Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskrosrot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1175
Mas Latrie-Mason
1176
Oljan är blekgul, tunnflytande, utgör 2-3 proc. af
drogens vikt och har eg. v. 0,915-0,940. Den består
hufvudsakligen af cineol 1. eukalyptol (se E u c a l
y p t u s, sp. 1022) samt dipenten (se d. o.). Oljan
ensam för sig spelar ej någon roll som läkemedel.
^- ^- ^-
Mas Latrie [mäss latri], Louis de, grefve, fransk
häfdaforskare, f. 9 apr. 1815 i Castelnau-dary,
d. 4 jan. 1897 i Paris, genomgick École des chartes,
företog från 1841 omfattande studieresor för att
samla urkundsbidrag till historien om de kristna
nationernas förhållande till Nord-Afrikas araber
under medeltiden samt var 1847-84 anställd vid École
des chartes, större delen af denna tid som vice
studiedirektor. Bland M:s många arbeten märkas
Histoire de Vile de Cliypre sous le régne des
princes de la maison de Lusignan (3 bd, 1852-61),
Relations de V Ajrique septentrionale avec les
nations chrétiennes au moyen dy e (1887) samt Trésor
de chronologie, d’histoire et de géo-graphie du moyen
äge (1889). Mycket värdefulla äro de af M. utgifna
aktsamlingarna "Traités de paix et de commerce
concernant les relations des chrétiens avec les
ära bes de 1’Afrique septentrionale au moyen åge"
(1865) och "Traités de paix et de commerce entré les
princes chrétiens et les états barbaresqnes" (1873).
V. S-g.
Ma’sljanitsa, ry. Se S m ö r v e c k a n.
Masmästare kallas den arbetare, som förestår skötseln
af en masugn. På metallurgiens nuv. ståndpunkt fordras
för skötande af denna befattning icke allenast
långvarig praktisk erfarenhet, utan äfven en viss
teoretisk underbyggnad, hvarför äfven Järnkontoret,
efter Falu bergsskolas förflyttning till Stockholm,
i Falun inrättat en lägre bergsskola, där undervisning
meddelas äfven åt masmästare, förmän och gruffogdar.
C. A. D.*
Masmästeri kallas läran om tackjärns tillverkning i
masugn. Det äldsta svenska arbetet i denna speciella
gren af metallurgien är J. K. Garneys "Handledning uti
svenska masniästeriet" (1791). Se vidare Järnkontoret.
C. A. D.*
Masnedsund, på Själlands sydspets, 2 km. s. om
Vordingborg, är slutstation på sydsjälländska
järn-väeen. Härifrån utgår sedan 1897 en bibana
till Kallehave midtemot Möen. Från M. byggdes
1883 en 182 m. lång järnvägsbro (den största i
Danmark näst Limfjordsbron mellan Aalborg och
Nörresund-by) till den lilla M a s n e d ö (165
har), som likaledes tillhör Vordingborgs socken,
och på dennas sydsida anordnades ångfärjetrafik
med öfverfart till Orehoved på Falster, hvarifrån
järnväg fortsätter öfver Nykjöbing till Gjedser. De
senaste åren har en plan varit å bane att bygga
en fast järnvägsbro från Masnedö till Orehoved
Öfver "Store Strömmen", men ett lagförslag
därom förkastades i apr. 1910 i folketinget.
E. Ebg.
Masnedö. Se M asn e dsu n d.
Masolino da Panicäle [-sålinå], italiensk målare från
öfvergången mellan gotiken och ungrenässansen, f. 1383
eller 1384, d. 1440, hette eg. T o m m a s o (Maso,
dim. Masolino) di C r i-stofano Fino och var verksam
i Florens, Nord-Italien och Ungern. Sitt största rykte
har M. åtnjutit i sin egenskap af Masaccios (se denne)
lärare och påstådde konstnärlige föregångare; flera
af Masaccios tidigare arbeten ha med orätt blifvit
| tillskrifna don äldre mästaren, såsom freskerna
i kyrkan S. Clemente i Kom, Syndafallet, Petrus
botar sjuka, uppväcker Tabita och predikar (i
Brancaccikapellet vid kyrkan S. Maria del Car-mine
i Florens). De af M. bevisligen utförda arbetena i
den lilla orten Castiglione d’01ona vid Comosjön
- scener ur Marias, Stefanus’ och Laurentius’
lif i Kollegiatkyrkans kor, utförda 1428, och ur
Johannes’ döparens historia, jämte evange-listbilder
i Baptistariet, målade 1435 - ådagalägga, att
konstnären trots allvarliga naturstudier likväl i
afseende på modellering, perspektiv och komposition
står kvar på en ståndpunkt, som i jämförelse med
Masaccio måste betecknas som ålderdomlig. Se
A. Schmarsow, "Masaccio-studien" (1895-99).
A. L. R.
Mason [mcYsn], ansedd släkt i Virginia, härstammande
från öfverste George M., d. 1686, som deltog på
den kungliga sidan i engelska inbördeskriget,
efter Karl ll:s nederlag vid Wor-cester (1651)
utvandrade till Virginia och där utmärkte sig vid
koloniens tryggande mot indiananfall. - 1. George M.,
den ofvan omtalades sonsons son, statsman, f. 1725,
d. 1792, var en inflytelserik plantageegare, granne
och vän till Washington, spelade en framträdande roll
i kolonien Virginias oafhängighetsstrid och gjorde
1776 upp utkastet till den nya statens författning
med dess i många andra stater sedan efterliknade bill
of rights. M. var en af de verksammaste medlemmarna
af unionsförfattningskonventet i Philadelphia
1787, men ogillade den nya författningens starka
framhäfvande af centralmyndigheterna, hvarför
han sedan jämte P. Henry ledde försöken att
hindra dess antagande i Virginia. Flera af hans
ändringsförslag upptogos dock i Förenta staternas
"bill of rights". En staty af M. ingår i det stora
Washingtonmonumentet i Richmond. Jfr K. M. Rowland,
"Life and writings of George M." (2 bd, 1892). -
2. James Murray M., den föregåendes sonson, politiker,
f. 1798, d. 1871, var 1837-39 kongressled, och 1847-61
förbundssenator, försvarade ifrigt slafveriet som en
för sydstaterna nödvändig "nationell institution"
och var den egentlige upphofsmannen till 1850 års
stränga lagar om förrymda slafvars utlämnande. Vid
sydstaternas recession utsågs M. jämte John
Slidell till dessas diplomatiska ombud i Europa,
och de båda sydstatsdiplomaternas uppfångande af ett
amerikanskt örlogsfartyg på brittiska ångaren "Trent"
(8 nov. 1861) var en neutralitetskränkning, som höll
på att framkalla krig med England (se T r e n t -
a f f ä r e n). De frigåfvos (jan. 1862), fortsatte
resan till Europa och sökte ihärdigt, men fruktlöst
få de konfedererade staterna officiellt erkända af
de europeiska regeringarna. M. återvände 1868 till
Virginia. Jfr V. Mason (hans dotter), "Public life
and diplomatic correspondence of James M. Mason"
(1903). 1-2. V. S-g.
Mason [mei;sn], sir Josiah, engelsk fabriks-idkare,
filantrop, f. 1795, d. 1881, sålde som gosse
bakelser på gatan och blef småningom verkmästare
hos J. Perry, "den engelska stålpennindustriens
grundläggare". Vid sin död egde M. den största
pennfabriken i Birmingham och efterlämnade mera än l
mill. pd st. Han sysselsatte mera än 1,000 arbetare,
som förarbetade omkr. 5,000 kg. stål till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
