Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mariette-Mariposa
086
1909 var inrättad en marionett-teater med härm-ning
af kända skådespelares röster och låter.) I
utomeuropeiska länder, särskildt hos muhammedanerna,
är marionettspel en omtyckt förlustelse på vissa
helgdagsaftnar. Litt.: Ch. Magnin, "Histoire des
marionnettes en Europé" (2:a uppl. 1862), Engel,
"Deutsche puppenkomödien" (12 bd, 1874 -92),
Pischel, "Die heimat der puppenspiele" (1900),
Lemercier de Neuville, "Histoire anec-dotique
des marionnettes mödernes" (1892), Main-dron,
"Marionnettes et guignols" (1901), Champ-fleury,
"Le musée secret de la caricature" (1888), Eehm,
"Das buch der marionetten" (1905), Mahl-mann,
"Marionettentheater" (1906), samt Kralik och Winter,
"Deutsche puppenspiele" (1885). Se vidare Skuggspel.
J. M.
Mariotte [-riå’t], E d m e, fransk fysiker,
f. omkr. 1620 i Bourgogne (Saöne-et-Loire), d. 1684
i Paris, var prior i klostret S:t Martin-sur-Beaune,
i närheten af Dijon, och blef 1666 medlem af Franska
vet. akad. vid dennas stiftelse. Första bandet
af akademiens "Histoire et mémoires" (tr. 1733)
innehåller åtskilliga originaluppsatser af M. rörande
skilda områden af fysiken. Flera af hans viktigaste
upptäckter bekantgjordes i tryck redan af honom
själf genom tre afhandlingar, tissais de physique,
af hvilka den andra i ordningen (tr. 1679) innehåller
framställningen af den s. k. m a-riotteska lagen
(se Gas l och M a-riottes lag), och i en Essai sur la
natur e des couleurs (1681), hvari han systematiskt
redogör för orsakerna till kropparnas färger,
hvarjämte han meddelar beskrifningar öfver många
intressanta försök samt betraktelser öfver regnbågen,
halofenomenen, ljusets brytning och de mera rent
subjektiva betingelserna för färgförnimmelscr. I
samma afh. offentliggör han den viktiga iakttagelsen,
att solstrålar nästan oförsvagade gå genom glas,
medan detta ej alls är fallet med afseende på
värmestrålar från jordiska värmekällor, som ha lägre
temperatur. Han antände också krut medelst solstrålar,
sammanbrutna af en lins af klar is. Han gjorde försök
ang. isbildning och den därvid skeende utvidgningen. I
Traité du mouvement des eaux (utg. 1686) framställde
M. bl. a. sin iakttagelse af den ur ett kärl
utströmmande vätskemängdens beroende af tryckhöjden
och boskref den af denna iakttagelse föranledda
konstruktionen af den s. k. Mariottes flaska (se
d. o.). M:s Oeuvres utgåfvos 1717 och 1740 i samladt
skick. Utom ofvannämnda arbeten återfinnas i denna
samling bl. a. en utförlig afh. om skjutkroppars stöt
samt en kort uppsats om den af M. gjorda upptäckten
af den mariotteska 1. blinda fläcken (se d. o.) i
ögat, inlämnad till franska vet. akad. 1666 (tr. i
"Philos. transact.", 1668). (S. A-s.)
Mariotte-gay-lussacska lagen [-riå^-gä-lysa^-ska]. Se
Gas 1.
Mariottes flaska [-riå’ts] 1. Mariottes Kärl,
fys., är ett glaskärl, försedt med sidoöppning
nära bottnen och ett genom en tätt slutande kork i
flaskans hals nedsatt, i båda ändarna öppet glasrör
(se fig.). Befinner sig nedre ändan af detta rör
ofvanför sidoöppningen på flaskan, observerar man
följande. När den vätska, hvarmed flaskan blifvit
fylld, börjar utrinna ur sidoöppningen, sänker sig
nivån såväl i det inre af flaskan som
ock i röret a&, men hastigare i detta sonarc,
hvilket beror därpå, att vid nivåsänkningen i
flaskan luften ofvanför vätskeytan AB förtunnas,
medan lufttrycket är oförändradt i röret ab. Står
t. ex. vätskan i flaskan vid AB och samtidigt därmed
i röret vid c, så drifves vätskan ut ur kärlet af
det tryck, som vätskekolonnen dF utöfvar. Men som
denna kolonn blir allt mindre, ju lägre punkten c
ligger, måste ut-loppshastighetcn minskas. Den- c na
minskning pågår, tills vät- E-skan i röret hunnit till
rörets nedre ända, 6, då ett helt annat förhållande
inträder. Då intränga nämligen luftblå-sor genom
röret ab i vätskan och gå upp till ytan AB, detta
precis i den mängd, att luften i flaskan ofvanför
vätskan tillsammans med trycket af vätskekolonnen
BD motväger lufttrycket. Den kraft, som utdrifver
vätskan genom öppningen F, är således vätskekolonnen
DF. Och som denna icke ändrar sig, oaktadt vätskan
fortfar att utrinna och nivån AB att sänka sig,
så bibehåller sig utloppshastigheten konstant, så
länge vätskan i flaskan står öfver rörändan b. Med
denna apparat kan man alltså få en vätska att utrinna
med konstant hastighet vid föränderlig nivå. Genom
att höja röret ab ökar man utloppshastigheten
; genom att sänka det minskar man densamma.
Ii. R.*
Mariotteska fläcken [-riå’tska], fysiol. Se Blinda
fläcken.
Mariottes kärl [-riå/ts], fys. Se Mariottes flaska.
Mariottes lag [mariå’ts], fys., säger, att
produkten af tryck och volym hos en gas alltid har
samma konstanta värde vid en gifven temperatur
(se Gas). Denna lag upptäcktes 1662 af engelske
fysikern Robert Boyle (se denne), ehuru den i
allmänhet benämnes efter Mariotte (se denne), som
1676 underkastade den en noggrann experimentell
pröfning. örsted och Svendsen (1826), Despretz
(1827), Dulong och Arago (1830) och Pouillet
(1837) undersökte flera olika gaser. Ofta fann
man små afvikelser från lagen, men antog likväl i
allmänhet, att dessa berodde på observationsfel. Många
höllo före, att lagen med naturnödvändighet måste
vara fullt exakt. Emellertid uppvisade Regnault
(1847-62), att afvikelserna äro verkliga och ej
beroende på observationsfel. Regnault fann t. ex.,
att kväfve och kolsyra komprimeras starkare, väte
svagare, än Mariottes lag fordrar. Ytterligare
undersökningar ha sedermera utförts af bland
andra Cailletet (1870) för mycket höga tryck och
Siljeström (1873) för tryck under l atmosfär.
D. S-t,
Mariotti [-å’tti], L u i g i, pseudonym för italienske
författaren Antonio Gallenga.
Mariposa [märipåu’sā], grefskap (county) i mellersta
delen af nordamerikanska staten Kalifornien,
ö. s. ö. om San Francisco, på västra sluttningen af
Sierra Nevada. Landet är till större delen betäckt med
tät skog och har föga odlad jord; dess rikedom ligger
hufvudsakligen i dess guldlager. V. om hufvudstaden,
Mariposa, ligger bl. a. det ryktbara Fremont Grant,
hvarifrån man hämtat guld för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
