- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1075-1076

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marsföreningen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3075

Marshall-Marsiliaceae

1076

1. kostnaden för det alster, som det nätt och
jämnt lönar sig att producera för det väntade
priset. Denna gränsprodukts (normal-)pris upplöser
sig i - likaledes som normala tänkta - betalningar
till de medverkande produktionsfaktorerna, hvilkas
gränsbruk och gränseffektivitet därvidlag måste
beaktas. Prisbildnings- och fördelningsproblemen
äro sålunda för M. ett oskiljaktigt helt. Satsen
om att jordräntan ej ingår i produktionskostnaderna
modifieras och fullständigas af M., som väsentligt
vidgar räntebegreppet: öfverskcttsinkomst från andra
källor än naturens fria gåfvor är quasi-rent, och
"konsumentränta" 1. "konsumenternas öfverskott" kallas
skillnaden mellan det pris, som en person betalar för
en nyttighet, och det, som han skulle varit villig att
betala hellre än att vara den förutan. M. betraktar
arbetarens förvärfvade färdigheter som kapital och
anser det kostbaraste kapitalet vara det i människan
nedlagda, och han intar en, äfven etiskt betonad,
socialreformatorisk hållning, läggande synnerlig vikt
vid ungdomens fostran och arbetarnas industriella
höjande. Mot fackförenings-väsendet ställer han sig, i
stort sedt, sympatisk, likaledes mot kooperationen. I
tullfrågan är han frihandlare, särskildt beträffande
Storbritannien. M. har dock ej ännu utförligt
behandlat social-, handels- eller industripolitiska
spörsmål, ej heller penning- eller kreditproblem, utan
har uppskjutit dem till ett eller ett par väntade nya
arbeten. M. är hedersdoktor vid flera universitet
och valdes 1911 till. led. af svenska Vet. akad.
E- H. T.

Marshall [mä’jl], James Frank, amerikansk
.schackspelare, f. 1877 i Brooklyn, har från
och med 1900 i Paris hemburit segrar vid stora
schack-turneringar, bl. a. 1904 mot Lasker i Cambridge
Springs, 1905 mot Janowski i Paris, 1906 i Niirn-berg
och 1907 i Ostende.

Marshalltown [mä’jltälm]. Se Marshall 1.

Marshallöarna [mā’ʃl-], förr Mulgravesöarna, tysk
ögrupp i Mikronesien ö. om Karolinerna, mellan 4°
20’ och 14° 45’ n. br. samt emellan 161° och 174°
ö. lgd fr. Greenw., består af två nästan parallella, i
riktning n. n. v.–s. s. ö. löpande kedjor af atoller,
den västra kallad Ralik, den östra Ratak. Den
förra består af 18, den senare af 15 atoller, med
en sammanlagd areal af 411 kvkm. Den största är
Jaluit (se d. o.). Öarna höja sig vanligen knappt
0,3 m. och ingenstädes mer än 3 m. öfver hafsytan. De
äro vattenfattiga och föga fruktbara; vegetationen är
torftig. Endast förekomsten af kokospalmen, pandanen
och brödfruktträdet samt, på några öar, arrowroten gör
dem beboeliga. Källvatten saknas alldeles. Invånarna,
hvilkas antal uppskattas till 10,000 på Ratak och
5,000 på Ralik, äro mikronesier, småväxta och
svaga samt minskas i antal år från år. Européerna
voro 1910 179, hvaraf 91 tyskar. Öarna, som torde ha
besökts redan 1529 af Alvaro de Saavedra, men närmare
undersöktes 1788 af engelsmännen Marshall och Gilbert,
ställdes 1885 under tyskt protektorat, hvarvid hela
förvaltningen och utrikeshandeln öfverlämnades till
Jaluitkompaniet, hvars oktroj utgick 1906. Sedan dess
ha de lydt under samma förvaltning som Kaiser Wilhelms
land. – Importen hade 1910 ett värde af 1,29 mill. mk,
exporten (kopra och mest fosfat) af 9,7 mill. mk.
(J. F. N.)

