- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1017-1018

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Markt Redwitz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.1017

Marmite -Marmont

1018

1892, egnade sig tidigt åt
författarverksamhet. M. reste mycket och sträfvade
energiskt att göra främmande kultur känd i
Frankrike. Hans första reseminnen anknyta sig till
några utflykter, hvilka han som yngling företog till
Schweiz, Belgien och Holland. 1832 och senare, vid
olika tillfällen, uppehöll han sig i Tyskland för
att idka studier. På Franska akadis föranstaltande
deltog han 1836 i en vetenskaplig expedition till
Island. 1837-40 genomreste han flera gånger Danmark,
Sverige och Norge samt var led. af en fransk
vetenska plig kommission, som besökte Lappland
och Finland (1838) samt Spetsbergen och Färöarna
(1839). Vidare gjorde han resor till Ryssland (1842),
Orienten (1845), Algeriet (1846), Amerika (1848)
o. s. v. Alla dessa färder skildrade M. i en mängd
arbeten, som vittna om stor iakttagelseförmåga och
sakkännedom. De nordliga länderna, bland dem icke
minst Sverige, stå till honom i stor tacksamhetsskuld
för de utmärkta teckningar, som han lämnat af dem i
form af resebeskrifningar, kulturhistoriska studier,
öfversättningar m. m., såsom Lettres sur 1’Islande
(1837), Histoire de la litteratur e en Danemark
et en Suéde (1839), Histoire de V Mande (1840),
Lett-res sur le Nord. Danemark, Suéde, Norvége,
La-ponie et Spitzberg (s. å.), Souvenirs de voyages
et traditions populaires. France, Allemagne, Suéde,
Finlande (1841), Chants populaires du Nord. Is-lande,
Danemark, Suéde, Norvége, Féroe, Finlande (1842),
Litteratur e islandaise (1843), Lettres sur la Russie}
la Finlande et la Pologne (s. å.), Nouvelles danoises
(1855), Au bord de la Néva. Contes russes (1856),
Histoires allemandes et scan-dinaves (1860), SÖMS
les sapins. Nouvelles du Nord (1865), Souvenirs d’un
voyageur. En Amérique, en Allemagne, en Danemark,
en Norvége (1867), Nouvelles du Nord (1882), A la
ville et å la cam-pagne (1885), hvilka båda innehålla
öfv. från sv., Passé et present. Récits de voyages
(1886) m. fl. Skildringar från andra trakter äro
bl. a. Lettres sur la Bollande (1842), Du Rhin au NU
(1847), Lettres sur VAlgérie (s. å.), Lettres sur
V Amérique (1851), Lettres sur VAdriatique et le
Mon-ténégro (1854), Du Danube au Caucase. Voyages
et littérature (s. å.), Un été aux bords de la
Bal-tique et de la mer du Nord (1856), Voyage
pittores-que en Allemagne (1859-60), Voyage en Svisse
(1861) och Les États-unis et le Canada (1874). Hans
öfversättningar från de flesta europeiska språk äro
mästerliga. Utom redan angifna må här erinras om
hans tolkningar af Goethe, Schiller, Long-fellow,
öhlenschläger och Holberg. Därjämte skref han ett
större antal berättelser och romaner, såsom Les
fiancés du Spitzberg (1858), Gazida (1860, be-lönt
af Franska akad.), Heléne et Suzanne (1862), Mémoires
d’un orphelin (1864), Le roman d’un héritier (1866),
Les drames du coeur (1868), Trois jours de la vie
d’une reine (1874) o. a. Två af

hans berättelser äro öfv. på sv.: "Fransmännen i
Sverige" (1850) och "Skildringar ur familjelifvet"
(1858). För "La revue germanique" var M. 1832 -35
hufvudredaktör. I statens tjänst anställdes han 1839
som professor i litteraturhistoria vid fakulteten
i Rennes. 1840 utnämndes han till bibliotekarie i
Inrikesdepartementet, och 1846 vardt han konservator
vid biblioteket Sainte-Geneviéve i Paris. 1870
kallades han till led. af Franska akad. Under sin
vistelse i Sverige besjöngs M. af bl. a. Atterbom. Se
A. Estignard, "X. M., sa vie et ses oeuvres" (1893).
J- M-r.*

Marmite [-mi’t], fr., gryta, namn på vissa soppor,
t. ex. "marmite å la Henri quatre", "pe-tite marraite"
o. s. v.; ett slags köttextrakt.

Ma’rmo cipollino [tjipållinå], vanligen endast
cipollino, M. b a r d i g l i o [-i’ljå], it. Se
Kalksten, sp. 643, och Marmor.

MaYmol [-mål], José, argentinsk skald,
f. 1818 i Buenos Aires, d. 1881, direktör för
Nationalbi-blioteket i Buenos Aires, framstående
politisk talare och stor frihetsvän, som i
stridsskrifter bekämpade presidenten Rosas
tyranni. M:s lyrik utmärkes för hög flykt och
färgrikedom; hans vers är musikalisk, t. ex. i
Peregrino och Armonias. Romanen Amalia (1852) är
öfversatt till tyska och franska. Mindre lycklig
är M. i sina dramer El cruzado, El poeta m. fl. M:s
Obras poéticas y dramåticas utgåfvos 1875 i Paris af
J. D. Cortés. Ad. H-n.

Marmolata 1. Marmoläda [-må-], it. Monte di Penia,
bergparti i de sydtyrolska Dolomit-alperna, på gränsen
mellan Tyrolen och Italien. 3,299 m. (enl. andra
3,344 m.). J. F. N.

Marmolejo [-målerchå], stad i spanska
prov. Jaén (Andalusien), på vänstra stranden af
Guadal-quivir. 5,326 inv. (1900). Kolsyrerika
mineral-källor och starkt besökta bad.
J- F- N.

Marmont [-må7], Auguste Frédéric Louis V i e s s e de,
hertig af R a g u s a, marskalk af Frankrike, f. 20’
juli 1774 i Chåtillon-sur-Seine, d. 1852 i Venezia,
blef 1790 officer vid artilleriet. Vid Toulons
belägring 1794 gjorde han Napoleon Bonapartes
bekantskap, tillhörde 1795 Rhen-armén, gjorde
fälttåget uti Italien 1796 som adjutant hos Bona-parte
och stod 1797 under Victors befäl i Rom. 1798-99
deltog han som brigadgeneral i expeditionen till
Egypten och var därunder flera månader guvernör i
Alexandria. 1800 förde han befälet öfver artilleriet
i slaget vid Marengo, återvände som divisionsgeneral
till Paris och lyckades ge artilleriet ganska grundlig
ombildning. Som chef för 2:a armékåren tog han del i
1805 års krig med Österrike, sändes efter striderna
vid Ulm först till Steier-mark och sedermera till
Friuli samt fick i juli 1806 befälet i Dalmatien
och var till 1809 guvernör i Ragusa. Han bekämpade
ryssarna och vårdade sig om landet genom anläggning
af vägar samt erhöll till belöning därför 1808 titeln
hertig af Ragusa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:19:56 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free