- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
951-952

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maribo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvars tre i hvarandra liggande kratrar uppstöta
ångpelare. Sitt namn har vulkangruppen efter den
folkstam, som vid landets eröfring bebodde trakten.

J. F. .N.

Maribo (Mariebo), dansk stad på Lolland, ungefär
midt på ön, vid den 1,045 har stora, natursköna
Maribosjön. 3,874 inv. (1911). Den lolländska
järnvägen från Nykjöbing (på Falster) till Nakskov
(öppnad 1874) går förbi M., som därjämte sedan 1869
är genom järnväg förbundet med sin lastageplats,
Bandholm, 7,5 km. n. om M. och sedan 1874
med Rödby i s. M. leder sitt ursprung från ett
birgittinkloster, som stiftades 1416 och fortlefde
äfven efter reformationen, såsom en stiftelse för
adelsjungfrur, till 1621, då det upphäfdes. Klostret
blef till en del nedrifvet. Godset lades först under
Sorö "ridderliga akademi", men indrogs vid dennas
upphörande (1665) till kronan. 1685-98 vistades
Leonora Kristina Ulfeld i M. kloster, och hon ligger
begrafven i klosterkyrkan, som sedan 1598 varit
stadsförsamlingens kyrka och sedan 1803 domkyrka
i Lolland-Falsters stift. Återstoden af klostret
nedrefs på 1700-talet. Den fordom till klostret
hörande jordegendomen bildar nu Maribo-ladegaard,
som lyder under grefskapet Knuthenborg. E. Ebg.

Maribo amt omfattar danska öarna Lolland och
Falster jämte kringliggande mindre öar (Fejö,
Fæmö m. fl.). 1,776 kvkm. 115,658 inv. (1911),
hvaraf 31,522 i de 7 städerna: Nakskov, Maribo,
Nysted, Rödby och Saxkjöbing på Lolland, Nykjöbing
och Stubbekjöbing på Falster. Amtet sammanfaller med
Lolland-Falsters stift samt utgör 4 prosterier och
6 härad med 11 domsagor; där väljas 3 landstings-
och 5 folketingsmän. Af totalarealen, omkr. 170,000
har, voro 1907 67,600 besådda med korn, 20,600 hade
rotfrukter o. d., hvaraf 10,600 med sockerbetor,
medan 16,000 lågo i träda, 41,300 voro betesmark
och 17,800 skog. 1909 funnos 29,500 hästar, 119,300
nötkreatur, 16,700 får och 77,800 svin. Där finnas
jämförelsevis många större egendomar, men helt litet
"fsestegods"; det mesta häraf är sedan 1850 såldt till
själfegare eller förvandladt till ärftligt arrende.
E. Ebg.

