- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1183-1184

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masr el-kahira ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1183

Massa-Massachusetts

1184

sium, teknisk skola. Staden, hvars marmorbrott knappt
stå efter det närbelägna Carraras, utför mycket
marmor äfvensom silke och olja. M. hörde länge till
familjen Malaspina och kom 1519 genom giftermål till
släkten Cibo. 1568 -blef staden jämte omgifning
furstendöme och upphöjdes 16G4 till hertigdöme,
hvilket, efter den siste hertigens af Cibo död (1731),
på grund af giftermål 1743 jämte furstendömet Carrara
ärfde.s af hertig Her-kules III i Modena. Hans
dotter, Maria Beatrix (gift med ärkehertig
Ferdinand af Österrike), af- j lägsnades 1796 af
fransmännen, men återinsattes i sina rättigheter
af Wienkongresscn (1815). Efter hennes död (1829)
förenades M. med Modena och införlifvades jämte dotta
med konungariket Italien (1859). Därefter förenades
det med andra v. om Apenninerna belägna delar af
Modena och Parma till provinsen Massa e Carrara med
en areal af 1,781 kvkm. och 212,398 inv. (1911).
(J. F. N.)

Massa, nordnrahisk stam. Se I s m a e l, sp. 979.

Massabiellegrottan [-biä’l-]. Se L o u r d e s.

Massachusetts [mäsətʃō’sits], officiell
förkortn. Mass., en af Amerikas förenta stater i
det s. k. Nya England, mellan 41° 15’ och 42° 53’
n. br. samt 69° 55’ och 73° 32’ v. lgd, gränsar
i n. till Vermont och New Hampshire, i ö. till
Atlantiska hafvet, i s. till Atlantiska hafvet, Rhode
Island och Connecticut, i v. till New York. 21,409
kvkm. Västra gränsen bildas af Taghkanic-kedjan (Mount
Everett 800 m.), som af Housatonics fruktbara floddal
skiljes från Hoosac-kedjan (Greylock 1,077 m., statens
högsta berg). Öster om detta bergland vidtager ett af
Connecticut, M:s största flod, genomskuret kuperadt
landskap med de af turister mycket besökta höjderna
Tom (370 m.) och Holyoke (291 m.). Östra delen af
staten är ett slättland, öfver hvilket det isolerade
Mount Wachusett uppstiger till 642 m. höjd. I statens
sydöstra del utskjuter halfön Cape Cod, omslutande
Cape Cod bay. Söder om nämnda halfö ligga öarna
Martha’s Vineyard och Nantucket island. Kusten är
mycket sönderdelad och erbjuder förträffliga hamnar,
bland hvilka Bostons är den viktigaste. Denna östra
del består af siluriska och kristalliniska bildningar,
till största delen täckta af kvartära (istids-)
sediment. Bergen i västra M. utgöras af paleozoiska
skiffrar och sandsten jämte gnejs och granit. Näst
den från n. till s. flytande Connecticut är Merrimac
i nordöstra M. den största floden. Klimatet är i
följd af en kall hafsström och nordöststormarna under
vintern rått, men under sommaren ganska hett. Boston
har en årsmedeltemperatur af 9,2°, i jan. -3°, i
juli 21,8° och de där iakttagna extremerna ha varit
-25° och +38,2°. Längre från kusten äro vintrarna
strängare, Williamstown t. ex. har en vintertemperatur
af -5°. Nederbörden i regn och snö är riklig, växlande
mellan 990 och 1,140 mm. Floderna äro tillfrusna 2
à 3 månader om året, och Bostons hamn plägade förr
tillfrysa, men den lifliga ångbåtsfarten förekommer
numera detta. Jorden är af naturen föga bördig, och
nakna sandslätter finnas flerstädes i de sydöstra
delarna; men genom invånarnas flit och skicklighet
står jordbruket högt. Det producerar samma alster
som i mellersta Europa. Viktigast äro majs och hafre,
medan annan sädesodling är mindre, vidare
potatis samt tobak, som planteras mycket i
Connecticut-dalen och lämnade 1905 en afkastning af
1,25 mill. doll. Äfven fruktodlingen (mest äpplen och
persikor) är betydlig. All jordbruksfastighet i staten
var då värderad till 288 mill. doll. och afkastningen
af jordbruket till 73,1 mill. doll. Skog (ask,
asp, bok, björk, kastanje, alm, hickory, ek, tall,
gran, lärkträd etc.) täcker 29 proc. af ytan. Staten
har hvarken malmer eller kol af någon betydenhet,
men däremot brytes mycket granit, sandsten och
marmor. – Fisket (stockfisk, makrill, sill, ostron)
är mer betydande än i någon annan unionsstat. 1908
sysselsatte det 11,577 pers. och lämnade en
fångst, som värderades till 7 mill. doll. Men i
främsta rummet är M. en industristat, en af de
förnämsta i hela unionen. Oaktadt endast 4 stater
i unionen äro mindre än M., är det endast 3, som
öfverträffa det i industriellt hänseende, och detta
trots mycket få inhemska tillgångar på råmaterial
och mycket begränsad hemmarknad. 1908 voro 718
mill. doll. (oberäknadt lånadt kapital) nedlagda
i industriella verk, och 480,134 pers. arbetade i
industrien. Hela tillverkningsvärdet beräknades till
1,172,8 mill. doll. De största produktionsvärdena
hade skovarufabrikerna (170 mill.), bomullsindustrien
(154,7 mill.), den förnämsta i unionen, ylleindustrien
(102 mill.), gjuterier och maskinverkstäder (56
mill.), läderindustrien (41,6 mill.), pappersbruk
(32 mill.) och gummigaloscher (26,4 mill.). Inom
staten hemmahörande fartyg hade 1905 ett värde af
21,7 mill. doll. Dess utrikeshandel är stor och har
sitt hufvudsakliga säte i Boston, hvars sammanlagda
värde af in- och utförda varor 1909 steg till
200 mill. doll. Järnvägarna hade 1910 en längd af
3,396 km.

