Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 947-948 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mariæ pax ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Maria Magdalena kyrka.

hvilket ritningar gifvits af N. Tessin d. ä., som äfven
gjorde ritning till tornet (byggdt 1673–82). Sedan
en eldsvåda i juli 1759 härjat kyrkan,
ombyggdes den, och tornet, som fullbordades 1825, erhöll
då den fula öfverbyggnad det hittills fått behålla (se
fig.).
(G. V. G.)

Maria Magdalena. Se Maria 3, sp. 915.

Maria Magdalenas dominikannunnor. Se Magdalenanunnor.

Maria-Mayingen, fordom birgittinkloster nära Öttingen
i Bajern.

Maria Miloslavskaja, gemål till tsar Alexej af
Ryssland. Se Alexej 1.

Mariamne l. Marianna, en af konung Herodes’
gemåler. Se Herodianska dynastien, sp. 540 o. 542.

Mariampol (po. Maryampol), kretsstad
i rysk-polska guv. Suwalki. 4,272
inv. (1900), mest judar. Gymnasium.
J. F. N.

Mariana, Juan de, spansk jesuit, historie-skrifvare,
f. 1537 i Talavera, d. 1624 i Toledo, inträdde redan
1554 i jesuitorden, föreläste från 1561 teologi i Rom,
senare på Sicilien och slutligen i Paris, men drog
sig 1574 af hälsoskäl tillbaka till jesuitkollegiet i
Toledo. M:s stora, på elegant latin samt i naturligt
framställningssätt, men med ringa kritisk sofring
affattade verk öfver Spaniens historia Historia de
rebus Hispanice (bd 1-2, 1592; bd 3-4, 1595-1616)
underkastades af honom själf en bearbetning på spanska
(Historia de Espafia, 1601; 4:e uppl. 1623). Mycket
ryktbar blef M:s skrift De rege et regis institutione
(1599), i hvilken han på grund af den suveräna makt,
som tillkommer folket, jakande besvarar frå-

gan, huruvida under vissa förutsättningar en
tyranns undanröjande är en tillåtlig handling. Efter
mordet på Henrik IV brändes den af bödeln i Paris
(1610), och i Spanien utsattes M. för personliga
efterräkningar. Andra märkliga afhandlingar af
M. innefattas i samlingen Tractatus VII theologici et
historici (1609). Efter hans död utgafs en troligen af
honom författad kritik öfver jesuiternas verksamhet,
De las enfermedades de la compania de Jesus y
de sus remedios (1625). Jfr Cirot, "Études sur
1’historiographie espagnole: M., historien" (1905).
(V. S-£.)

Mariänbäckenet. Se H a f, sp. 984.

Mariäner. 1. SeFratres ga u den tes. - 2. Medlemmarna
af Tyska ordens frivilliga sjukvårdsförening
för krig och fred. Hvarje adlig 20-års man och
18-års kvinna af katolsk bekännelse kan upptagas
i denna förening. Årliga afgiften är minst 25
gulden. Utlänningar betala 500 gulden en gång för alla
och äro fritagna från tjänstgöring. Genom marianernas
tillskott förfogar Tyska orden öfver 41 väl utrustade
fältsanitets-kolonner. Som föreningstecken bära
marianerna ett silfverkors med en sköld i midten,
på hvars åtsida synes ett rödt kors med omskriften
Ordo teutonicus humanitati ("tyska orden för
mänskligheten"); frånsidan bär årtalet 1871.
(J. C.)

Marianerna (sp. Las Marianas) l.
Ladronerna,
en till Mikronesien hörande ögrupp i västra delen
af Stilla oceanen, n. om Karolinerna, mellan 13°
och 21° n. br. samt 144° och 146° ö. lgd. Ögruppen
består af 15 öar, hvilka ha en sammanlagd areal af 1,140
kvkm. och bilda en 900 km. kedja, som af en kanal,
under 16° n. br., delas i två afdelningar. Den norra
gruppen består af 10 öar, nu obebodda; de öfriga 5
bilda den södra gruppen: hufvudön Guam (se d. o.),
Rota, Aguiyan, Tinian och Saipan. De norra öarna
äro bergiga och uteslutande af vulkaniskt ursprung
samt ha ännu verksamma vulkaner; de södra äro i
allmänhet jämna och bestå af korallkalk, ehuru
på några ställen och särskildt på Guam vulkaniska
bildningar förekomma. Nästan alla öarna äro mer
eller mindre tätt skogbevuxna, och vegetationen är
yppig, mycket liknande den på Filippinerna, från
hvilka många växter införts. Den nuv. befolkningen
består af ättlingar af urinvånarna (af spanjorerna
kallade chamorros), af tagaler från Filippinerna
samt en blandad ras, uppkommen genom förening af
spanjorer och chamorros. På Saipan finnes en koloni
från Karolinerna. Med undantag af denna sakna
invånarna i allmänhet energi, ha slapp moral och
äro ytterst fattiga. Deras antal, som före spanska
eröfringen anslogs ända till 80,000, uppgick 1910 till
omkr. 15,000. Alla förstå och kunna tala spanska,
som småningom undanträngt det ursprungliga språket,
en malajisk språkform, nära besläktad med det språk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>