Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masr el-kahira ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Massaker-Masséna
1190
sinien har M. skildrat i / miei trentacinqne
anni di missione nelV Älta Etiopia (12 bd,
1885-95; ett populärt utdrag, In Abissinia e
jra i Galla, ut-gafs 1895). Han utgaf äfven
en grammatik öfver amhara-gallaspråket (1867).
V. S-g.
Massa’ker (fr. massacre), blodbad, massmord på
människor, hvilka göra ringa eller intet motstånd. -
Massakrera, nedgöra, nedhugga, slå ihjäl.
Massal., vid växtnamn förkortning för A. M a s-salongo
(se denne).
Massa l i’a, astron., en af småplaneterna.
MassalFa, det grekiska namnet på Marseille.
Massaliäner. Se Messalianer.
Massalongo [-lå’n,gå], Abramo (Bartholo-mseus),
italiensk botanist, paleontolog, f. 13 maj 1824
i Tregnago vid Verona, d. 25 maj 1860, blef 1849
juris doktor i Padua, men egnade sig därefter åt
naturvetenskaperna. Sedan han 1850 publicerat sitt
första naturvetenskapliga arbete, följde med korta
mellanrum den ena uppsatsen efter den andra, så att
han vid sin död efterlämnade 50 vetenskapliga arbeten,
större och mindre. Med förkärlek hade han vändt sig
åt undersökningen af Italiens fossila flora samt åt
lafvarna. Men ehuru flertalet af hans arbeten tillhör
dessa områden, publicerade han äfven några uppsatser
af geologiskt, paleozoologiskt och herpetologiskt
innehåll. Hans arbeten på paleobotanikens område
rörde sig företrädesvis kring Italiens tertiära
flora, och hans alltför tidigt inträffade död var
för kännedomen om densamma en svår förlust. Som
licheno-log var M. en af de förste, som på allvar
började använda mikroskopet vid lafvarnas undersökning
och bestämning. Af M:s arbeten må nämnas Spe-cimen
photographicum animalium quorundam plan-tarumque
fossilium agri veronensis (1859), Studii sulla
flora fossile del sinigalliese (1860), Musacea-rum
palmarumque fossilium montis Vegroni scio-graphia
(1861), Ricerche sulV autonomia dei Li-cheni crostosi
(1852), Synopsis Lichenum bla-sleniospororum
(s. å.), Memorie lichenografice, ossia commentaria
lichenographica, quibus de-scribuntur Lichenes
foliosi et fruticulosi (1855), Schedulce criticce
in Lichenes exsiccatos Italice (1855-56).
A. G. N.
Ma’ssalov, Ni k öl a j, rysk raderare, f. 1845 i
Moskva, studerade i Dresden 1861-67 och i Paris under
Flameng. Hans förnämsta verk äro 40 raderingar efter
Rembrandt (i Eremitaget i Petersburg), Jakobs dröm,
efter F. Bol (i Dresden), Judit, efter Moretto,
samt ytterligare efter Rembrandt 10 raderingar,
mest från museum i Kassel, Nattvakten (i Amsterdam)
och Simsons bröllop (i Dresden).
Ma’ssa !ubre’nse [lo-], M. di Sorrento [sårre’ntå],
stad i italienska prov. Napoli, på Sorrentohalfön,
vid Medelhafvet. 2,579 inv. (1901; som kommun 7,782
inv.). Ruiner af en romersk vattenledning och andra
fornlämningar. Från M. besökes den 5 km. aflägsna
spetsen af Sorrentohalfön, Punta di Campanella
(lat. Promontorium Minernas), som är försedd med
fyrtorn och erbjuder en härlig utsikt öfver hafvet.
(J- F. N.)
Ma’ssa mari’ttima, stad i italienska prov. Gros-seto
(Toscana), på en travertinkulle i Marem-merna. 5,930
inv. (1901; som kommun 18,462). Biskopssäte,
seminarium, gymnasium, stadsbiblio-
tek och museum. I trakten finnas stora koppargruf-vor
samt svafvel- och järnkällor. M. är en af de
största städerna i Maremmerna, emedan dess klimat
väsentligen förbättrats genom torrläggningsarbeten.
(J- F. N.)
Massaräni, T u 11 o, italiensk skriftställare,
f. 1826 i Mantua, d. 1905 i Milano, af israelitisk
släkt, idkade juridiska och litterära studier,
hvarjämte han egnade sig åt målarkonsten. Han deltog
med ifver i 1848 års nationella rörelse och var
1852 invecklad i Mazzinis sammansvärjning. 1860
-67 satt han i parlamentet och var länge medlem
af Milanos municipalråd. Vid världsutställningen
i Paris 1878 var han ordf. i den internationella
juryn för konstafdelningen. I åtskilliga skrifter
sökte M. främja ett godt förstånd emellan Italien
och Tyskland i afseende på politik, litteratur
och konst. Skriften Enrico Heine ed il movimento
letterario in Germania (1857) gaf upphof åt den
Heinebeundran, som nu är så stark uti Italien. Bland
M:s öfriga arbeten må anföras Uidea italiana
attraverso i tempi (1850), Studii di letteratura
e d’arte (1873), Studii di politica e di storia
(1875), L’arte a Pä-rigi (1879), Sermoni e rime
(1880), Carlo Tenca e il pensiero civile (1886)
och ett stort arbete om den satiriska diktningen,
Storia e fisiologia delV arte di rider e (1900-02).
Massareter. Se Dassareter.
Massart [-sär], Lambert Joseph, belgisk-fransk
violinist, f. 1811 i Liége, d. 1892 i Paris, elev
af R. Kreutzer där, blef 1843 violinprofessor vid
konservatoriet i Paris och vann mycket anseende som
lärare åt H. Wieniawski, Marsick, Sarasate, Teresina
Tua m. fl.
Massaua [-äoa]. Se M a s a ii a.
Massawa. Se M a s a u a.
Massberg, Konrad. SeMarderfelt.
Massé, Felix Marie Victor, fransk operakompositör,
f. 1822 i Lorient, d. 1884 i Paris, elev af Zimmermann
och Halévy vid konservatoriet i Paris, erhöll Rom
priset 1844 och gjorde sig, efter återkomsten från
en tvåårig resa uti Italien och Tyskland, ett namn
som romanstonsättare. Hans lyckliga debut på Opera
comique med La chanteuse voilée (1850; "Den beslöjade
sångerskan", 1868) efterföljdes af många andra operor
där, bland hvilka endast de närmast följande, Ga-latée
(1852) och Les noces de Jeannette (1853; "Jeannettes
bröllop", 1855) äfvensom La reine Topaze (1856),
gjorde större lycka. 1860 blef M. kormästare vid
Stora operan, var 1866-80 kompositionsprofessor vid
konservatoriet och efterträdde 1872 Auber i Académie
des beaux-arts. Efter lång hvila framträdde han med
en större opera, Paul et Virginie (1876), som väl
hade framgång i Paris, men föll i Wien (1880) och ej
heller i Stockholm (1886) visat sig lifskraftig. För
den stora stilen räckte M:s talang icke till, men
i opera comiquen utvecklade han mycken finess och
behaglig melodi. Hans romanser och visor (Chants
bre-tons, Chants du soir och Chants d’autrefois
m. m.) äro ofta verkligt intagande. Han efterlämnade
operan Une nuit de Cléopätre, som gafs 1885. M:s staty
(modellerad af Mercié) restes 1887 i hans födelsestad.
A. L.*
Masséna [-sena7], André, hertig af Rivö l i, l
furste-af E s s l i n g, marskalk af Frankrike, f. O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
