- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
935-936

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maria ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

935

Maria

936

abbey, där det i Henrik VII:s kapell hvilar
ej långt från Elisabets graf. - M:s Lettres,
instrnc-lions et mémoires ha utgifvits af Lobanov
(7 bd, 1844). Utförlig bibliografi öfver den
vidlyftiga litteraturen om M. finnes i "Cambridge
modern hi-story", bd III (1904). Af samtida skrifter
må nämnas G. Buchanans hätska partiskrift "Detectio
Marise reginse" (1571, på skotska och franska 1572),
hvari kassettbrefven framlades för allmänheten
som säkra bevis på M:s brottslighet, samt en af
M. troligen inspirerad, af hennes sekreterare Claude
Nau författad relation, "History of Mary Stuart from
the murder of Riccio until her flight into England"
(utg. af J. Stevenson 1883). Ett urval af samtida
skildringar och aktstycken ges af Rait, "Mary,
queen of Scots" (1899). Vidare må nämnas bland
sammanfattande arbeten Mignet, "Histoire de Marie
Stuart" (2 bd, 1850; 6:e uppl. 1884), A. Strickland
i "Lives of the queens of Scotland" (1850; separat
1873), Hösäck, "Mary, queen of Scots" (2 bd, 1870;
3:e uppl. 1888), W. E. Swedelius, "M. Stuart och
Elisabeth" (i "Smärre skrifter", 1872-77), Gaedeke,
"M. Stuart" (1879), G. Storm, "M. Stuart" (1891),
M. Philippson, "Histoire du régne de Marie Stuart" (3
bd, 1891-92), Skelton, "Mary Stuart" (1893), M. Hume,
"The love affairs of Mary, queen of Scots; a political
history" (1903), samt T. F. Henderson, "Mary, queen
of Scotland, her environments and tragedy" (2 bd,
1905). Jfr äfven biogr, öfver M. i "Ency-clopaedia
britannica" (af Swinburne). Rörande kassettbrefven
kan hänvisas till A. Bresslau, "Die kassettenbriefe
der königin M. Stuart" (i "Hist. taschenbuch",
1882) och "Beiträge zur geschichte M. Stuarts" (i
"Hist. zeitschrift", bd 52; 1884), M. Philippson,
"Les lettres de la cassette" (i "Revue historique",
bd 35; 1887), T. F. Henderson, "The casket letters"
(2:a uppl. 1891), S. Cowan,,"Mary, queen of Scots,
and who wrote the casket letters?" (2 bd, 1901), samt
A. Lang, "The mystery of Mary Stuart" (s. å.) och
artikeln "Casket letters" i "Encyclopa?,dia
britannica" (ll:e uppl., 1910). - M:s personlighet
och lefnad ha gifvit dikten rika ämnen. Af poetiska
bearbetningar må nämnas Löpe de Vegas poem "Corona
tragica", G. F. Savaros "La Maria Stuarda", Alfieris
"Maria Stuarda", Schillers" Maria Stuart", Lebruns
"Marie Stuart", Walter Scotts roman "Abboten",
Björnsons "Maria Stuart i Skottland", Swinburnes
tragiska trilogi "Chastelard", "Both-well" och’’Mary
Stuart", Slowackis’’Maria Stuart" samt Lindhs "Maria
af Skottland". 1-2. V. S-g. Maria (sp. Maria),
spanska drottningar. 1. M. Lovisa (sp. Luisa),
konung Karl IV:s af Spanien gemål, f. 9 dec. 1751,
d. 2 jan. 1819 i Rom, var dotter till hertig Filip af
Parma och förmäldes 1765. Härsklysten och i begåfning
vida öfverlägsen sin gemål, tillegnade hon sig ett
afgörande inflytande på dennes regering, sedan han
1788 uppstigit på tronen. Men hon öfverlämnade sig
åt en tygellös sinnlighets nycker, och från 1792 var
i själfva verket hennes ryktbaraste älskare, Manuel
Godoy, härskare i Spanien. Sedan Napoleon 18’J8, på
mötet i Bayonne, tvungit den spanska konungafamiljen
till tronafsägelse, lefde M. i Frankrike och Rom,
tillsammans med sin gemål och Godoy. - 2. M. Kristina
(sp. Cristina),

dotter till konung Frans I af Bägge Sicilicrna,
f. 27 april 1806 i Neapel, d. 22 aug. 1878 i Le
Havre, förmäldes 11 dec. 1829 med konung Ferdinand
VII af Spanien. Hon vann snart genom skönhet
och intelligens afgörande inflytande öfver sin
gemål. Genom den s. k. pragmatiska sanktionen af 29
mars 1830 bestämde denne, som i sina tre föregående
äktenskap ej erhållit några arfvingar, att konungs
döttrar och sondöttrar skulle ega närmare rätt
till kronan än Maria Lovisa. hans bröder
och brorsöner. Efter Ferdinands död, 29 sept. 1833,
öfvertog M. i enlighet med hans testamente regeringen
som förmyndare för deras dotter Isabella (f. 10
okt. 1830). Ferdinands broder, don Carlos (se Carlos
2), höjde då upprorsfanan, men M. hade ett betydande
parti på sin sida, de s. k. c r i s t i n o s. Först
1840 lyckades dock hennes trupper kufva carlisterna,
och s. å. nödgades hon gå landsflykt till Frankrike,
emedan hennes absolutistiska regeringsgrundsatser
och enskilda lefverne väckte allmänt missnöje. Sedan
Isabella 8 nov. 1843 förklarats myndig, återvände
M. 1844 till Spanien, på hvars politik hon utöfvade
icke ringa inflytande, äfven sedan hon 1854 för andra
gången nödgats lämna landet, där hon senare endast
gjorde korta besök. Utom dottern Isabella hade
M. i sitt äktenskap med Ferdinand dottern Lovisa
(f. 1832, d. 1897, förmäld 1846 med hertig Anton
af Mont-pensier). Efter sin makes död ingick M. 28
dec. 1833 hemligt äktenskap med lifgardisten don
Fer-nando Munoz (f. 1808, d. 1873). Detta erhöll
offentlig bekräftelse 13 okt. 1844, och samtidigt
upphöjdes Munoz till hertig af Rianzares och grand
af Spanien. - 3. M. Kristina, dotter af ärkehertig
Karl Ferdinand af Österrike och ärkehertiginnan
Elisabet af Österrike, f. 21 juli 1858, förmäldes 29
nov. 1879 med konung Alfons XII. Efter sin gemåls
död 25 nov. 1885 förordnades hon till regentinna,
i hvilken befattning hon kvarstod, sedan hon 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free