Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 957-958 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maribo ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

valkrets. – M. fick sina första stadsprivilegier 24 april
1590, bekräftade 12 juni 1605 af Karl IX och 5
okt. 1634 af drottning Maria Eleonora, och
sitt namn efter klostret Monasterium pacis Mariæ.
Staden har alltid varit obetydlig. Endast under
Gustaf III:s tid företedde den någon större
lifaktighet dels till följd af hofvets täta besök på
Gripsholm, dels genom det stora brännvinsbränneri,
som konungen lät uppbygga och vid hvilket nära
300 pers. voro i staden mantalsskrifna.

Fig. 5. Mariefred och (t. v.) Gripsholms slott omkr. 1680, efter Sueciæ-verket.

2. Kloster (lat. Monasterium pacis Mariæ).
På uppmaning af ärkebiskop Jakob Ulfsson och
biskop Cort Rogge i Strängnäs anhöll
riksföreståndaren Sten Sture d. ä. hos kartusianorden
i Tyskland, att munkar måtte sändas till
Sverige för att där utbreda orden. Från Rostock
sändes då 1493 munkarna Fikke Dyssin och
Johannes Sanderi samt två lekbröder, som skulle utse
någon lämplig plats. De blefvo i sitt val
förekomna af riksföreståndaren, som skänkte dem
Gripsholm, i Selebo härad, Södermanland, som
han redan 1472 tillbytt sig af kronan mot några
gårdar i Uppland och Södermanland. Efter att på
mötet i Tälje 1493 ha beslutit klostrets
anläggande stadfäste Sveriges rikes råd denna
donation, i hopp om, att klostret skulle bli riket "till
mycket bestånd". Munkarna befriades från alla
pålagor, "på det de måtte i ro kunna bedja för
landet", och löfte gafs dem, att den konung, som
kunde komma att väljas, skulle vid sin kröning
stadfästa klostrets privilegier. Året därpå –
klostret bar redan då namnet Mariefred – skänkte
biskop Rogge några gårdar invid Stockholm till
den unga stiftelsen. Byggnadsarbetena voro 1498
ännu ej afslutade. Från detta år härleder sig Sten
Stures formliga donationsbref till "klostret å
Gripsholm" med underlydande. Klostret erhöll
visserligen under sin korta tillvaro åtskilliga
donationer, som kunnat möjliggöra dess bestånd; men
ödet ville, att liksom det varit det sista kloster,
som i Sverige stiftades, det ock skulle bli det
första, som indrogs. Redan 1525, d.v.s. två år
före den för klostren så ödesdigra Västerås riksdag,
lät nämligen Gustaf I munkarna "i Gripsholm"
förstå, att deras gods blifvit honom och hans släkt
med orätt afhändt och att de borde genast bege
sig sina färde till Julita (se d. o. 2), som han
förmått rikets råd och cisterciensmunkarna att åt dem
upplåta. De fingo medföra sitt bohag, men hunno
väl knappast etablera sig, förrän reformationsverket
var lyckligen genomfördt.
1. G. Lqt. 2. C. S-e.*

Marie födelses dag. Se Mariafester.

Marie-Galante [mari’-galã’t], en till Små
Antillerna hörande ö, s. ö. om Guadeloupe, till hvars
guvernement den hör, har en areal af 149 kvkm.
och 16,835 inv. (1906). Ön producerar
företrädesvis socker, kaffe, bomull och kakao. Hufvudstad
är Grandbourg med hamn, kasern och
sockerfabrik. Omkr. 7,000 inv. Ön upptäcktes 1493 och
togs i besittning af fransmännen 1648.
(J. F. N.)

Mariegräs, Jungfru Marie gräs
(vanligen förvrängdt till "majgräs"), bot., namn på
Hierochloa odorata.

Mariehaart [-hārt], birgittinkloster i
nederländska staden Weert.

Fig. 1. Mariehamns vapen.

Mariehamn (fi. Maarienhamina), hufvudorten på Åland,
en liten, idyllisk stad på "fasta Åland",
inom Åbo och Björneborgs län, Finland, anlagd på
en långsmal landtunga vid Svibyviken inom Jomala
socken. Stadens styrelse utgöres af en
ordningsrätt, med en s. k. ordningsman som ordf.
Vidden af stadsområdet är 300 har. Befolkningen,
som är svensk, uppgick 1910 till 1,295 pers.
Handeln är af mindre betydenhet och uppbäres af
21 handlande. Utförseln består af kött, fisk och
ved. Tulluppbörden steg 1900–09 till i medeltal
63,700 mark och var 1909 80,100 mark. Det bör
härvid märkas, att landskapet har tullkamrar ej
endast i M., utan äfven i Eckerö och Degerby.
1908 utklarerades från M. direkt på utlandet 246
fartyg om sammanlagdt 46,731 reg. ton och
inklarerades från utlandet 319 fartyg om 52,021
reg. ton. Utländska fartyg anlöpa blott
undantagsvis. Stadens egen flotta bestod 1908 af
7 fartyg om 4,197 reg. ton, hvaraf endast 1
mindre ångfartyg. M:s hamnar ha ett djup, den
västra af 18–27, den östra af 3,6–6 m. Någon
större industri förekommer ej. Taxerade
inkomsterna uppgingo 1908 till 908,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>