- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1213-1214

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masugnsgas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1213

Masugnskoks-Maszyckagrottan

1214

temperatur etc. Vid träkolsmasugnar räknar man 40-100
hl. träkol, vid koksmasugnar 700-1,000 kg. koks pr
1,000 kg. tackjärn. F. S-e.

Masugnskoks 1. Gjuterikoks, tekn. Se Koks, sp. 509.

Masugnskrans, metall. Se Masugn.

Masula-manché, ett slags båt. Se C h e l i n g u e.

Masulipatam [māsōlīpātā’m], hufvudstad i distriktet
Kistna, presidentskapet Madras, Indien, vid Bengaliska
viken och en af floden Kistnas mynningsarmar. 39,507
inv. (1901). M. består egentligen af två städer
Matschlipatnam och Matschlibandar l. Bandar,
5 km. s. om den förra, med dålig hamn, som årligen
besökes af omkr. 250 fartyg. Tillverkning af bomulls-
och linneväfnader. M. var den första brittiska
besittningen på Koromandelkusten (1611). Staden
utgör medelpunkten för missionsverksamheten bland
telugu. (J. F. N.)

Masur (ty. maser; jfr fnod. mösurr, lönn), tekn.,
en missbildning af vedens lager (årsringarna)
hos många löfträdslag, förnämligast björk och
lönn. Masurbildningen uppkommer därigenom, att ett
abnormt stort antal adventivknoppar utvecklas,

illustration placeholder
Masur (af björk).


sannolikt till följd af någon lokal skada
eller retning, hvarigenom en abnormt stegrad
saftströmning till någon del af stammen (eller grenen)
uppstår. Kring dessa knoppar utvecklas årsringar,
som tränga hvarandra och få en oregelbunden, liksom
förvirrad anordning, och det hela bildar större eller
mindre knölar eller utväxter på hufvudaxeln. Veden
i dylika masurbildningar är i regel mycket hårdare
än den vanliga, hvarför masur, som dessutom genom
denna hårdhet antar vacker polityr, bearbetas till
faner, piphufvud, ordförandeklubbor och andra
artiklar, hvilkas yttre af masurens slingriga
årsringar och tvärsnitten af de många inneslutna
knopparna får ett så att säga "marmoreradt"
utseende af omväxlande färgskiftningar, vanligast
i mörkare och ljusare toner af brunt och gulbrunt.
O. T. S. (G. L-m.)

Masuren l. Masurenland, södra delen
(omkr. 11,500 kvkm.) af preussiska prov. Ostpreussen,
nämligen kretsarna Allenstein, Oletzko, Osterode,
Lyck, Lötzen, Sensburg, Johannisburg, Ortelsburg och
Neidenburg. M. är ett kuperadt skogsland med många
sjöar, de s. k. Masuriska sjöarna (Spirding-,
Löwentin- och Mauersjöarna), förenade genom Masuriska kanalerna. För att
förena dessa med Königsberg med begagnande af Alle
och Pregel påbörjades 1908 en kanal från Mauersjön
till Rehsausjön och Allenburg vid Alle. Kanalen
får en längd af 50 km., ett djup af 2 m. och en
bottenbredd af 13 m. Invånarna (omkr. 450,000) äro,
utom i städerna, som ha tysk befolkning, afkomlingar
af i senare hälften af 1400-talet invandrade polacker
(se Masurer). Landets gamla hufvudstad är
Lyck. (J. F. N.)

Masurenland. Se Masuren.

Masurer (po. mazur, mazowszanin, fem. mazurka),
invånare i det forna hertigdömet Masovien (i
guv. Kalisz, Warschau, Plock och angränsande delar
af Ostpreussen). De tala en särskild dialekt, som
bl. a. utmärkes därigenom, att de vanliga polska
tje- och sje-ljuden (cz, sz, ż) motsvaras af s-ljud
(c-, d. v. s. ts-, s, z). De polske masurerna äro
de bland polackerna, som bäst bevarat gammal polsk
sed och polsk anda. De ostpreussiske masurerna stå
på en ytterst låg bildningsgrad och äro försänkta
i djup fattigdom; många bo i jordkulor, och deras
hufvudsakligaste näringsmedel äro potatis och
brännvin. – Masurer kallas också, ehuru orätt, de
galiziske polackerna på slätten nedanför Karpaterna
(ö. om Weichsel till San).
Lll.

Masuriska kanalerna, Masuriska sjöarna. Se
Masuren.

MasuYius Sabinus, romersk rättslärd under Ti-berius’
och tre följande regeringar, var lärjunge af Atejus
Capito. Denne var i motsats till analogisten L a
be o (se d. o.) anomalist, d. v. s. bestred, att
allmängiltiga regler kunna komma till användning inom
rättens område. Atejus Capitos system fullföljdes
af M. Sabinus, efter hvilken dess anhängare sedan
benämndes sabinianer. Han författade bl. a. tre
böcker om civilrätten, hvilka sedermera flitigt
kommenterades och därigenom fingo betydelse för
Digesta. R- Tdh. (H. Sgn.)

Masurka (po. mazurka, mazur och masurek),
polsk (från masurerna, se d. o., härstammande)
nationaldans af ridderlig karaktär, måttlig
hastighet och i trippeltakt, med betoning af andra
taktdelen, på hvilken ock melodien vanligen
slutar. Den äkta masurkan dansas vanligen af
4 eller 8 par. Figurer och danssteg äro mycket
omväxlande och improvisatoriska, med inströdda
solodanser, som afslutas med att dansaren slår
ihop klackarna eller stampar med fötterna. Masurkan
var känd så tidigt som på 1500-talet. Den har sitt
ursprung i nationella sånger med dans. Af Chopin
upphöjdes den till rang af konstmusik. Jfr Dans,
sp. 1317 o. 1324 samt fig. 14, och Dansmusik. En
helt annan dans är polkamasurka (se d. o.).
A. L.*

Masut, tekn. Se Massut.

Mäsverk (ty. maaswerk), bygnk. Se S pro j s-ve r k.

Maszyckagrottan [maʃy’tska-] nära byn Maszyce
i ryska Polen har undersökts af G. Ossowski och
innehåller rika lämningar från madeleinetid och
yngre stenålder. Grottan är ungefär 30 m. lång och
3 m. bred samt består af två hufvudkamrar och en
bakre sluttande gång, som når upp till bergets yta. I
grottan fanns ett öfre lager från yngre stenålder af
120–150 cm. mäktighet. I detta hittades ben af husdjur
(nötkreatur, får, get

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free