Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martensit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1109
Martin
1110
arbete på engelska, Persian minialures art, torde inom
kort utkomma. 1. B. T-dt. 2. C. Lmn.
3. G. A-n. 5. T-s. 6. T. J. A.
Martin. 1. Elias M., historie-, genre- och
landskapsmålare, f. 1739 i Stockholm, d. där
28 jan. 1818, snickarson och systerson till den
berömde konstsnickaren Georg Haupt, blef lärling
hos målaren Schultz. Under denna tid blef han i
tillfälle att för Chap-mans räkning rita ornament
till skepp, hvilken sysselsättning skaffade honom
bekantskap med sedermera fältmarskalken Ehrensvärd,
som uppmuntrade hans anlag för teckning och tog honom
med till Sveaborg. Där uppehöll han sig i två år,
målade under sin gynnares uppsikt flera taflor öfver
fästningen och dess omgifningar samt gaf undervisning
i ritkonsten åt flera af garnisonsofficerarna och
åt sonen af hans beskyddare, den sedan så berömde
K. A. Ehrensvärd. Efter att ytterligare ha förkofrat
sig i konsten företog M. 1766 en resa till Le Havre
och Paris, där han mest arbetade på egen hand,
ehuru han äfven målade åtskilliga kopior efter
Boucher, hvars stil dock ej rätt passade honom. Hans
förebilder voro däremot Greuze och Loutherbourg,
dock ej längre än tills han inemot 1770 efter, som
det uppges, ett besök i Kom, kom till London. Där
egnade han sig företrädesvis åt landskapsmålning,
med Claude Lorrain som mönster, men säkerligen äfven
under inflytande af den nyss uppblomstrade engelska
landskapsskolan. Han utförde flera förträffliga
taflor i denna art, men målade äfven porträtt, genre
och historiska stycken samt graverade en mängd små
genrer och landskap, mest i punkter-maner, som då var
modernt i England. Bland hans största arbeten nämnas
de målningar han utförde i Bodleianska biblioteket i
Oxford, som dock an-sågos väl dekorativt utförda. De
utmärktaste voro Britomartis befriande Amoret ur
trollkvinnans våld (efter Spensers "The faerie
queene") samt Ärkebiskop Langton, som af konungen
erhåller en hand-Ung. Af hans taflor från denna tid
ha några kommit till hemlandet och rättfärdiga i
alla hänseenden det rykte han vann. Detta skaffade
honom ledamotskap af The royal academy i London samt
agrévärdighet (1777) och ledamotskap (1781) af Målar-
och bildhuggarakademien i Stockholm. Hösten 1782
begaf han sig öfver Hälsingborg, Lund, Karlskrona och
Kalmar till Stockholm. Under resan upptog han en mängd
utsikter, sedan utförda dels i olja, dels i akvarell,
i hvilken senare konstart han utvecklade synnerligt
mästerskap. M. vistades sedan i hufvudstaden
åtskilliga år, flitigt upptagen af beställningar på
både taflor, teckningar och kopparstick. Bland de
illustrationer han under denna tid utförde kunna
nämnas sådana i 0. v. Dalins "Poetiska arbeten"
(1782-83) samt de berömda vinjetterna i Bellmans
"Bacchi tempel’’ (1783), alla graverade af hans broder
(se
M. 3). Själf graverade han sin forno lärjunge
Ehrensvärds teckningar till "Resa i Italien"
(1786). Af taflorna voro de förnämsta Midsommarsfest,
receptionsstycke för konstakademien, Hertigens af
Småland döpelseakt i slottskapellet (1782), Gustaf
Ill:s och hertig Fredrik Adolfs besök i Målar-
och bildhuggarakademien (båda nu å Drottningholm),
Uppsala (1784; gifven af Fre-denheim till påfven
Pius VI), Gripsholm (s. å.), Engelska parken vid
Drottningholm (1785), Stockholm från Mosebacke
(1786-87) m. fl. 1788 reste M. åter till England,
där han vistades först i London, sedermera i
Bath. Men sommaren 1791 hemkallades han af konung
Gustaf till fäderneslandet, där han nedslog sina
bopålar för alltid. I Stockholm utförde han nu en
mängd taflor, hufvudsakligen landskap, dels i olja,
dels i akvarell. För de senare hade han infört
bruket att helt fint gravera konturerna, sedan
aftrycka plåten och lavera på den sålunda erhållna
teckningen. Detta slags målningar voro synnerligen
begärliga och utmärka sig genom genialisk lätthet och
elegans i utförandet. Han bildade vidare åtskilliga
lärjungar både i målning och gravyr. Bland dem
förtjäna ihågkommas bl. a. Linnerhielm, Nordqvist
och Eckstein. 1793 utgafs från "Martins skola" ett
slags månatligt "periodiskt arbete", innehållande
Idealt landskap med hamn mellan klippor; efter
målninrr
af Elias Martin återgifvet i kopparstick och
etsning af
J. Fr. Martin (se M. 2).
37 blad gravyrer, mest nya aftryck af de inånga sådana
M. utfört i England. Tid efter annan utsläpptes äfven
andra gravyrer af hans hand, äfven de till större
delen härrörande från den engelska tiden eller från
hans förra vistelse i Sverige, por-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
