- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1155-1156

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mascara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1155

Mashua-Mask

1156

nomotapa. Då suluhöfdingen Mosilikatse (Umsili-katse)
1836 af boerna undanträngdes från Molopos och Marikos
källområde i västra delen af nuv. Transvaal, drog han
norrut, underkufvade maka-laka- och mashonastammarna
samt grundlade det stora matabeleriket, som
sönderföll under hans efterträdare Lobengula
1893 och jämte M. införiif-vades i brittiska
sydafrikanska kompaniets område och utgör nu
jämte Matabeleland Syd-Khodesia (se Rhodesia).
J. F. N.

Ma’shua (Tropceolum tuberosum), bot. Se E c u a-dor,
sp. 1319.

Masig, detsamma som amasig. Se Berber, sp. 1401,
och I - m o s j a r.

Ma-simba, bantu-stam. Se Bantu, sp. 877.

Masini’ssa, numidisk furste, uppfostrad i Kar-tago och
enligt sägnen trolofvad med Hasdrubal Gisgos sköna
dotter Sophoniba. Han bistod kartagerna mot Rom i
Spanien efter 212 f. Kr., men blef snart genom Scipio
så godt som vunnen för romarnas sak. Hans fästmö
gafs till äkta åt konung Syphax, hvilken därigenom
förmåddes att öfvergå på kartagernas sida. M. angreps
då af den mäktige Syphax och råkade i fara, men
räddade sig och stred därefter med växlande krigslycka
mot Syphax, tills Scipio landsteg i Afrika. Då
öfvergick M. öppet till romarna och lämnade dem
kraftigt bistånd. Syphax tillfångatogs, och M. gifte
sig med Sophoniba, men då Scipio befallde, att hon
skulle utlämnas till romarna, skall M. ha räckt henne
giftbägaren. Efter kartagernas besegrande erhöll
M. Syphax’ rike, och i fredsslutet (201 f. Kr.) ålades
det Kartago att till honom återlämna allt, som blifvit
honom eller hans förfäder fråntaget. Därigenom
gafs anledning till ständiga öfvergrepp från M:s
sida, och när kartagerna anförde klagomål i Rom,
fästes vid dem intet afseende. M., som fått god
uppfostran och bildning, lyckades ge sitt rike
stadga och fasthet. Han blef också allt mäktigare,
men inför Rom var han den undergifne tjänaren: "han
skattade sig lycklig att kunna tjäna sina gynnare;
han hade endast nyttjanderätt till riket, hvilket i
själfva verket vore Roms egendom". Slutligen blef dat
klart, att Rom endast väntade på tillfälle att £öra
slut på Kartagos tillvaro. Ett sådant erbjöd sig
snart. Det numidiska partiets i Kartago hufvudmän
landsförvisades. M. åtog sig deras sak och slog i
grund kartagernas här (150 f. Kr.). Han ansåg sig
nu säker om sitt rof, men romarna tilläto honom icke
att gripa det, och för M. blef det klart,

att han arbetat blott för Rom. Då kallnade hans
vänskap för denna stat, men icke för familjen Scipio,
vid hvilken han var starkt fäst. Under tredje puniska
kriget afled M., 149 f. Kr., vid nittio års ålder
efter att ända till det sista ha bibehållit både
själens och kroppens krafter. Han hade utmärkta
egenskaper och hyste starkt intresse för bildning, men
var behäftad med numidernas vanliga fel, opålitlighet.
R. Tdh.

Masis ("den stora"), armeniskt namn på Ararat (se
d. o. 2).

Masitu, sulustam. Se M a f i t i.

Mäsius, Karl Wilhelm Herman n, tysk pedagog, f. 1818,
d. 1893, sedan 1862 professor i pedagogik i Leipzig,
är mest känd genom sin i Tyskland vidt spridda tyska
läsebok för högre läroverk (1890). Af hans andra
arbeten må nämnas Naturstudien (2 bd, 1852, I, 10:e
uppl. 1899; II, 3:e uppl. 1899) och Die gesammten
naturwis-senschafte.n (3 bd, 3:e uppl. 1873-77). Hans
af G. Lindström öfv. och bearbet. "Djurriket" (3 dlr,
1863-64) hade på sin tid stor användning som zoologisk
läsebok i svenska skolor. Sedan 1863 redigerade han
tills, med Fleckeisen "Neue jahrbucher fur philologie
und pädagogik". (J. C.)

Masrebijja (M a se h re b i j e). Se Har em, sp. 1461,
och Kairo, sp. 561.

mask., förkortning för m a s k u l i n u m.

Mask, zool. och med. Se Maskar och Mask-sjukdom.

Mask (fr. masque, it. ma’scliera, af arab. mas-kharat,
upptågsmakare, gyckel). 1. Ihåligt lösansikte, falskt
ansikte af måladt papp, lärft, vax, trä o. d., afsedt
att dölja sin bärares drag, skrämma andra eller på
något bestämdt sätt karakterisera; ausiktsbetäckning
af sammet eller siden, med utformad näsa och hål för
ögonen samt vanligen ett sidenstycke hängande löst ned
öfver mun och haka (halfmask); maskeraddräkt; person,
som bär mask eller maskeraddräkt; ett vid fäktning
nyttjadt an-siktsskydd af flätad järntråd och läder
(fäktmask); dylikt ansiktsskydd, användt af biodlare
eller i vissa tekniska yrken; ett slaktredskap (se
Slaktmask); gipsafbildning af en afliden människas
anletsdrag, åstadkommen genom gjutning i en lerform,
som tagits öfver likets ansikte (dödsmask); maskaron
(se d. o.); skådespelarens ansikte sådant det (genom
målning, hår- och skägganläggning o. s. v.) blifvit
förändradt i öfverensstämmelse med rollens kraf;
falskt sken, larv, täckmantel. - Sedvänjan

Fig. L Fig. 2.
Fig. 3. Fig. 4.

Fig. 1-4. Ceremoni- och dansmasker, l frän
aztekerna i San Salvador, S från nord1-ästin
lianerna i Nord-Amerika, 3 från Nya Guinea, 4 från
Java. (Alla i Naturhist. riksmuseets etnografiska
aidelning, Stockholm.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free