- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
997-998

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marjaniemi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

997

Mark Ancona-Markaryd-Veinge järnväg

993

parodi (närmast med begagnande af Vergilius’ .Eneid),
hvarvid "gamla skolans" män och dess anhängare
äfvensom neutrerna fingo springa gatlopp. Hufvudperson
är Markall (Wallmarks gamla öknamn från "Polyfem"),
men dessutom förekomma bl. a. Polyhistrio (Leopold),
Lindvurmen (Anders Lindeberg), Amarulli (Talerius),
Nestor (Rosen-stein), Riddaren Hans den Jans sig
kallar (Järta) och Esaias den Digre (Tegnér). Första
sången i den ursprungliga Hammarsköldska texten
är minst förändrad; den andra sången, som i den
ursprungliga texten har en ganska cynisk karaktär,
omarbetades af Sondén, men miste i omarbetningen
betydligt af sin drastiska komik, under det att
åter dess versi-fiering vann betydligt; i tredje
sången - som är den viktigaste, enär där hela
Rimmarhären mönstras - ha förändringar vidtagits,
i det åtskilliga figurer strukits, då de under tiden
antingen gått hädan eller eljest trädt tillbaka ur
striden, under det andra tillkommit; sedan diktades
alldeles på nytt den fjärde sången, "offermåltiden",
som lär åsyftat en festmåltid, vid hvilken man sökt
förena olika krafter mot fosforisterna (särskildt för
att vinna de "teckenförbidande neutrer"); Dun-ciadens
fjärde sång motsvarade Rimthussiadens femte, hvari
själfva drabbningen skildras, dock vida mera utfördt
och rikare än i urtexten, och dennas femte sång af en
betydligt längre sjätte i den nya. Vid utarbetningen
af den nya texten, som i afseende både på innehåll och
form är den ursprungliga vida öfverlägsen, medverkade
främst Atterbom och Sondén, jämte Hammarsköld. Utom
denna dikt innehöll "Första natten" en inledning,
tvifvelsutan förf. af Livijn, och en dikt på finsk
runometer, Markallainens födelse, af Sondén med
begagnande af Schröters "finnische runen". "Första
natten" väckte mycket bifall, äfven i kretsar utom de
fos-foristiska; till en början bibehölls anonymiteten
äfven för de närmaste (som Palmblad), men kunde
icke länge bevaras. Bland dem, som svarade, var
Hans Järta (med "Den sömnlöse hunden" och "Fragment
i den epometricaniniska diktarten"). Fosforisterna
hade för afsikt att låta en hel rad fortsättningar
följa: politiska afhandlingar, en mile-sisk saga,
en ny hjältedikt "Markalle’an", en saga i götisk
(isländsk) stil o. s. v., men man stannade vid
"Andra natten", som utkom i april 1821 och som är
författad hufvudsakligen af Dahlgren, med mycket
rika bidrag af Livijn (särskildt en del satirer mot
tidens publicister) samt mindre af Hammarsköld och
Sondén. Det är en romantisk hjältedikt, "Åsnan", i
sex sånger, i hvilken f. ö. fosforisterna äfven skämta
en smula med sig själfva. Denna "natt" är emellertid
mindre helgjutet och planmässigt utförd än den förra
och lider dessutom af tröttande bredd; den gjorde ej
heller fullt samma lycka, och tanken att fortsätta
striden med dylika skämt uppgafs. Jfr K. Warburg,
"Första Markallsnatten och dess förhållande till
Hammarskölds urskrift" (i "Samlaren", 1910).
K. W-g.

