Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 1027-1028 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marmontel ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

km. långa kusten utefter Atlanten har ej heller några
goda hamnar, ty el Araïsch (Larasch) och Kabat äro
blott flodmynningar och Casablanca, Mazagan, Mogador
och Agadir ha endast öppna redder. Kusten är låg,
kantad med dyner, och först 50 km. från stranden
uppgår djupet till 200 m. De flesta af M:s floder
äro under regntiden och efter snösmältningen i bergen
mycket vattenrika, men utsina under andra årstider och
uttorka stundom fullkomligt. Till Medelhafvet flyter
Muluja jämte några mindre, till Atlantiska hafvet:
Aulkos l. Lukkos, Sebu, den största floden i M. och
näst Nilen den största i hela Nord-Afrika, Bu-Regreg,
Um er-Rebia, Tensift, alla n. om Atlas, samt Sus,

Fig. 1. Utsikt af Mekines, typisk marokkansk stad (sultanens sommarresidens).

Nun (Assaka) och Dráa (se d. o.), den längsta i M.,
s. om Atlas. Längre österut, på södra sidan, upprinna
några andra strömmar, Wadi Zis, Ghir och Kenatsa
m. fl., hvilka, sedan de bevattnat oaserna Medgarouah,
Tafilet, Kenatsa m. fl., försvinna i Saharas sand. Af
sjöar äro nämnvärda kustsjöarna Laguna Puerto Nuevo
vid Medelhafvet och Merdja Ras ed-Dura vid Atlantiska
hafvet. – M:s klimat är i allmänhet sundt och n. om
Atlas mindre varmt, än man på grund af breddgraden
kunde vänta. Kusten har en ovanligt jämn temperatur,
och den atlantiska besökes mycket af personer, som
lida af bröstsjukdomar. I Tanger och Mogador stiger
temperaturen sällan öfver 27° eller sjunker under 5°
C. De inre högslätterna mellan bergen äro utsatta för
kväfvande hetta om somrarna och strida regn under
vintern. På Atlas äro vintrarna ganska stränga,
och snön kvarligger på topparna större delen af
året. Det inre af M. är med afseende på utseendet så
växlande efter årstiderna att, medan en resande finner
landskapet torrt, brändt af solen och enformigt, en
annan, som ser det under en annan årstid, intages af
vegetationens rikedom och färgprakt. M:s flora har
undersökts af flera forskare, och resultatet har
systematiskt ordnats i Cossons "Compendium floræ
atlanticæ: ou Flore des états barbaresques"
(1881–87). M. är bättre vattnadt, mer grönt och mer skogigt
än Algeriet. Atlasbergen och äfven slätterna ega
stora skogar af flera slags barrträd, ek och andra
löfträd, som skulle kunna ge tillfälle till betydande
export. Bland kulturväxter må nämnas vinrankan,
tobak, bomullsbusken, sockerröret, sydfrukter af många
olika slag samt flera sädesarter, i synnerhet hvete
och korn, sorgum, majs och ris. Mycket honung och vax
erhålles. Till den vilda faunan höra lejon och panter,
dock sällsynta och endast i vissa delar af landet,
såsom i Rifbergen nära Algeriets gräns, schakaler,
lodjur och vildsvin, kaniner och harar
samt flera gasellarter. Vilda får (audad) finnas i
de mera otillgängliga delarna af Atlas. Gräshopporna
äro den största landsplågan. Boskapsskötseln kvarstår
liksom jordbruket på samma låga ståndpunkt som för
århundraden sedan. Med fullkomligare redskap och
brukningssätt skulle jordbruket kunna frambringa
20 gånger mer än nu, då man ej söker erhålla mer,
än man nödvändigt behöfver. De vanligaste tamdjuren
äro mulor, som värderas mycket mer än hästen, åsna,
kamel och häst, som sällan användes som dragdjur;
hornboskapen skötes illa och lämnar mycket litet
mjölk. Får (med spiralvridna horn samt lång och
fin ull) och getter hållas i stor mängd. Att M. har
värdefulla mineraltillgångar är otvifvelaktigt,
men stammarnas fientligheter försvåra alla större
europeiska grufföretag. Flera bolag ha dock bildats
för framtida malmbrytning. Många järngrufvor ha länge
bearbetats af den infödda befolkningen. Antimon säges
finnas rikligt s. om Atlas. Äfven guld finnes på
flera ställen. Från några saltsjöar upptages salt,
som föres ända till Central-Afrika.

Rörande folkmängden har man endast mycket obestämda
gissningar. Lenz ansåg, att 8 mill. ej är för hög
siffra, då man tar i betraktande de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>