- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1055-1056

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mars ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

planetsystemet enastående egendomligheten, att dess omloppstid är
mindre än planetens rotationstid, i det att densamma
icke uppgår till 1/3 af Marsdygnets längd. En
följd häraf blir, att denna måne för planetens
invånare, om några sådana finnas, synes i motsats
mot alla andra himlakroppar gå upp i v. och ned i ö.
B-d.

Mars, myt., anses vanligen beteckna romarnas
krigsgud, eller detsamma som grekernas Ares (se
d. o.). Urspr. var M. namnet på en fornitalisk
naturgudomlighet. M. (Mar, Maurs, Mavors)
synes ha varit gud för alla de italiska stammarna,
dock så, att hvar och en hade sin. Måhända uppfattades
han från början som en jordens gudom, så att
alltefter jordens olika betydelse han kunde tänkas
dels som vårens och fruktbarhetens, dels som dödens
gud (hvarför ock vargen, detta i den fornitaliska
natursymboliken så viktiga djur, är honom helgad),
dels ock som en spådomsingifvelsens skyddsgud,
med hackspetten till heligt djur. Han troddes
hägna åkerbruket och boskapsafveln, skydda frukten
på jorden samt hjordarna, och åt honom är oxen vid
plogen helgad. Åt honom lofvades af folket i farans
tid som offer den s. k. heliga våren, d. v. s. icke
blott förstlingen af hvad fält och hjordar skänkte
under året, utan ock de människobarn, som föddes
på våren och som, en gång komna till ungdomsåren,
drogo ut från det gamla hemmet för att söka sig ett
nytt. Åt M. var årets första månad helgad, och åt
honom bragtes offren for åkern, i det att man kring
egorna förde en gris, en kalf och ett lamm, hvilka
sedan slaktades åt guden. Cato har i sin skrift om
landtbruket upptecknat den bön, med hvilken man vid
dylika tillfällen plägade åkalla M. "Till dig, fader
Mars, beder jag och anropar dig, att du måtte vara
mig, mitt hus och min familj huld och nådig, hvarför
jag också låtit föra mina offerdjur omkring min
jord. Måtte du hindra och afvärja sjukdomar, kända och
okända, missväxt, förödelse och oväder samt göra, att
frukten på jorden, vinbergen och trädplanteringarna
må växa till och frodas. Uppehåll herdar och hjordar
och skänk mig, mitt hus och min familj hälsa och
välgång." Som vårens och fruktbarhetens gud sattes
M. i förbindelse med vårgudinnan Anna Perenna, hvars
fest firades 15 mars i en lund vid Tiber.

Men M. var äfven dödsgud, med stridshästen
till heligt djur. Som dödsgud blef han ock den
mannamördande stridens gud, särskildt hos det
krigiska romarfolket ett slags nationalgud, och
betraktades som stamkonungen Eomulus’ fader. Som
symbol hade han lansen, och mot honom svarar den
sabinske Quirinus. sedermera sammansmält med den

illustration placeholder


Fig. 1. Fornromersk-kampaniskt mynt med skäggig
bild af guden Mars.

förgudade Romulus. Till M. ställde romarna böner
och löften i krig och fältslag; åt honom hemburos
tackoffer och byten. Vid utbrottet af ett krig
uppmanades alla högtidligen till deltagande, i det
att fältherren begaf sig till hans helgedom i
konungaborgen och där slog såväl på den heliga
lansen som på sköldarna, ancilia (se Ancile), under
ropet: "Vaka Mars!" Tillnamnet Gradivus förklaras
vanligen beteckna M. som den i striden med stormsteg
framskridande. Sagan förtäljer, att en gång i ett slag
mot bruttier och lukaner 282 f. Kr. en ung krigare
med dubbel hjälmbuske stormade fram mot fiendens
läger och visade de dröjande romarna vägen till
anfall och seger, men efter denna var försvunnen. Det
skulle ha varit M. i egen person. Skalderna skildra
honom stundom kämpande mot fienden och beledsagad af
krigsgudinnan Bellona samt af Pallor ("blek förfäran")
och Pavor ("skräck").

M. hade i Rom flera helgedomar, den äldsta i den
gamla kungaborgen (Regia), vidare ett altare
på Marsfältet och ett tempel utanför Capenska
porten. Augustus byggde åt Mars Ultor ("hämnaren",
näml. med afseende på Julius Caesars mord) ett
präktigt tempel vid Forum Augusti och ett mindre på
Kapitolium (jfr fig. 2). Till gudens ära firades

illustration placeholder


Fig. 2. Mars Ultor i sitt tempel på Kapitolium,
fornromersk myntbild.


årliga fester särskildt i månaden Martius (Mars),
hvars första dag gällde som romarnas nyårsdag
(firad med skänker m. m.), äfven sedan året började
med januari. Bekant är saliernas festtåg till M:s
ära. Som maka till M. omtalas en sabinsk gudinna
Nerio (= Minerva eller Venus), äfven betraktad som
äktenskapsgudinna. - Med dyrkan af M., uppfattad
som en naturgudomlighet, sammanhänger i viss mån den
af skogs- och landtlifvets gudomligheter Silvanus,
Faunus och Fauna samt Picus (Martius), egentligen
en hans sinnebild. Ett konstverk med M. till stoff
meddelas å pl. VI till art. Bildhuggarkonst.
R. Tdh.

Mars (lat. Martius, helgad åt guden Mars), årets
tredje månad, räknades som dess första i den äldsta
romerska kalendern, så ock i Frankrike ända till år
1564 och i England till 1752. Dagarnas antal är 31. 21
mars infaller vårdagjämningen. Månadens svenska namn
är vårmånad, hvilken benämning återfinnes i de flesta
germanska länder, medan det danska namnet är Tor-
l. Tordmaaned (af guden Tors namn) och det för alla
slaviska språk gemensamma är "björkmånad". I Sverige
är medeltemperaturen för mars mellan -11° (Karesuando)
och +1° (Skånes sydkust) och medelnederbörden mellan
6 mm. (Karesuando) och 58 mm. (Borås).

Mars, alkemisternas beteckning för järnet.

Mars, Anne Francoise Hippolyte Boutet-Monvel, kallad
mademoiselle Mars, fransk skådespelerska,
f. 9 febr. 1779 i Paris, d. där 20 mars 1847, var
naturlig dotter till skådespelaren Monvel. I sitt
13:e år började hon under faderns ledning uppträda
i barnroller, invigdes sedan 1795 af skådespelerskan
L. Contat i konstens finare grepp och fästes 1799 vid
Théâtre français, som hon därefter oafbrutet tillhörde
ända till 1841. Hon spelade först ingénue- och
ungdomliga älskarinneroller, firade från 1812


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free