Marshalsea [ma;jlsi], bysättningshäkte och fängelse
för vissa slags förbrytelser i London, som fått
världsrykte i synnerhet genom Dickens roman "Little
Dorrit". Det existerade redan under Edvard III,
men upphörde 1849.

Marshfield [ma’j f lid], stad i nordamerikanska
staten Wisconsin. 6,036 inv. (19U5). Sågverk.
J- F. K.

Marsholmens skans, i inloppet till Västervik, byggdes
1675 af trä, men kunde i början af sept. 1677 ej
hålla sig mot anfall af 13 danska örlogs-skepp, utan
utrymdes, hvarefter Västervik plundrades och brändes.
L. Wrson M.

Marshska prof vet [mä’{-], det af den engelske
kemisten James Marsh (f. 1790, d. 1846) uppfunna
arsenikprofvet. Se Arsenik, sp. 83.

Marsi’ck, Martin Pierre Joseph, belgisk violinist,
f. 1848 nära Liége, elev af Leonard, Massart och
Joachim, har sedan 1873 gjort konsert-resor i Europa
(Sverige 1887) och blef 1892 violinprofessor
vid konservatoriet i Paris. M. är en af den
belgisk-franska violinspelsskolans främste
representanter. Han har komponerat föredragsstycken
för violin samt 3 violinkonserter. A. L.*

MaYsico nuovo [-ka noävå; "Nya Marsico"], stad
i italienska prov. Potenza, vid floden Agri och
foten af Apenninerna. 2,419 inv. (1901; som kommun
6,321). Biskopssäte. 7 km. i s. ö. ligger byn Marsico
ve’tere ("Gamla Marsico"), med ett gammalt kastell.

MaYsico ve’tere [-ka-], by. Se Marsico nuovo.

Marsigli [-si’lji], Luigi Ferdinand o, grefve,
italiensk krigare och lärd, f. 1658 i Bo-logna,
d. där 1730, tjänade på 1680-talet kejsar Leopold
mot turkarna och blef därunder tillfångatagen, vardt
1701 general, men afskedades 1703 ur österrikisk
krigstjänst som delaktig i ansvaret för fästningen
Alt-Breisachs förhastade uppgif-vande till fransmännen
samt egnade sig därefter nästan uteslutande åt
lärda sysselsättningar. Genom att skänka sina
rika samlingar till staden Bologna (1712) lade han
grunden till institutet för vetenskaper och konster
där. M. skref bl. a. ett för nutidens vetenskapliga
ståndpunkt mycket kuriöst arbete med titel Breve
ristretto del saggio fisico intorno alla storia del
mare etc. (1711;; på franska: Histoire physique de la
mer, 1725) och utgaf ett stort praktverk öfver Donau,
Danubius pannonico-mysicus (1726; 6 bd, med nära 300
kartor och kopparstick).

Marsilia L., bot. Se Australien, sp. 456, och
MarsiliaceaB.

Marsiliaceae, bot., växtfamilj af underserien
Hydropteridinece bland Filicales leptosporangiatce
(se Filicales) med 3 släkten. Hithörande växter lefva
helst å sumpig mark och ha en krypande, rotslående
rotstock. Marsilia L. har fyrfingrade blad på ett
tämligen långt skaft, snarlika bladen hos Oxalis,
och småbladen hos M. ändra ställning (sluta sig
tillsammans), eller "sofva", under natten, liksom
oxalisbladen. - Sporfrukterna äro bönlika och utgå
från bladskaftets nedre del, såsom en fruktbärande del
af bladet. De äro mång-rummiga och bilda vid groningen
en lång gelati-nös sträng, bärande tvåkönade sori. I
södra Europa finnes M. quadrifolia L. I synnerhet Au-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free