- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1057-1058

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mars ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1057

Mars-Marsch

1058

triumfer i Moliéres och Beaumarchais’ yppersta
komedier, framstod som oöfverträfflig i de stora
kokett- och världsdamsrollerna samt återgaf senare
med framgång tragiska hjältinneroller, hvarvid hon
förhjälpte romantikernas dramer till seger. En aldrig
svikande naturlighet och ett förföriskt behag präglade
hennes framställning. Ännu vid 60 års ålder bibehöll
hennes stämma sin ljuflighet, och hennes konst att
kläda sig var utomordentlig. Hon hedrades af Napoleon
I och efterföljande regenter samt uppbars städse i
lika mått af allmänhetens gunst. Hon efterlämnade
en stor förmögenhet. K. de Beauvoir utgaf "Mémoires
de mille M." (2 bd, 1849) och "Confidences de mille
M." (3 bd, 1855). MaYs, Maurice Bonvoisin, fransk
tecknare, f. 1849, d. 1912, var sedan 1873 medarbetare
i franska och engelska tidningar, utgaf många album
med teckningar från den eleganta världen, irån
sports- och badortslif, från lifvet i London m. m.
« G-g N.

Mars., vid insektnamn förkortning för franske
entomologen Silvain Augustin de M a r-seul, f. 1812,
d. 1890, författare till Catalogue des coléoptéres
d’Europé (1857-67).

Mar Saba, fästningslikt grekiskt kloster i Juda
öken (Palestina), vid Wadi en-När, en fortsättning
af Kidrondalen vid Jerusalem, har sitt namn från
kappadociern Saba, som där på 400-talet stiftade
sabaiternas orden och spelade en framstående roll i
monofysitstriderna. Klostrets förnämsta helgedom är en
grotta, där Saba skall ha bott. Den grekiska kyrkans
störste spekulative teolog Johannes Chry-sorrhoas
lefde i klostret de 20 sista åren af sitt lif.
Wbg.

Marsaglia [-sa’lja], by uti italienska prov. Cu-neo,
mellan Turin och Pignerolo, bekant genom ’den seger,
som österrikarna under prins Eugen där vunno öfver
fransmännen under marskalk Cati-nat 4 okt. 1693.
(J- F. N.)

Marsäla. 1. Hamnstad på Siciliens västligaste
udde (Kap Lilibeo 1. Boeo), prov. Trapani, 32
km. s. om Trapani, vid järnvägen emellan Trapani
och Palermo. 25,040 inv. (1901; som kommun 57,567
inv.). Gymnasium, teknisk läroanstalt och en
landtbruksskola. Handel med spannmål, olja och salt,
men i synnerhet med vin, m a r s ä l a-v i n, ett
torrt sherryliknande vin, som tillverkas i staden af
sicilianska viner och sprit samt exporteras mest till
England och Yäst-indien. M. ligger på samma plats,
som fordom intogs af Lilybceum, hvilken stad anlades,
sedan den på ön San Pantaleo, omkr. 10 km. n. om
M., belägna, starkt befästa kartagiska staden
Motya förstörts af syrakusanerna under Dionysios,
397 f. Kr. (Motyas ruiner blottades af Schliemann
1876.) Lämningar finnas af Lilybseums murar och
hamnanläggning m. m. M. är ryktbart i Italiens nyaste
historia: där landsteg Garibaldi med sina

Tryckt den 23A 12

"tusende" 11 maj 1860 och började Siciliens
eröfring. Sarasenerna gåfvo staden dess nuv. namn
Marsa AU (Alis hamn). - 2. Ett vin. Se M. 1.
1. (J. F. N.)

Marscalcus, lat. Se M a r s k.

Marsch (fr. rriarche, it. marcia). 1. Krigsv., kallas
i allmänhet hvarje förflyttning af en trupp såväl vid
dess öfvergång från en forme-ring till en annan som
vid dess rörelser på slagfältet och utom detsamma,
men vanligen inskränker man begreppet marscher till
truppernas förflyttningar utom slagfältet. Under
krig upptas längsta tiden af marscherna. Truppernas
marschförmåga, befordrad genom lämplig utrustning,
godt underhåll och omsorgsfull utbildning, samt deras
marschdisciplin äro ock af den allra största vikt och
betydelse, likasom det sätt, på hvilket marscherna
anordnas och ledas (marsch-öfningarna). Med arméernas
växande storlek och krigföringens allt större
uppgifter har marschanordningen blifvit vida svårare,
än den förr var, hufvudsakligen till följd däraf,
att arméerna, för att kunna lefva och för att icke
få det alltför obekvämt, måste utsträcka sig öfver
ett stort område, marschområde, hvilket bör minskas,
i den mån man närmar sig fienden. - Allteftersom
man marscherar utom fiendens verkningskrets eller
inom densamma, skiljer man emellan tågmarscher
och krigsmarscher. Vid de förra träda omtanken
om truppens bekvämlighet och tillgodoseendet af
dess behof i förgrunden," under det man vid de
senare måste hufvudsakligen fästa uppmärksamheten
vid säkerheten och stridsfärdigheten. Då en mindre
truppstyrka t fredstid skall förflyttas med marsch,
sker detta efter en af K. M:ts befallningshafvande
enligt vederbörande chefs förslag uppgjord marsch-rut,
som bestämmer målet för hvarje dagsmarsch. Då större
styrka i krigstid förflyttas medelst tågmarsch,
anordnas marschen lämpligen efter en marschöfversikt,
eller marschtablå, som anger hvarje kolonns och
hvarje själfständig kolonndels mål för hvarje
dag. I fiendens närhet måste marschen, som då är att
betrakta som krigsmarsch, vanligen anordnas genom en
marschorder, som åtminstone vid arméer eller dessas
underafdelningar vanligen omfattar endast en dag i
sänder. Alltefter den utsträckning, hvilken såväl vid
tåg- som vid krigsmarscher kan ges åt marschområdet,
samt med hänsyn till den. marscherande truppens styrka
delas truppen i marschkolonner, hvarvid lättheten att
utföra marschen ökas, i samma mån kolonnernas antal
växer och sålunda hvarje kolonns styrka minskas. Vid
tågmarscher samt vid krigsmarscher, då fullständig
stridsberedskap icke erfordras, delas trupperna inom
hvarje kolonn i flera marschgrupper (echeloner],
hvilka ta af stånd, mellan hvarandra för större
bekvämlighets vinnande. Efter de förhållanden, under
hvilka man marscherar, bestämmes inom hvarje kolonn
marschordningen, d. v*, s. den ordning, i hvilken
truppafdelningarna följa efter hvarandra. Denna
blir dessutom olika vid marsch framåt, marsch
bakåt och flankmarsch (marsch åt sidan), hvilket
sistnämnda slag af marscher därjämte betingar vissa
iakttagelser med hänsyn till truppernas fördelning
på de olika kolonnerna. Närmast fienden går den till
spaningstjänst och till skydd för de marscherande
truppernas

17 b. 34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free