Folkmängden, som 1790 var omkr. 380,000 och 1890
2,238,943, uppgick 1910 till 3,366,416 pers., 156
inv. på 1 kvkm., d. v. s. mer än någon annan stat
utom Rhode island. Af 1900 års folkmängd (2,805,346
pers.) voro 30,2 proc. födda i utlandet (32,192
i Sverige; 1910 39,553); den färgade befolkningen
bildade 1,3 proc. Ej mindre än 68 proc. af statens
befolkning bo i städerna (33 till antalet), af hvilka
Boston ensamt hade (1910) 670,585 inv. (nära 20
proc.). Skolväsendet står mycket högt, och särskildt
står M. främst i fråga om sekundärundervisningen. Det
öfvervakas af en state board of education. Skoltvång
gäller för barn mellan 7 och 14 år. Det finns
9 normalskolor för utbildning af folkskolornas
lärarpersonal och 1 slöjdseminarium (i Boston);
slöjd ingår som skolämne i alla samhällen med mer
än 20,000 inv., och den tekniska undervisningen står
mycket högt (tre statens väfskolor finnas i Lowell,
Fall river och New Bedford). Dessutom finnas flera
hundra enskilda skolor (omkr. 1/6 af i skolorna
inskrifna barn tillhör dessa). Inom staten finnas
17 colleges och universitet, af hvilka 4 äro af
viss religiös karaktär (2 katolska, 1 metodistiskt,
1 universalistiskt). Bland dem må nämnas unionens
berömdaste universitet, Harvard university i Cambridge
(inrättadt 1636), Boston university, William’s college
(i Williamstown), Amherst college, Tufts college
(i Medford), de katolska Boston coll. och Coll. of
the Holy cross (i Worcester), de uteslutande för
kvinnor afsedda Smith college (i Northampton),
Radcliffe college (i Cambridge), Simmons college
(i Boston), Mount

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free