Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marxism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är mångsidig: dess viktigaste grenar (efter
produktionsvärde) voro 1909 skrädderier
(36 mill. doll.), fruktinläggning (5,8 mill.,
ovanligt litet), metallindustrien (12,8 mill.),
tobaksindustrien (10 mill.), maskintillverkning,
kvarnrörelse etc. Inalles beräknades 1909 hela dess
produktionsvärde till 317,5 mill. doll. Staten
har lätta vattenkommunikationer, dessutom 3,484
km. järnvägar (1909). Största staden och den förnämsta
hamnen är Baltimore, som 1910 hade 558,485
inv. (43,1 proc. af statens befolkning).
Befolkningen steg redan 1820 till 407,350 pers. och
var 1900 1,188,044 samt 1910 1,295,346 pers. Af
1900 års folkmängd voro 93,934 inv. födda i
utlandet, hvaraf nära hälften i Tyskland och 347
i Sverige (1910 421). 235,064 (19,8 proc.) voro
negrer och mulatter. Invånarna äro öfvervägande
protestanter, men 35,3 proc. af kyrkomedlemmarna
äro katolska. Undervisningen är enligt lag af
1902 obligatorisk för barn mellan 8 och 12 års
ålder, men lagen tillämpas knappast mer än i
Baltimore. Skolåret är bestämdt till minst 9
månader. Där befolkningen så önskar, undervisas
negerbarn i särskilda skolor. Staten underhåller 3
normalskolor och en landtbruksskola (i College Park),
men intet universitet. Den lämnar däremot årligt
bidrag till Johns Hopkins university i Baltimore, en
af unionens förnämsta högskolor, till den medicinska
afdelningen och S:t John’s college of university of
M. i Baltimore samt bekostar 2 friplatser för hvarje
grefskap i staten. Enskilda högre läroanstalter inom
staten äro Johns Hopkins university (osekteriskt),
university of M. (en utvidning af den medicinska
skolan i Baltimore med andra fakulteter), Washington
coll. (osekteriskt) i Chestertown, New Windsor
coll. (presbyt.), Western M. college i Westminster,
Morgan coll. (för färgade) i Baltimore, Woman’s
coll. i Baltimore (alla metodisternas), M:t S:t Mary’s
coll. i Emmitsburg, S:t Charles coll. och Rock Hill
coll. nära Ellicott, Loyola coll. i Baltimore (alla
katolska), Peabody institute och flera fackläroverk i
Baltimore samt unionens sjökrigsskola i Annapolis. Hit
kan ock räknas Enock Pratts bibliotek i Baltimore,
grundlagdt 1882 genom en gåfva af 1 mill. doll.,
till hvilken A. Carnegie nyligen lagt 500,000 doll. –
Författningen är af 1867. Guvernören väljes af folket
för 4 år. Representationen, som samlas hvarje jämnt
år, består af 27 senatorer, valda för fyra år, så att
hälften afgår hvart annat år, och 101 representanter,
valda för två år. Ingen präst eller predikant har
någonsin varit valbar till någondera kammaren,
men i öfrigt äro manliga medborgare valbara,
som fyllt 21 år (senatorerna måste vara 25 år),
bott i staten 3 år och i valdistriktet minst 1 år
omedelbart före valet. Rösträtt tillkommer alla
manliga medborgare, som fyllt 21 år, bott i staten
1 år och inom valkretsen 6 månader omedelbart före
valet. Undantagna äro personer, som blifvit dömda för
stöld eller annat vanärande brott och ej fått nåd, som
gjort sig skyldiga till valsvek, samt vansinniga. I
kongressen representeras staten af 2 senatorer och 6
representanter. Alla domare (utom fredsdomare) väljas
af folket, appellationsdomstolen (court of appeal)
för 15 år, men flertalet tjänstemän i förvaltningen
utnämnes af guvernören med senatens godkännande. Den
beskattade förmögenheten uppgick 1910 till 836,66 mill. doll. –
Statens hufvudstad är Annapolis.
Historia. M. förlänades 1632 af engelska konungen
Karl I åt sir George Calvert, lord Baltimore. Då
denne dog före frihetsbrefvets utfärdande,
gafs detta åt hans son, lord Cecil Baltimore,
som 1633 afsände omkr. 200 emigranter under
ledning af sin broder Leonard Calvert, hvilka
skulle kolonisera området. Namnet M. (Terra Mariæ)
erhöll det efter Karl I:s drottning Henriette Marie
(Mary). Baltimores kolonister voro katoliker, och
M. var afsedt att bli en tillflyktsort för engelska
katoliker, men redan från början proklamerades och
utöfvades fördragsamhet mot andra kristna. Den första
lagstiftande församlingen, bestående af alla fria män
i provinsen, sammanträdde redan 1635, men i enlighet
med frihetsbrefvet var Baltimore egare af jorden och
hade alla en suveräns rättigheter. 1688 kom M. under
engelska kronans förvaltning, och religionsfriheten
upphäfdes. 1714, sedan hufvudmannen för familjen
Calvert blifvit protestant, återfick lord Baltimore
styrelsen af M. och behöll den till revolutionen
1776. Det ursprungliga frihetsbrefvet afsåg
äfven den nuv. staten Delaware och en stor del af
Pennsylvania, hvarigenom tvist 1682 uppstod emellan
M. och innehafvarna af Penns frihetsbref, hvilken
ej slutade förrän på 1760-talet, då den s. k. Mason
and Dixon line (se d. o.) bestämdes till gräns mellan
M. och Pennsylvania. 28 april 1788 antog M. Förenta
staternas författning, och 1790 afträdde det till
förbundsregeringen ett område af 60 eng. kv.-mil, där
unionens hufvudstad anlades. I inbördeskriget
1861–65 stod det, delvis af tvång, på nordstaternas sida.
J. F. N.
Maryport [ma^ripat], sjöstad i engelska
grefsk. Cumberland, vid kustfloden Ellens utlopp
i Solway-viken. 11,897 inv. (1901). Export
af järn och stenkol. N. om staden låg
ett romerskt fäste, kal-ladt Uxellodunum.
(J. F. N.)
Marysville [maB;risvil], stad i
nordamerikanska staten Kalifornien, vid
föreningen af Yuba och Feather river. 3,497
inv. (1901). Bergsbruk (guld) och trädgårdsodling.
J. F. N.
Mary ville [mäe^ivil], stad i
nordamerikanska staten Missouri. 4,577
inv. (1900). Metodistiskt seminarium. Järnindustri.
J. F. N.
Marzabotto [-tsabå’ttå], by i italienska
prov. Bo-logna (Emilia), s. v. om Bologna, vid
floden Reno, har en Villa Aria (med betydande
konstsamlingar), vid och under hvars grund på 1870-
och 1880-talen påträffades rester af en etruskisk
stad från 5:e årh. f. Kr. Dess akropolis med rester
af tempel låg just under villan. Staden, hvars
namn är okändt, hade rektangulär form och var af
hufvud-gator delad i åtta kvarter, ö. och n. om den
lågo begrafningsplatser, som långt tidigare upptäckts
och sedan 1862 varit föremål för systematiska
utgräfningar. De flesta liken ha jordats, en del
har bränts. Grafvarna äro antingen rektangulära,
nedgräfda i jorden och stenlagda eller utgöras af
små runda gropar eller stenkistor, öfver graf varna
funnos steler eller andra stenmonument. Hufvudsakligen
etruskiska föremål ha anträffats, men äfven galliska
från stadens yngsta tid på ett graffält s. om
borgen. Bland fynden märkas en rad bronsstatyetter
(två af bildade nederst å pl. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
