger förmäld, först i
jan. 1835 med hertig August af Leuchtenberg, som
afled i mars s. å., därpå, i april 1836, med prins
Ferdinand af Sachsen-Koburg. Hon efterlämnade flera
barn, af hvilka Peter V och Ludvig I efter hvarandra
följde henne på tronen.
3. M. Pia, f. 16 okt. 1847 i Turin, d. 5 juli 1911
på slottet Stupinigi utanför Turin, var dotter till
konung Viktor Emanuel II af Italien, förmäldes 1862
med konung Ludvig I af Portugal (se Ludvig,
sp. 1258), blef änka 1889 och tillbragte efter
monarkiens störtande i Portugal (okt. 1910) sina
återstående dagar i Italien.
Maria (ry. Mari’ja), ryska
furstinnor. 1. M. Miloslavskaja, tsar Alexejs
gemål. Se Alexej 1. – 2. M. Alexandrovna,
kejsarinna. Se Alexander, ryska kejsare 2, sp. 532. –
3. M. Fedorovna, kejsarinna, dotter till
Kristian IX i Danmark, döptes till Maria Sofia
Fredrika Dagmar och kallades som prinsessa Dagmar,
f. 26 nov. 1847, blef 1864 förlofvad med ryske
storfursten-tronföljaren Nikolaus, som dog 1865, och
förmäldes 9 nov. (rysk stil 28 okt.) 1866 i Petersburg
med dennes yngre broder Alexander (senare
Alexander III). Två veckor före bröllopet öfvergick
hon till grekisk-katolska läran och antog då
namnet Maria Fedorovna. 13 mars 1881 uppsteg hon
på tronen jämte sin gemål, på hvilken hon anses
ha utöfvat ett rätt betydligt inflytande, och blef
1 nov. (rysk stil 20 okt.) 1894 änka. Hon är moder
till nuv. kejsar Nikolaus II. Innerligt fäst vid sitt
gamla hemland, köpte hon 1906 tills. med sin äldre
syster Alexandra, änkedrottning af England, villan
Hvidöre (se d. o.) vid Köpenhamn till vistelseort
under sommaren.
E. Ebg.
Maria (eng. Mary), skotska drottningar:
1. M. af Guise, äfven kallad M. af Lothringen,
Jakob V:s gemål och sedermera regentinna
af Skottland, f. 22 nov. 1515 i Bar, d. 11 juni
1560 i Edinburgh, var dotter till Claude af Guise
och Antoinette de Bourbon samt äldre syster till de
franske katolikernas båda ledare François och Charles
af Guise (se Guise 1 och 2). Hon förmäldes 1534 med
Ludvig af Orléans, hertig af Longueville, blef änka
1537 och ingick 1538 nytt gifte med konung Jakob V
af Skottland, sedan hon t. o. m. efter förlofningen
förföljts med giftermålsanbud af Henrik VIII af
England, då för tredje gången änkling. Änka efter
Jakob i dec. 1542, nödgades hon som regent under sin
späda dotter Marias (se M. 2) minderårighet erkänna
earlen af Arran (se Hamilton 3, sp. 1220),
men blef i sept. 1543 medlem af det vid hans sida
ställda rådet och efter mordet på kardinal Beaton
(1546) den faktiskt ledande i regeringen. 1554
utsågs hon formligen, med undanskjutande af Arran,
till Skottlands regentinna. Under oupphörliga tvister
med de maktlystne adelsmännen fullföljde hon en starkt
franskvänlig politik i nära samförstånd med
sina bröder i Frankrike. Först hade hon sökt
upprätthålla en viss jämvikt mellan det katolska
och det protestantiska partiet i Skottland, men med
åren bekämpade hon allt ifrigare protestantismens
utbredning i landet och framkallade därigenom 1559
ett farligt uppror, som emellertid kufvades med fransk
hjälp. En engelsk härs infall i Skottland våren 1560
nödgade henne att söka skydd i Edinburghs slott undan
den ånyo utbrytande anarkien. Hon begrofs i katedralen
i Reims. M. var viljestark och ganska snarrådig. "Hon
har en krigsmans hjärta", skref en engelsk ambassadör
i en depesch hem. Jfr en på originalurkunder grundad
biografi i miss Stricklands "Lives of the queens of
Scotland", I–II (1850).
2. M. Stuart (eng. Mary, queen of Scots), den
föregåendes och Jakob V:s enda dotter, drottning af
Frankrike och Skottland, f. 8 dec. 1542 på slottet
Linlithgow, förlorade en vecka senare sin fader
och blef därigenom regerande drottning, till en
början under förmynderskap af sin frände, earlen
af Arran (se om Skottlands styrelse under hennes
minderårighet M. 1). Redan innan M. var årsgammal,
inleddes från engelsk sida förhandlingar om giftermål
mellan henne och Henrik VIII:s son Edvard (sedermera
konung Edvard VI), och regenten Arran sökte kort
därpå vinna hennes hand för sin son (se Hamilton 5,
sp. 1221). Skottlands utrikespolitik blef
emellertid under änkedrottningens påverkan allt
franskvänligare, och i samband därmed afslöts 1548
ett fördrag om M:s giftermål med franske kronprinsen
Frans. M. öfversändes s. å. med 4 lekkamrater ("de
4 Mariorna", M. Beaton, M. Seton, M. Livingstone och
M. Fleming) till Frankrike, där hon fick en mycket
vårdad uppfostran under ledning af Henrik II:s
lärda syster Margareta. Ronsard var hennes lärare i
poetik, och M:s morbror, kardinalen af Lothringen,
öfvervakade noga hennes religiösa och politiska
uppfostran. Hon växte upp till en vacker och ovanligt
intagande världsdam, kunskapsrik, häftig i vänskap
och hat samt tidigt van vid förställning. Flärden
och lättsinnet vid det hof, där Katarina af Medici
angaf tonen, tillegnade hon sig äfven i ödesdigert
rikt mått. Hon förmäldes 24 april 1558 med den svage
och sjuklige Frans, som var ömt fäst vid henne. 10
juli 1559 blef hon vid Frans II:s tronbestigning
drottning af Frankrike, och redan förut hade hon
vid Maria Tudors död (nov. 1558) framställt anspråk
på Englands tron såsom närmaste legitima arfvinge
med underkännande af Elisabets legitima börd och
tronföljdsrätt. M. och hennes gemål vägrade sedan
att bekräfta det af Elisabets och skotska regeringens
ombud (5 juli 1559) afslutna fördraget i Edinburgh,
enligt hvilket M. skulle upphöra att föra engelsk
drottningtitel och Englands vapen. Förverkligandet
af de engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0493.html