Mark Ancona [-kåna], fordom ett själfständigt område
i mellersta Italien, emellan Adriatiska hafvet och
Apenninerna, med staden Ancona som hufvudort, nu under
namnet Marche (compartimento i konungariket
Italien). Det bildades af langobarderna, hvilka efter
eröfringen af dessa trakter insatte en markgrefve
som ståthållare där.
Senare en del af hertigdömet Spoleto,
förlänades det 1052 åt markgrefven Guarnero
(Verner) och kallades efter denne Marca Guarneri.
Under hohenstaufernas strid med påfvarna gjorde
de flesta städerna i M. sig oberoende eller sökte
Roms skydd och betalte för detta en årlig tribut till
påfven. Staden Ancona intogs 1532 och införlifvades
af påfven Klemens VII med Kyrkostaten, med hvilken
M. sedan var förenadt till 1860 (med undantag af åren
1808–14, då det tillhörde konungariket Italien),
från 1831 under benämningen "legation".
(J. F. N.)

Markant. Se Mark, sp. 992.

Markarfljót, bred och djup jökelälf i södra delen af Island,
delar sig efter ett kort lopp i flera armar, som
omsluta de s. k. "landöarna". På en af dessa låg
Njáls gård Bergthorshval. M. flyter s.
om Hlíðarendi, där Gunnar Håmundsson bodde.
I nedre delen af sitt lopp har älfven undergått
flera ändringar, i synnerhet under 1600-talet.
C. R.*

Markaryd, socken i Kronobergs län,
Sunnerbo härad. 18,618 har. 4,549 inv. (1911).
M. utgör ett pastorat i Växjö stift,
Sunnerbo kontrakt. Socknens prästgård är det
på historiska minnen rika Ulfsbäck (se d. o.).
Inom socknen ligger M. stationssamhälle omkring
stationerna M. vid Hässleholm–M:s och M.–Veinge
järnvägar samt M:s västra vid Skåne–Smålands järnväg
och den koncessionerade M.–Landeryds järnväg.
Inom samhället finnas postkontor, apotek, enskildt
praktiserande läkare, sparbank, afdelningskontor
af Sydsvenska kredit-a.-b. och A.-b. Malmö
folkbank, många handlande och handtverkare samt flera
industriella anläggningar, såsom väfskedsfabrik,
snickerifabrik, ångsåg. Enär trakten är rik
på stora och värdefulla torfmossar, har man dit
(vid Lokasjön) förlagt statens torfskola,
afsedd för utbildning af tjänstemän och förmän
vid torfindustriella anläggningar. Äfven Svenska
torfbyrån, som organiserat torffabriker öfver hela
Skandinavien och Storbritannien, ligger vid M.,
som kan anses som centrum för Skandinaviens
torfindustri. Underhandlingar ha inledts om
ditledande af elektrisk energi från Sydsvenska
kraftaktiebolagets kraftstation vid Majenfors.
Med stöd af platsens raska uppsving (den har öfver
900 inv.) har framställning gjorts till K. M:t
om köpingsrättigheter. – 1644 uppsatte svenskarna
ett "ryskt staket" i M. "in på danska gränsen".
1657 anordnade Per Brahe förhuggningar i M.
vid gränsen (jfr äfven Hylte skans). I okt.
1676 gjorde Gyllenstierna och Dahlbergh
"en och annan god anstalt" i M. vid gränsen.
Wbg. L. W:son M.

Markaryd–Veinge järnväg (sign. Ma. V. J.),
normalspårig (1,435 m.), 34,8 km. lång järnväg,
sorn eges och trafikeras af Markaryd–Veinge
järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som öppnades för trafik
3 juli 1899, är med 10,0 km. belägen inom Kronobergs
län och med 24,8 km. inom Hallands län, och sträcker
sig från Markaryds station vid Hässleholm–Markaryds
järnväg i nordvästlig riktning, till största delen af
sin längd i Lagans dalgång, till Veinge station vid
Västkustbanan, belägen 6 km. n. om Laholm. I Markaryd
står järnvägen i spårförbindelse med Markaryds västra
station vid Skåne–Smålands järnväg. Vid 1910 års slut
uppgick bokförda byggnadskostnaden till 1,236,250 kr.,
aktiekapitalet till 552,600 kr. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free