- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1113-1114

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och finhet behandlade. Med midten af 1790-talet
begynte han, i likhet med brodern, etsa konturteckningar
af Stockholmsutsikter m. m., som han sedan med mycken
skicklighet behandlade som akvareller och flitigt
afsatte. 1805 började han utarbeta dessa och liknande
teckningar i akvatinta, och hans stora verk
Svenska vuer,
innefattande 46 olika utsikter, såg sålunda småningom
dagen. Detta praktverk (hvars plåtar nu förvaras i
Nationalmuseum) visar M. på höjden af hans färdighet
som tecknare och akvatintagravör samt är synnerligast
märkligt för den mjukhet och omväxling, som konstnären
förstått förläna den eljest något entoniga tekniken.
Ett vackert prof på sin skicklighet hade M. f. ö.
lämnat i några planscher, som han utfört för
Skjöldebrands stora praktverk
"Voyage pittoresque au Cap Nord" (1801–02). Jämte
sina vyer medhann M. åtskilliga andra serier och
enstaka blad, såsom
Svenska hof- och ordensdräkter (10 blad),
Svenska provinsdräkter, efter Hilleström (10 blad),
porträtt af Napoleon Bonaparte,
Kronprinsen Karl Johan,
Karl Johan jämte Desideria,
M. Lehnberg,
M. Wallenstråle,
Myhrman m. fl.
för att blott anföra några få af de till nära 100
uppgående personbilderna af hans hand. Af hans ej
få bokillustrationer ha under M. 1 nämnts
vinjetterna till "Bacchi tempel" (1783) m. fl. efter
broderns teckningar. M. var led. af Målar- och
bildhuggarakademien.

3. Fredrik Erik M., son till M. 1,
kopparstickare, f. 1776 i London, d.
5 mars 1854 i Stockholm, följde fadern till
Sverige och blef hans lärjunge i gravyr samt
konstakademiens och professor Hilleströms i teckning
och målning. Huru långt M. hann som målare, är ej
kändt. Däremot eger man af hans hand en del blad
i gravyr, som visa, att han följde faderns blandade
maner tämligen osjälfständigt och utan högre
begåfning. Utom porträtt af E. Martin och Desprez
efter Sergel utförde han efter taflor af Hilleström:
Skåningar,
Smålänningar,
Ett sällskap, som profiterar af värden,
Klubb,
Krogen m. fl.,
i hvilka fadern sannolikt haft andel. M. öfvergaf
sedan konsten och egnade sig åt snickaryrket.

4. Elias Fredrik M., son till M. 3, målare,
f. 1804, d. 27 juli 1854, slog sig ned som "artist
och målarmästare" i Nyköping. Han tecknade
och utförde på sten bl. a. en utsikt af Kalmar.

1–4. –rn.*

Martin, Alfhild Teresia. Se Agrell, A. T.

Martin, Christoph Reinhard Dietrich, tysk
rättslärd, f. 1772 nära Göttingen, d. 1857 i Gotha,
verkade vid Göttingens och från 1805 vid Heidelbergs
universitet samt var 1816–42 öfverappellationsrättsråd
och professor i Jena. Han var den måhända mest
framstående processrättsläraren i Tyskland under
1800-talets förra hälft och sökte bygga sin vetenskaps
utbildning på grundvalen af den historiskt gifna
lagstiftningen. Hans förnämsta arbeten äro
Lehrbuch des teutschen gemeinen burgerlichen prozesses (1800; 13:e uppl. 1862) och
Lehrbuch des teutschen gemeinen criminalprozesses (1812;
5:e uppl., utg. och till en del författad af J. D. H. Temme, 1857).

(E. K.)

Martin [-tä’], Louis Aimé, fransk skriftställare,
f. 1782 i Lyon, d. 1847 som konservator

vid S:te Geneviève-biblioteket i Paris, åtnjöt i sin
ungdom Bernardin de Saint-Pierres vänskap, gifte sig
med hans änka, skref hans äreminne (1820) och sökte
bilda sin stil efter dennes. M. skref flera böcker
för ungdom, bl. a.
Lettres à Sophie sur la physique, la chimie et l’histoire naturelle (2 bd, 1810; flera uppl.)
och vann Franska akad:s pris för
Éducation des familles (1834, 4:e uppl. 1847;
"Familjmödrars uppfostran", 1841, 4:e uppl. 1861).
Vidare märkes af honom
Plan d’une bibliothèque universelle (1837).

Martin. 1. Eduard Arnold M., tysk läkare, f. 1809
i Heidelberg, d. 1875 i Berlin, blef med. doktor
i Göttingen 1833, e. o. professor i obstetrik i
Jena 1837, ord. professor där 1846 och i Berlin
1858. M. var en mycket framstående obstetriker
och gynekolog och utgaf många arbeten inom sitt
fack. – 2. August Eduard M., den förres son, tysk
läkare, f. 1847 i Jena, blef med. doktor i Berlin
1870, docent i obstetrik och gynekologi där 1876
och professor i Greifswald 1899. Äfven han har
utöfvat en omfattande vetenskaplig verksamhet.

l–2. R. T–dt.

Martin [-tä’], Bon Louis Henri, fransk historiker,
f. 20 febr. 1810 i S:t Quentin, d. 14 dec. 1883 i
Paris, började sin litterära bana 1830 med romanen
Wolfsthurm,
som snart efterföljdes af flera andra
illustration placeholder

historiska romaner. Inom kort uppgjorde han tills.
med P. Lacroix ("Bibliophile Jacob") planen till
en stor fransk historia, delvis bestående af utdrag
ur äldre krönikor och historiska arbeten, ett verk,
som han emellertid fick ensam utarbeta och som blef
hans egentliga lifsgärning,
Histoire de France (15 dlr, 1833–36).
Ungefär samtidigt utarbetade han jämte Lacroix
Histoire de la ville de Soissons (2 bd, 1837–38).
M. omarbetade senare flera gånger sin "Histoire de
France" efter en större plan (4:e uppl. i 17 bd,
1861–65; en förkortad illustrerad uppl. under titeln
Histoire de France populaire utgafs i 7 bd 1867–85).
M:s "Histoire de France" är en prydnad för den franska
litteraturen och utmärkes af (i fråga om den nyare
tiden) grundlig forskning samt af sanningskärlek,
klarhet och god stil. Många utmärkelser kommo också
M. till del. Han erhöll flera stora akademiska pris
och blef efter februarirevolutionen 1848 lärare i
nyare tidens historia vid Sorbonne, en plats, som
dock fråntogs honom efter Napoleons statskupp 2 dec. 1851.
Franska akad. kallade honom 1878 till led. efter
Thiers. Under Paris’ belägring var M. mär i ett
arrondissemang i Paris, valdes 1871 till medlem af
nationalförsamlingen, där han, alltifrån sin ungdom
en uppriktig republikan, slöt sig till vänstern, och
blef 1876 senator. Utom ofvannämnda arbeten författade
M. en mängd tidskriftsuppsatser och större verk, bland
hvilka må nämnas
De la France, de son génie et de ses destinées (1847),
La Russie et l’Europe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free