- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1219-1220

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masugnsgas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1219

Matelassé-Matematik

1220

J. Matejko, efter ett själt-porträtt.

det i Lublin, Ryska sändebud anropa Stefan
Bdthory om jr ed, Hertig Albrekt aj Preussen
hyllar kung Sigismund aj Polen (en symfoni i röda
färger), Kosciuszko vid Raclawice, Johan Sobieski
undsätter Wien (en jättetafla, som M. skänkte till
påfven och som är uppsatt i Vatikanen i försalen
till Rafaels stanzer), dessutom ett par stora
bataljscener. Utanför sitt fosterlands historia
gick M. i Jungfrun af Orleans, där vimlet af
järnrustningar blir ett virrvarr för åskådarens
ögon. M:s heroiska konst var i första rummet
patriotiskt tendensmåleri. Hans våldsamma, men starka
kolorit blef med tiden skrikande brutal, ibland rent
af kaotisk. I smärre målningar (som Inrigningen
af Sig ismundsklo ekan, Parisutställningen 1878,
där M. fick hedersmedaljen) visade han koloristisk
rikedom och smak. Han målade äfven porträtt (bl. a. s
j älf por trätt) och dekorerade kort före sin död
koret i Mariakyrkan i Krakau. M. var sedan 1873
direktör för konstskolan i nämnda stad. "Album
Matejko" utkom i Warschau 1875. M:s hus i Krakau är
förvandladt till ett nationalgalleri, med dukar,
utkast och konstföremål, som tillhört honom.
G-g N.

Matelassé [matla-; af fr. matelas, madrass], text.,
eg. madrasseradt tyg, en fasonerad dubbel-väfnad,
hvars mönster markeras af fördjupningar eller
fördjupade linjer, liknande dem hos en madrass eller
ännu mer hos s. k. stickade täcken. Fördjupningarna,
de s. k. snittlinjerna, åstadkommas därigenom, att
rätväfvens varptrådar på vissa ställen neddragas
under afvigväfvens inslag. Tjocka fyllnadsskott
af mjukt bomullsgarn, inväfda mellan de båda
väflagren, motsvara stoppningen och höja ytterligare
effekten. Rätväfven göres stundom af kam garn,
men oftare af silke, antingen enbart eller vanligen
af silkesvarp och fint bomullsinslag, samt väfves
oftast med olika bindningar inom de särskilda
mönsterytorna. De synnerligen vackra tygerna,
vanligen helt svarta eller helt hvita, begagnades
för några tiotal år sedan till damkappor och eleganta
mantiljer; till herrvästar användes denna väfnadsart
alltemellanåt ännu. G. A. W.

Matelote [matlå’tj, å la ma te lo te, fr.,
fiskrätt (ål eller lax) med skarpsås, som beredes
af chalot-tenlök, rödlök, lagerblad, timjan och rödt
vin, hvartill stundom fogas fläsktärningar, persilja,
champinjoner och peppar.

Matematik (af grek. mathematikofs, hörande till
vetenskaperna, i synnerhet de matematiska, af
mafthema, kunskap, vetenskap) kallas vetenskapen
om storheter i allmänhet och deras egenskaper samt
lagarna för deras förhållanden till hvarandra. Man
bortser därvid från storheternas kvalitativa
bestämningar och betraktar dem endast med hänsyn till
form, storlek och läge. - Då storheter kunna indelas
i två hufvudgrupper, nämligen rumstorheter

och talstorheter, kan med anledning häraf matematiken
delas i två af delningar: geometri och analys (i
vidsträcktaste mening). Emellertid kan skillnaden
emellan dessa två afdelningar ej strängt fasthållas,
enär talstorheter kunna representeras i rummet
och rumstorheter uttryckas genom tal. Därför har
också geometrien en analytisk del, liksom vissa
grenar af analysen stå i ett oupplösligt samband med
geometrien. Storheter kunna delas äfven i diskreta och
kontinuerliga, hvarigenom betingas en annan gruppering
af matematiken i två afdelningar, af hvilka den
första bestämmer relationerna mellan storheter, hvilka
betraktas som fullt fixa, den andra åter undersöker
lagarna för storheters variation. Emellertid kan
icke heller här någon sträng skiljegräns bestämmas,
emedan inom vissa undersökningar samma storhet
betraktas som både diskret och kontinuerlig. Till
den förra afdelningen skulle räknas vissa grenar
af geometrien och talteorien, till den senare åter
företrädesvis analysen. - Ehuru således ingen fullt
sträng klassifikation är möjlig, kunna dock de
faktiskt befintliga matematiska vetenskapsgrenarna,
i enlighet med den gamla indelningen, för lättare
öfversikts skull sammanföras i tre afdelningar,
nämligen aritmetik, analys och geometri. Till
aritmetiken föres då dels den lägre aritmetiken
(räkneläran), dels den högre aritmetiken (talteorien),
med inbegrepp af teorien för primtalen, läran om
kongruenser och teorien för talformerna. Analysen
omfattar den lägre och högre algebran, däri inbegripet
ekvationsteorien, teorien för de olika algebraiska
formerna, elimina tion, substitution och determinanter
samt symmetriska funktioner, vidare kombinationsteori
och sannolikhetskalkyl med minsta kvadratmetoden samt
algebraisk analys med teorien för serier, produkter
och kedjebråk, slutligen den högre analysen, med
differential- och integralkalkyl, differens- och
variationskalkyl, teorien för differentialekvationers
integration och funktionsteori. Geometriens
hufvudsakliga underafdelningar äro elementär,
syntetisk, analytisk, deskriptiv och projektivisk
geometri samt antalgeometri, linjegeometri och
trans-formationsgeometri. - Med matematiken i den nu
angifna omfattningen sammanhänger på det närmaste
dels matematikens filosofi, som undersöker de
allmänna egenskaperna hos rummets och talens former
samt förutsättningarna för deras möjlighet, dels
matematikens historia, som redogör för de matematiska
teoriernas historiska utvecklingsgång. Dessa båda
discipliner kunna betraktas som i förhållande till
de öfriga afdelningarna på en gång inledande och
af slutande.

Stundom tages begreppet matematik i en vidsträcktare
mening, så att däri inbegripes icke blott den rena
matematiken, utan äfven den använda. Med använd
matematik förstår man antingen sammanfattningen
af de naturvetenskaper, inom hvilka matematiken
företrädesvis kommer till användning, nämligen
astronomi, fysik (med meteorologi) och mekanik,
eller också, i inskränktare mening, de delar af dessa
vetenskaper, i hvilka den matematiska behandlingen
är det hufvudsakliga, under det att experiment
och observationer ha alls ingen eller åtminstone
underordnad betydelse (t. ex. analytisk mekanik,
celest mekanik, mekanisk värmelära och vissa
afdelningar af optiken). Någon gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free