Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialiter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249
Mathura -Matilda
1250
mig"), "jag lär, så länge jag lefver". Uttrycket
tillskrifves Solon.
Mathura, distrikt och stad. Se Muttra.
Mathuriner. Se Trinitariernas orden.
Ma’thy, Karl, tysk politiker, f. 17 mars 1807
i Mannheim, d. 3 febr. 1868 i Karlsruhe, var
finanstjänsteman i storhertigdömet Baden, då han,
gripen af den rörelse, som julirevolutionen
(1830) framkallade, kastade sig på frisinnad
publicistisk verksamhet. 1835 nödsakad att lämna
Baden, slog sig M. ned i Schweiz som publicist
och lärare, men återvände 1840 hem och inträdde
1842 i badensiska landtdagens Andra kammare,
där han blef en af oppositionens ledare. Han
bekämpade 1848 i Vor-parlamentet de republikanskt
sinnade ytterlighetsmännen och blef för en kort
tid led. af badensiska statsministeriet. Han var
därefter i Frankfurtparlamentet en af H. W. A. von
Gagerns mest framstående meningsfränder och
blef understatssekreterare i riksministeriet för
finanserna, men nödgades på samma gång som sina
partivänner (maj 1849) afträda från den politiska
skådebanan. Senare, under reaktionsåren, egnade
han sig åt industriella privatföretag, men blef
1862 chef för badensiska hofdomänkammaren och
1864 president i handelsministeriet. Vid Badens
anslutning till Österrike 1866 trädde han tillbaka
(30 juni), men kallades efter Preussens seger
till statsminister och president för handels-
och finansdepartementen (27 juli s. å.). Jfr
G. Freytag, "Karl M." (2:a uppl. 1872).
(V.S-g.)
Mathyssen [matejsen], Mathyszoon, M
a-thysz. 1. Mathys, Jan (ofta omtalad under den
tyska namnformen Johann Mathiesen i. Matthiesen),
nederländsk vederdöpare, var bagare i Haarlem,
då han i sept. 1533 kom i spetsen för de
nederländske anabaptisterna och snart började
uppträda som den profeten Henoch, hvars ankomst
skulle inleda det tusenåriga riket. Med honom
skedde döparrörelsens ödesdigra förvandling från
Melchior Hoffmanns svärmiska apoka-lyptik till den
revolutionära handlingens propaganda. M. utsände
12 apostlar, som skulle kalla till våldsam kamp
mot de otrogne. När dessa inträffade i Munster,
ryckte de med sig de där talrike döparna under
Rothmann och Johan af Leiden, och revolutionen i
staden begynte i febr. 1534. Samtidigt kom M. själf
dit för att upprätta det himmelska Jerusalem med
egendomsgemenskap etc. och utrota de gudlöse. I den
belägring af staden, som begynte, stupade emellertid
M. redan i april 1534 i hjältemodig kamp. I hans
ställe trädde Johan af Leiden. Se Cornelius,
"Geschichte des Miinsterschen aufruhrs" (1855-60),
Kautsky, "Geschichte des sozialismus" (1895),
Heath, "Ana-baptism 1521-36" (s. å.), Belfort-Bax,
"Rise and fall of the anabaptists" (1903), de
3 sistnämnda arbetena med socialistisk synpunkt,
Newman, "History of anti-pedobaptism" (1897, den bästa
.engelska framställningen), Keller, "Geschichte der
wiedertäufer" (1880), och Detmer, "Bilder aus Munster
während des 16. jahrhunderts" (3 bd, 1903 ff.).
Hj. H-t.
Mathysz. 1. Mathyszoon. Se Mathyss e n.
Matica [ma;titsa], slav. (moder, honan i
bikupan), är det gemensamma namnet på en mängd
iiolkbildningslörbund i slaviska länder. Det första
Tryckt den 13/8 12
inrättades af serberna i Pest 1826, M. srbska,
men flyttades sedan till Novisad (Neusatz),
där tidskr. "Letopis Matice srpske" fortfarande
utges. - I Böhmen bildades 1831 M. Ceskd, som
bl. a. utgaf Jungmanns ordbok och Safafiks slaviska
forn-minnesmärken (1834-39) samt tidskr. "Casopis
musejni". - Af. hrvatska, bildad i Aaram 1847 af
Gaj under det ursprungliga namnet M. Ilirska, utger
årligen goda skrifter i original och öfv. och
publicerade 1892 en värdefull minnesskrift,
"Spo-men-knjiga", författad af Smiciklas och
Fr. Mar-kovic. - I Lausitz bildades för venderna
Macica serbska af Jan Smolef med tidskr. "Casopis
Maéicy serbskeje". - I det slaviska Mähren
stiftades 1852 M. moravskd ur det äldre
folkbildningsförbundet Nårodnf jednota sv. Cyrilla
a Methoda. -I Laibach (Ljubljana) bildades 1864
Svenska ma-tica, som utgett många lärda skrifter om
slovener-nas historia, folkpoesi m. m. - Dessutom
användes M. som beteckning för en mängd nationella
skol-föreningar i Böhmen, af hvilka Vstredni Matice
skolskä, inrättad 1880 i Prag, efter förebilden af
Deutscher schulverein i Wien, har gjort ofantligt
mycket för folkupplysningen i det slaviska Böhmen.
A-d J.
Maticin, farm. Se Matico.
Mati’00, farm., består hufvudsakligen af blad med
inblandade yngre stjälkstycken och blomkolf-var af
en i tropiska Amerika, särskildt på Cuba växande
buske, Piper angustifolium R. et P., 3 å 4 m. hög,
hörande till fam. Piperacece. De yngre grenarna äro
håriga, bladen läderartade, spiral-ställda, 15-25
cm. långa, kortskaftade, hjärtlikt lansettlika,
spetsiga, smånaggade, undertill filt-håriga och
upphöjdt nerviga. Drogen, herba Matico, kommer
i handeln vanligen sammanpressad i större eller
mindre kakor, hvilka, då de sönderkrossas, afge en
aromatisk lukt. Smaken är krydd-lik och bitter. En
snarlik drog, men med mindre håriga och helbräddade
blad, fås af Piper aduncum L., inhemsk i Brasilien
och Västindien. Drogen innehåller en flyktig olja,
mattan (ett bitterämne), samt garfsyra. Medlet
anses verka sammandragande och exciterande samt
nyttjas in- och utvärtes, mest i form af infusion,
mot blödningar och slemflöden. Matico är numera
som öfverflödig utesluten ur Sv. farmakopén.
O. T. S. (G. L-m.)
Matiére [-tiär], fr. (af lat. matefria, ämne), var
(i ett sår).
Matilda, astron., en af småplaneterna.
Matilda, helgon. Se Matilda, engelska furstinnor 2,
och Matilda, tyska furstinnor l.
Matilda (eng. Maud), engelska furstinnor:
1. M., Vilhelm Eröfrarens gemål, födelseår
okändt, d. 3 nov. 1083 i Normandie, var dotter
till Balduin (V) af Lille, grefve af Flandern, och
förmäldes omkr. 1053 med Vilhelm trots ett af
påstådd släktskap dem emellan vålladt påfligt förbud
mot detta äktenskap. Hon hade med Vilhelm 4 söner,
däribland konungarna Vilhelm Rufus och Henrik I,
samt 5 eller 6 döttrar, bland dem Adela, d. 1137,
moder till Englands konung Stefan af Blois.
M. residerade ofta i Normandie och är be-grafven
i Caen.
2. M., Henrik I:s gemål, f. 1080, d. l maj
1118, var dotter till konung Malkolm III af Skott-
17 b. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
