Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Massuppbåd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Massuppbåd-Massverkans lag
1202
hafvare (efter hertigen af Schomberg) öfver de
engelska trupperna i Portugal. Han deltog 1705 i
undsättningen af Gibraltar, blef s. å. svårt sårad
(miste högra handen) vid belägringen af Badajoz och
företog 1706 en djärf frammarsch till Madrid, där han
i juni s. å. utropade ärkehertig Karl till konung
af Spanien. Efter 6 veckor nödgades han retirera
till Valencia med sina engelsmän och de åtföljande
portugisiska trupperna. En ny framryckning våren
1707 ledde till det svåra nederlaget vid Almansa
(25 april) mot marskalk Ber-wick, hvarefter M. drog
sig tillbaka till Katalo-nien. 1708-10 var han
ånyo befälhafvare öfver de engelska trupperna i
Portugal och utkämpade därunder flera hårda strider
mot spanjorerna. M. var 1715-16 ännu en gång medlem
af regentska-pet (lords justices) på Irland. Han var
en tapper krigare och visade på Irland äfven prof på
goda administratorsegenskaper. Jfr C. A. Agnew, "Life
of the earl of Galway" (1864) och "Protestant exiles
from France", I (1871). (V. S-g.)
Massuppbåd (fr. levée en raasse), krigsv.) kallas
den yttersta kraftansträngning, genom hvilken en
stat kallar hela den vapenföra befolkningen till
vapen för att bekämpa en fiende, som inträngt i
landet. Massuppbåd gjordes i Frankrike 1793 och
1870, i Spanien under krigen mot Napoleon I samt
till en del äfven i Österrike 1809 och i Preussen
1813. Om massuppbådet är på förhand organise-radt,
såsom fallet vanligen är, där en ordnad land-storm
(se d. o.) finnes, kan det under gynnsamma
omständigheter uträtta rätt mycket. Jfr Folkbeväpning.
C. O. N.
MassuYius Sablnus. Se Masurius Sabi-n us.
Massut (Masut), tekn., eg. rysk, äfven i Sverige
använd benämning på den rest, som återstår vid
de-stillation af bergolja, sedan intill 150°
C. erhållits lättflyktiga oljor samt mellan 150°
och 270 å 300° lysoljor. Bergoljor af olika
ursprung ge återstod af högst olika mängd och
beskaffenhet, t. ex. vissa slag af pennsylvanisk
olja endast omkr. 10 proc., rysk olja från Baku
60 å 70 proc. Den senare är äfven synnerligen
användbar för vidare förarbetning. Enligt en analys
har massut från Baku en eg. v. af 0,928 (0°),
ett värmevärde af 10,700 kal. och innehåller 87,i
proc. kol, 11,? proc. väte och 1,2 proc. syre. Till
utseendet är massut en trögflytande vätska af
svart färg. Oförändrad användes den till eldning
af lokomotiv- och ångfartygspannor, som möjliggöres
genom användning af särskild finfördelningsanordning,
karburering af vattengas, smörjning af vagnsaxlar
samt fabrikation af vagnsfett. Oftast underkastas
dock massu-ten en fraktionerad destillation i vakuum
under inledande i massuten af öfverhettad vattenånga
af olika temperaturer för olika fraktioner i ändamål
att åstadkomma lättare destillation och hindra
öfverhettning af produkterna. Dessa, som hvar för sig
underkastas raffinering, äro i den ordning de erhållas
vid destillationen: första destillat för smörjning
af lätta maskindelar, solarolja för karburering
af vattengas, spindelolja för smörjning af hastigt
gående maskindelar, maskinolja och cylinderolja samt
(för gjutasfalt och isoleringsändamål) goudron. De
erhållna mängderna variera för olika bergoljor,
i allmänhet fås följande mängder:
första destillat; solarolja ... 10-30 0,8eo-0,885
spindelolja...................... 9-15 O,PRO-0,900
maskinolja ..................... 25-42 0,goo-0,9is
cylinderolja..................... 3-10 0,gis-0,925
goudron ......................... 53-20
Om destillationen drifves så långt som möjligt, fås
i st. f. goudron petroleumkoks. Vissa slag massut
lämna utom här uppräknade produkter äfven par af fin
och vaselin. G. H. H.
Massverk, oriktig form för m as ver k. Se Spröjsverk.
Massverkans lag, kem., kallas den för hela kemien
grundläggande lag, som anger relationen mellan de
relativa mängderna af alla substanser, som deltaga
i en kemisk jämvikt. En dylik jämvikt eger rum
t. ex. mellan etylacetat, vatten, etyl-alkohol och
ättiksyra. Blandar man etylalkohol och ättiksyra,
så uppstå vatten och etylacetat; denna reaktion
förlöper emellertid ej fullständigt, d. v. s. tills
allt utgångsmaterial är förbrukadt, ty vatten och
etylacetat ge å andra sidan upphof till bildning
af alkohol och ättiksyra. I den nämnda reversibla
reaktionen deltaga således 4 ämnen, af hvilka 2
reagera i den ena riktningen och 2 i den andra,
enligt formeln:
Enligt massverkans lag är i en lösning, som innehåller
dessa fyra komponenter, produkten af etyl-acetatets
och vattnets koncentrationer, dividerad med produkten
af alkoholens och ättiksyrans koncentrationer en
konstant, oberoende utaf de i lösningen befintliga
absoluta mängderna af dessa ämnen. Betecknar man
således de fyra komponenternas koncentrationer med C,
så fordrar massverkans lag, att
C etylacetat X O vatten ^ ,
7;––––– n –– = Konst.
O ättiksyra X C etylalkohol
Som denna formel anger, måste i en gifven volym desto
mer etylacetat bildas, ju mer alkohol och ättiksyra
och ju mindre vatten finnes närvarande i en viss
volym af blandningen. Om man från början blandar l
grammolekyl etylalkohol och l grammolekyl ättiksyra,
inträder jämvikt, när 2/s af alkoholen och syran ha
omsatt sig. Vid jämvikt finnas då koncentrationerna
C etylacetat = /g C etylalkohol = /s
C vatten = /g C ättiksyra =
/g
och konstantens talvärde kan beräknas till " x 2/3
Konst. =
= 4.
Va x Va
Om på samma sätt m molekyler A omsätta sig med n
molekyler B o. s. v., så att p molekyler R och q
molekyler S o. s. v. uppstå enligt ekvationen
m A + nB + . . . . ^ * pR + qS + ...., så gäller
i jämviktsläget
Konst. = –––––- .
n v v n v
\j r> ^ \j o
Detta är det allmänna uttrycket för massverkans lag.
Den förste forskare, som insåg, att ett kemiskt
jämviktsläge bestämmes ej endast af de deltagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