Mariboe [marribo], Ludvig, norsk affärsman,
publicist och politiker, f. 22 okt. 1782 i Köpenhamn,
af judiska föräldrar, döpt 1802, d. 19 juni 1841,
hade 1798–1803 plats på ett handelskontor i Livorno
och anställdes 1804 som korrespondent vid Ankerska
fideikommisset i Kristiania (se Anker 1). Yid
Ankers död, 1805, etablerade M. egen, snart betydligt
omfattande affär. Under kriget med England, sedan
1807, bidrog han i stor utsträckning till landets
proviantering, och under fälttåget 1808 utrustade han
en artillerifrikår, hvars chef han själf var. Utnämnd
till kapten å la suite 1813, fick han 1814 uppsikten
öfver härens transportväsen. Stora penningsummor
skänkte han 1810 till Selskabet for Norges vel och
1811 vid subskriptionen till det nya universitetet
i Kristiania. Den stora penningkrisen 1814 drabbade
hårdt äfven hans ekonomi, hvarför han måste upphöra
med sina mångartade affärer. 1817-22 var han i
Stockholm adjutant hos konungen, återvände 1823 till
Norge besviken och bitter och gaf aflopp åt sin harm
i tidningen "Patrouillen" (1824-32), första organet
för en politisk opposition i Norge. 1830 och 1832–33
var han stortingsman och 1834-39 statsrevisor.
1836-39 vistades han mest i London,
dels för att verka för ett stort projekt till
ångbåtsförbindelse mellan Norge och England,
dels för att bistå svensk-norske ministern
M. Björnstjerna i dennes sträfvanden att skaffa
Norge upprättelse i Bodösaken (se d. o.), om hvilken
affär han författade en historisk framställning,
An appeal to the Imperial parhament, som utdelades
till parlamentets medlemmar. Han angreps af
sinnessjukdom och internerades 1840 på ett hospital
vid Slesvig, blef botad, men träffades vid hemfärden
af hjärn-slag. M. författade bl. a. Om Norges
statsoecono-miske forfatning samt forslag ang. Norges
bank, pengevcesen og dets finantser (1821). Se
J. B. Hal-vorsen, "Norsk forfatterlexikon", IV, och
C. F. Bricka, "Dansk biogr, lexikon", XI. - Hans son
Vilhelm Adelsteen M., f. 1814 på faderns gård ökern i
Östra Åker, d. 1901, 1843–61 stiftsoverretsprokurator
och 1861-75 stiftsoverretsassessor, deltog
på ett framstående sätt i upprättandet och
utvecklingen af skulpturmuseet (senare konstmuseet)
i Kristiania och testamenterade sin förmögenhet
till Selskabet for Norges vel och Kristiania kommun.
K. V. II.

Maribo-ladegaard [-lädegår]. Se Maribo.

Maribosjön. Se Maribo.

Marica [maritsa], flod. Se Maritza.

Maridalen (urspr. Margretudalr), dalgång i
Åkers härad, Norge, ung. 6 km. n. om Kristiania
omkring det 3,67 kvkm. stora Maridalsvand, 149
m. ö. h., med aflopp till Kristianiafjorden genom
Akerselven. Från detta vattendrag, hvars omgifningar
inköpts af Kristiania kommun, får hufvudstaden
större delen af sitt vattenförråd. Vattnet är
sällsynt rent och välsmakande. Vid Skjærsjöelvens
utlopp i Maridalsvand ligger Maridalsham-merens
elektricitetsverk, äfven tillhörigt Kristiania kommun.

K. V. H.

Maridalsvand [-va’n], sjö. Se Maridalen.

Marie [mari], fransk namnform för Maria.

Marie, Sankt. 1. F. d. församling i Ystad, sedan
1885. förenad med S:t Petri till en församling,
Ystads stadsförsamling. - 2. Kapell. Se Kållandsö
och Otterstad.

Marie, Sankt (fi. Maaria 1. Räfntämäki), socken
af Masku härad och domsaga, Åbo och Björneborgs
län, Finland. Areal 99 kvkm.; befolkningen, finsk,
6,667 pers. (1910). I M. finnas några industriella
anläggningar, som dock äro att hänföra till staden
Åbo. Med kapellet Paattis (62 kvkm., 1,152 inv.) utgör
M. ett imperiellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift,
Domprosteriet. Kyrkan anses till åldern vara den andra
i landet. Under biskop Tomas flyttades biskopssätet
från Nousis till M. och förblef där till 1300,
då det förlades till Åbo, hvars domkyrka då hunnit
fulländas.

A. G. F.

Marie [-ri] de Saint-Georges, Pierre Thomas
Alexandre Amable
, fransk advokat och politiker,
f. 1797, d. 1870, valdes 1842 till deputerad och
spelade 1848 en viktig politisk roll. Han blef då
medlem i den provisoriska regeringen och minister
för de allmänna arbetena; som sådan organiserade han
de s. k. nationalverkstäderna. 11 maj 1848 valdes M. till led.
af exekutivkommissionen, blef 29 juni president i
nationalförsamlingen, var 15 juli–20 dec. justitieminister

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free