- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1073-1074

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marsföreningen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1073

Marshall

1074

konung Henrik IILs guvernör ("rector regis et regni"),
bekämpade energiskt Ludvig af Frankrike och dennes
anhängare bland de upproriske baronerna samt afslöt
med dem och Ludvig efter segern vid Lincoln (20
maj 1217) det fördrag i Lambeth (11 sept. s. å.),
hvarigenom inbördeskriget upphörde. Han utfärdade
ånyo magna charta och återställde med fast hand
den svårt rubbade samhällsordningen. Obrottslig
plikttrohet var det förhärskande karaktärsdraget hos
M., som med rätta kallats "en af medeltidens ädlaste
kri-garstatsmän". Hans grafsten i Temple church i
London finnes ännu bevarad. Som earl af Pem-broke och
Englands riksmarsk efterträddes M. af sina 5 söner,
den ene efter den andre, hvilka alla dogo barnlösa,
den yngste 1245. Jfr K. Norgate, "England under the
angevin kings" (2 bd, 18S7).

2. William M. d. y., earl af Pembroke och S t r i
g u i l, den föregåendes äldste son, d. 1231,
var 12"5-12 jämte sin broder Eichard gisslan
hos konung Johan för faderns trohet, ställde
sig 1215 på de upproriske baronernas sida och utsågs
s. å. till en af exekutorerna af magna charta, slöt
sig 1216 till den franske prins Ludvigs anhängare,
men öfvergick snart till faderns och Henrik
IILs parti. Han var en tapper krigare, styrde
1224-26 som "justiciarius" den engelska delen
af Irland och var i sitt andra äktenskap
förmäld med Henrik IILs syster Eleanor (sedermera
gift med Simon af Montfort).

3. Richard M., den föregåendes broder,
uppträdde 1233 som ledare för de engelske baronerna
mot Henrik IILs franska hofgunstlingar från Poitou,
grep i förbund med walesarna till vapen och’bidrog
väsentligt till de hatade "poiteviner-nas"
förjagande (1434), men blef under dessa
strider illa sårad på Irland och dog där i fångenskap,
16 apr. s. å. 1-3. V. s-g.

Marshall [mä;Jl], flera städer i Nord-Amerikas förenta
stater. 1. (M a r s h a 111 o w n) Stad i lowa,
vid lowa river, i ett rikt jordbruksområde. 12,100
inv. (1910). Tillverkning af maskiner, stärkelse och
konserver. - 2. Stad i staten Michigan vid Kalamazoo
river. 4,370 inv. (1900). Trävaruindustri. - 3. Stad
i Missouri. 5,086 inv. (1900). Presbyterianskt
college. Saltkällor, boskaps- och spannmålshandel. -
4. Stad i Texas. 7,855 inv. (190.0). Wiley
university (upprättadt 1873 af metodister) och
Bishop college (1881, baptisternas). _
1-4. J- F. N.

Marshall [märjl], John, amerikansk jurist
och statsinan,’ f. 1755, d. 1835, började sin
bana som officer i Virginias kontingent under
frihetskriget, blef lJ81 jurist och vann inom kort
rykte som Amerikas främste advokat. I Virginias
lagstiftande församling intog M. snart en ledande
ställning. 1797-98 vistades han i Paris som en
af de tre "commissioners", som presidenten John
Adams utsett för att uppgöra vissa stridigheter
med Frankrike. 1799 blef M. medlem af kongressens
representanthus, var 1800-01 statssekreterare och
utnämndes därunder till "chief-justice" (president
i Högsta domstolen i Washington); i denna egenskap
utöfvade han ett oerhördt inflytande genom sina
utlåtanden ang. författningsfrågor. M. författade en
biografi öfver G. Washington (5 bd

1804-07, 2:a uppl. 1832). Bland den rikhaltiga
litteraturen om M. må nämnas: Magruder,
"J. M." (1885).

Marshall [mä’Jl], William Ca l der, engelsk skulptör,
f. i Edinburgh 1813, d. 1894, studerade i London
och Italien samt bosatte sig 1839-i London, där
han 1852 blef led. af akademien. Han skulpterade
idealfigurer och porträttstatyer, de förra berömda
för sin gratie, t. ex. Kärlekens första hviskning
(1845), Hvilande danserska (1846), Zefyr och Aurora
(1849), Kristna martyrer (1871) och Den förlorade
sonen (1877). Af statyer har han utfört Robert
Peel (Manchester),. Jenner (Kensington-parken),
spinnmaskinens uppfinnare Crompton (Bolton),
Wellington i S. Paulskyrkan (London) m. fl.
(G-g N.)

Marshall [mä’{l], Alfred, engelsk nationalekonom,
f. 26 juli 1842 i London, blef 1868 föreläsare i
moralvetenskap vid Cambridges universitet, 1877
rektor för "university college" i Bristol, verkade
1884-85 som föreläsare i nationalekonomi i Oxford
och innehade 1885-1908 professur i nationalekonomi
vid Cambridges universitet. Han var led. af 1891 års
arbetarkommitté. M. har utgifvit bl.-a. Economics of
industry (i samarbete med sin fru, 1879, fl. uppl.),
standardverket Prin-ciples of economics (bd I, 1890;
6:e uppl. 1910), Elements of economics (bd I, 1892;
4:e uppl. 1908,. ett sammandrag af "Principles"),
The new Cambridge curriculum in economics (1903),
Memorandum ön the fiscal policy of international trade
(1908, ett parlamentariskt "white paper"). Bland
M:s tidskriftsartiklar märkes Social possibilities
of economic chivalry (i "Economic journal", 1907;
ref. af G. F. Steffen i "England och demokratismen",
1909). - M. är en af de allra främste nu lefvande
nationalekonomerna, och hans stora syfte är att
på den klassiska skolans grundval uppbygga ett
universellt ekonomiskt lärosystem. Han följer
företrädesvis den deduktiva metoden, men samtidigt
tillerkänner han induktionen en så godt som jämbördig
roll. Värdet utgör centralpunkten i M:s lärosystem;
ingen nationalekonomisk förf. torde före honom ha så
konsekvent och harmoniskt spunnit sin framställning
kring värdeteorien. I fråga om värdets bestämmande
intar M. en mellanställning mellan Ricardo och den
klassiska produktionskostnadsteorien samt Jevons med
dennes gränsnytteteori. Produk-tionsköstnadsprincipen
och gränsnytteprincipen äro för honom beståndsdelar
af en och samma, allt-behärskande lag om tillgång och
efterfrågan. I öfverensstämmelse med denna ståndpunkt
utvecklar han sin prisbildningslära, ’som innefattar
en skarpt och noggrant genomförd analys af tillgång
och efterfrågan, samt karakteriserar resultatet af
dessa båda funktioners förhållande till hvarandra
under dels långa, dels korta perioder. I detta
sammanhang utformar han, i viss anslutning till
de klassiske nationalekonomerna, de två begreppen
marknadsvärde - vid den tillfälliga jämvikten mellan
tillgång och efterfrågan - samt normalvärde - vid
den stabila jämvikten mellan normal tillgång och
normal efterfrågan, till hvilket jämviktstillstånd
marknadens rörelser tänkas i längden sträfva. En
hufvudpunkt i M:s värdelära är, att en nyttighets
värde med tiden tenderar att öfverensstämma med dess
produktionskostnad, d. ä. gränskostnad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free