- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
949-950

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mariæ pax ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som talas af tagalerna på Filippinerna. Öarna
upptäcktes af Magalhães 1521 samt kallades af honom
Islas de las velas latinas (”Latinseglens öar”) och af
hans besättning Islas de los ladrones (”Tjuföarna”),
på grund af befolkningens tjufaktighet. Senare
sjöfarare ha gett öarna andra namn, såsom S:t
Lasarus-arkipelagen, Jardines och Prazeres. Sin
nu erkända officiella benämning erhöllo de 1668,
då de eröfrades af spanjorerna, efter Filip IV:s
änkedrottning Maria Anna af Österrike. Förenta
staterna behöllo ön Guam efter kriget med Spanien
1898; Tyskland köpte 1899 de andra öarna (626
kvkm.). Den tyske guvernören bor på Saipan.
(J. F. N.)

Marianhill [mä′riənhi′l], trappistkloster i Natal,
Syd-Afrika, omkr. 30 km. v. om Durban, anlades
1882. Det har slöjd- och landtbruksskola jämte olika
verkstäder, boktryckeri, barnskolor, barnhem och asyl
för kafferkvinnor m. m.
Wbg.

Marianna, astron., en af småplaneterna.

Marianna, stad i brasilianska staten Minas Geraes,
5 km. ö. om Ouro Preto. Omkr. 7,000 inv. Biskopssäte.
J. F. N.

Marianna. Se Mariamne.

Marianne [-a′n], populär benämning på Frankrike och
särskildt på franska republiken.

Marianska bergsystemet (sp. Cordillera Marianica;
i forntiden Montes Mariani), den spanska högslättens
södra kantberg, sträcker sig 565 km. från ö. till
v. Det börjar i ö. i prov. Albacete med den branta
Sierra Alcaráz (1,798 m.) och slutar i v. med Cabo
de São Vicente. Centraldelen kallas Sierra Morena;
från denna skiljer sig en nordlig kedja, som består
af Sierra Madrona (1,169 m.), Sierra de la Alcúdia
(1,107 m.) och Sierra de Pedroso. Hufvudkedjan
n. om Guadalquivir, genom tvärdalar delad i flera
partier, når på få ställen 1,000 m. Med Sierra
de Aracena
(1,050 m.) och Picos de Aroche
bergen Portugal, där de fortsätta i Algarves berg,
hvaribland märkas Serra do Malhão (575 m.) och
Serra do Monchique (903 m.). Hela bergsystemet
är torrt och vegetationsfattigt på höjderna,
men rikt skogbevuxet på sluttningarna. Särskildt
de mellersta delarna äro rika på malmer, såsom
bly-, silfver- och kvicksilfver-. Berömdast
äro kvicksilfvergrufvorna vid Almaden och
koppargrufvorna vid Tharsis och Rio Tinto.
J. F. N.

Mariánský-Chlum. Se Maria-Kulm.

Maria Pavlovna. Se Maria, svenska furstinnor 5.

Mariapfarr, by i Salzburg, i Lungau, med en mycket
besökt vallfartskyrka från 1400-talet.

Maria Pia. Se Maria, drottningar af Portugal 3.

Maria-Saal [-sāl], slov. Gospa sveta, by i
österrikiska hertigdömet Kärnten, vid järnvägen
Glandorf–Klagenfurt, med en berömd vallfartskyrka.
(J. F. N.)

Marias af berget Karmel minnesfest. Se Mariafester.

Maria-Schein [-ʃa′jn], by med vallfartskyrka
i norra Böhmen, vid foten af Erzgebirge och
järnvägen Aussig–Teplitz. 3,752 inv. (1900). Stort
jesuitkollegium med seminarium och gymnasium.
(J. F. N.)

Mariastein [-sta′jn], vallfartsort i schweiziska
kant. Solothurn, med kyrka, hvars reliker
vid reformationstiden flyttades dit från
Basels münster. Benediktinklostret M., som
anlagts 1085 i Beinwil i kant. Aargau, var
1648–1874 i M., men är sedan 1902 förlagdt
till Dürnberg vid Hallein i Salzburg.
Wbg.

Maria Stern, trappistkloster. Se Banjaluka.

Maria Stuart [stjō′ət]. Se Maria, engelska drottningar
3, och Maria, skotska drottningar 2.

Maria-Taferl, vallfartsort i Nedre Österrike, vid
Donau, med en 1661 byggd vallfartskyrka.

Maria Teresia. Se Maria, franska furstinnor 4, och
Maria, tysk kejsarinna, sp. 936–937.

Maria-Teresia-orden, österrikisk militärorden. Se
Ordnar.

Maria-Teresia-thaler (Levantin-thaler),
ett större österrikiskt silfvermynt, som präglas i
Wien (dessförinnan, 1765–1866, i Venezia)
för handeln på nordöstra Afrika och Arabien samt i
prägeln bär kejsarinnan Maria Teresias bild jämte
årtalet 1780, men i öfrigt fullt motsvarar den
gamla konventions- l. speciethalern (= 2
konventionsgulden = 3 kr. 75 öre). Maria-Teresia-thalern
utmyntas i stor skala på privatbeställning,
mot inlämnande af silfver eller silfvermynt.

Maria-Teresiopel (ung. Szent-Maria-Szabadka).
Se Theresiopel.

Maria Tudor [tjō′də]. Se Maria, engelska
drottningar 1.

Maria-Viktoria-orden, spansk orden. Se Ordnar.

Mariazell [-tsä′l]. 1. Köping och ryktbar
vallfartsort i österrikiska hertigdömet Steiermark, vid
Salza. 1,499 inv. (1900). Den 1363 af konung
Ludvig I i Ungern grundlagda, 1644 ombyggda
vallfartskyrkan har en 0,5 m. hög, ”undergörande”
Mariabild af lindträ, som skänktes till orten 1157
och som årligen besökes af pilgrimer (100,000).
– 2. (Klein M.) Vallfartsort i Nedre Österrike
vid Triesting.
1 o. 2. (J. F. N.)

Mariaöarna, ögrupp utanför Mexicos västkust.
Se Tres Marias.

Marib, stad i Jemen i västra Arabien, 130 km.
ö. n. ö. om Sana, fordom sabéernas hufvudstad och
ryktbart för sin ofantliga vattenreservoar. Denna
förstördes genom dammarnas bristning (omkr. 120
e. Kr.), som skall ha varit anledning till, att staden
öfvergafs af sin befolkning. Mera sannolikt är, att
traktens allmänna uttorkning tvingade folket längre
västerut, där Sana senare blef sabéernas hufvudstad.
Ruiner, mynt och inskrifter vittna om, att
trakten närde en stor bofast befolkning, där nu
jordbruk på grund af vattenbrist är omöjligt. De
förste européer, som besökt M., voro Arnaud (1843)
och Halévy (1870).
Wbg.

Maribios [-ri′biås], Los Maribios, en rad
vulkaner i nordvästra delen af Nicaragua, mellan
Managuasjön i s. och Fonsecaviken i n. Raden
börjar med den 1,258 m. höga Momotombo, en kal,
svart topp, som ständigt ryker och 1902 hade ett
utbrott i samband med eruptionerna på S:t Vincent
och Martinique; vidare Asocosco, Las Pilas,
Chichigalpa (1,425 m.), Telica (1,028 m.), med svaga
fumaroler, Chonco (1,125 m.) samt, västligast,
Santa Clara, icke verksam, men starkt rykande,
och Volcan Viejo (1,780 m.), en väldig kägla,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free