Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 1085-1086 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marskalken af Sachsen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Summan af ankomna och afgångna fartyg var s. å. 3,882,
om 296,424 ton. Handlandena voro 31 med 29 biträden;
den uppskattade inkomsten af handelsrörelsen var
95,000 kr. Handtverkarna voro till

Fig. 2. Situationsplan af Marstrand. 1. Karlstens fästning. - 2. Kyrka. - 3. Rådhus. - 4. Societetshus. - 5. Kallbadhus. - 6. Varmbadhus. - 7. Arvidsviks hafsbad. - 8. Folkskola. - 9. Högre folkskola. - 10. Grand hotell. - 11. Stadshotell. - 12. Turisthotell. - 13. Alphyddan, restaurang. - 14. Marstrands mekaniska verkstad. - 15. Gustafsborg (se d. o. 2). - 16. Fredriksborg (se d. o. 2). - 17. Gammal väderkvarn.

antalet 30, med 41 arbetare, och den uppskattade
inkomsten af hantverksdriften 36,700
kr. Till fabriksverksamhet kunna hänföras
en fiskredskapsfabrik samt en 1904 efter en
i M. s. å. hållen "nordisk fiskeriutställning"
anlagd mek. verkstad på Hedvigsholmen vid Koön för
insättning af fotogenmotorer i fiskebåtar. Staden
har högre folkskola,
sparbank (sedan 1843), postkontor, telegrafstation
och tullkammare samt lotsstation. – Vid 1910 års slut
uppgingo stadens bokförda tillgångar till 250,171
kr. och skulder till 106,388 kr. I kommunalskatt
utdebiterades 1911 kr. 5:50 per bev.-krona. – I
kyrkligt hänseende utgör staden ett regalt pastorat
i Göteborgs stift, Älfsyssels södra kontrakt. – För
val af riksdagsmän till Andra kammaren tillhör staden
länets södra valkrets. – Numera existerar staden till
stor del i egenskap af badort. Badortens historia
går tillbaka till 1822, då vid Arvidsvik å Koön några
salteribyggnader omändrades till badhus. 1843 anlades,
hufvudsakligen på initiativ af landshöfdingen R. von
Kræmer, inom själfva M. en badanstalt. Ett nytt
bolag, som öfvertog det gamlas affärer, bildades
1857, och 1858–59 uppbyggdes det nuv. varmbadhuset,
som sedermera omändrats och tillbyggts samt 1910
försågs med simhall, badstubad och elektriska
ljusbad. De 1882 byggda kallbassängerna, som på sin
tid voro de största och förnämsta vid västkusten, äro
numera väl små för kurortens ökade frekvens. Under
de sista åren ha solbad och bad uti öppna hafvet
på sydvästsidan af Marstrandsön blifvit moderna
och flitigt begagnats. Societetshuset ombyggdes
1886. Framför detsamma ligger den s. k. Kungsplanen,
prydd med en af E. Brambeck modellerad och 1897
aftäckt byst af konung Oskar II, som under 20 somrar
några veckor hvarje gång vistades vid badorten. I
klimatiskt afseende är M. gynnadt och synnerligen
lämpadt för ett hafsbad. Det har mild och ren samt
särdeles dammfri luft. Stadens hygieniska förhållanden
äro goda, gatorna äro till större delen belagda med
huggen sten. Afloppsförhållandena äro särdeles
goda och kloakväsendet väl ordnadt inom hela
samhället. Växlingen i temperatur och fuktighet är
ovanligt ringa, och dagg faller mycket sällan. Enligt
20-åriga observationer är medeltemperaturen för juni
14,4°, juli 17°, aug. 16,5° och sept. (1–22) 16,2°,
medan samtidigt

Fig. 3. Utsikt öfver Marstrand (och Koön) från Karlstens fästning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>