Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matilda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riktningen liksom om M:s eget konstnärskap äro
högst varierande. Han liksom hans liktänkande
utställa på höstsalongen och på independenternas
salong. Flertalet af hans målningar eges af i
Paris bosatta amerikaner. – M. hade någon tid
intill 1910 en elevskola i Paris, mestadels sökt
af unga amerikaner, slaver och skandinaver. Bland
de sistnämnde voro flera svenskar, som kommo från
Konstnärsförbundets skola i Stockholm (en gång under
vintern 1909–10 uppgingo de svenske eleverna samtidigt
till 15). De ha under gruppnamnen "De unga" och "De
åtta" 1909 ff. anordnat utställningar i Stockholm.
G-g N.
Matjord, benämning på det öfre, med mylla
bemängda jordlagret. Det är ur detta jordlager,
som de odlade växterna under den första perioden af
sitt lif hämta sin väsentliga näring (däraf namnet),
och af matjordens djup och öfriga beskaffenhet är
växtodlingens framgång i hög grad beroende. På den
af öfvervägande mineraliska ämnen bestående jorden
bildar matjorden vanligen ett från den underliggande
alfven tydligt skildt, genom sin mullhalt mörkare
lager, men mull- och torfjord, som hufvudsakligen
består af mull och mullbildande ämnen, kan man ej
skilja från matjord och alf annat än så, att man med
det förra menar den mer fullständigt förmultnade
ytjorden. Vid bearbetning inblandas mullen i hela
den bearbetade jordmassan, så att matjord på åker
och trädgårdsjord når lika djupt, som plog och harf
eller spade nått. H. J. Dft.
Matjtet, Grigorij
Aleksandrovitj, rysk författare, f. 1852, d. 1901,
härstammade från en engelsman vid namn Mansped, som
trädt i svensk krigstjänst och blifvit tillfångatagen
vid Poltava, utbildade sig till lärare, men utvandrade
till Amerika. Efter återkomsten publicerade han
sina reseskildringar Po bjelu svjetu (I vida
världen). 1876 häktades han och förvisades på 8
år till Sibirien, hvarifrån han hämtade stoffet
till sina bästa berättelser. Bland hans många
novellsamlingar, konstnärligt föga betydande, men
etnografiskt intressanta, märkas Povjesti i razskazy
(2 uppl. 1889), Siluety (2 uppl. 1895) och Zjivyja
kartiny (Lefvande bilder; 1895) samt romanerna Bjelaja
panna (Hvita frun; 1889) och Chronika odnogo dnja
(En dags krönika; 1892). M. var på sin tid mycket
populär, och många af hans berättelser ha öfversatts
på främmande språk. A-d J.
Matko’wsky, Adalbert, tysk skådespelare, f. 1857 nära Warschau,
d. 1909 i Berlin, var 1877–88 anställd vid Dresdens
hofteater, 1886–89 vid Hamburgs stadsteater och
därefter på lifstid vid Berlins k. teater, med
titeln hofskådespelare sedan 1900. Han företog ofta
gästspelsresor. M. var en af Tysklands mäktigaste
dramatiska förmågor under senare årtionden, en stark
och fantasirik personlighet med någonting hjältelikt
i skick och stämma. Hans spel förenade
modern realism med romantikens lyftning och
glöd, och på ett gripande sätt kunde hans trygga
manlighet försmälta i veka känslotoner. Därjämte
var hans stilkänsla högt utvecklad. Till hans
bästa roller hörde Schillers Tell, Posa, Fiesko och
Karl Moor, Goethes Orest, Egmont, Faust och Götz,
Shaksperes Romeo och Coriolanus, Kleists Prinz von
Homburg och hans Hermann i "Hermanns-schlacht",
Siegfried i Hebbels "Nibelungen", Grillparzers
König Ottokar, Sigismund i Calderóns "Leben ein
traum" samt A. Dumas d. ä:s Kean. M. nedskref
sina minnen i Exotisches (två uppl. 1895)
och Eignes, fremdes (s. å. ; 2:a uppl. 1896).
E. F-t
Matkryddor, bot. farm. Se Kryddor.
Matlag, kam.,
hushåll som grund för utgörande på landet af vissa
skatter, besvär o. d. I samma mening brukas ordet
rök. Ingendera benämningen förekommer i de gamla
lagarna, men en motsvarighet finnes där i uttrycket
"disk och duk", hvilket i flera sammansättningar
och betydelser (t. ex. bo på eller ha hushåll på en
viss ort, ha eget eller med andra gemensamt hushåll,
äta vid eget eller samma bord) användes för att
beteckna hushållet som grund för vissa legala
förhållanden och jämväl i fråga om vissa bördors
utgörande. Särskildt må erinras om stadgandet i
konung Kristofers landslag (Byggningab. 21: 4), att
skyldighet att hålla vargnät och deltaga i skallgång
skulle åligga alla dem, som hade "ko och so" samt egde
"disk och duk", d. v. s. hvarje jordbrukare med eget
hushåll. Bland de bestämmelser, som 1734 års lag (23:e
kap. Byggningab.) införde i st. f. den sistnämnda,
var äfven den, att till häradsskall borde komma en
man från hvart "matlag". Enahanda föreskrift träffas
i samma balks 15:e kap. i afseende på skogseld,
och dess 26:e kap. stadgade, att vid byggande
af kyrka och af fattigstufva dagsverken skulle
utgöras "efter matlagen". Dessförinnan hade redan i
författningar på 1600-talet bestämts, att lagmans-
och häradshöfdingeräntan (se Häradshöfdingeränta)
skulle utgå "efter rök". I reglementet af 20 nov. 1741
rörande nämnda ränta brukas uttrycken "matlag",
"rök" samt "egen disk och duk" omväxlande i samma
betydelse. Enligt k. br. af 17 febr. 1786 bör inom
hvarje län allmänna strömrensningen fördelas på de
länets invånare, som "hafva matlag". – Med matlag
torde i författningarna afsetts endast sådana hushåll,
där husfadern ej stod i enskild tjänst. Då de på
"matlag" grundade bördorna betaltes med lika belopp,
utan afseende på husfaderns ekonomiska ställning, var
denna skattegrund i hög grad olämplig, och den gäller
numera endast för biträde vid släckning af skogseld.
C. O. M. (Kbg.)
Matlagning. Se Kokkonsten.
Matlagningsskola kallas en och annan
hushållsskola (se d. o.). Jfr Huslig ekonomi.
Matlagspenningar, kam., i södra
Sverige använd benämning å den forna
lagmans- och häradshöfdingeräntan.
C. O. M.*
Matledskvistar, bot., namn på kvistarna af besksötan
(Solanum dulcamara L.) och vildkaprifol (Lonicera
periclymenum L.).
O. T. S.*
Matledsträd. Se Lonicera, sp. 1088.
Matlock [mä’tlåk], stad i engelska grefsk. Derby, vid Derwent
och Midland-järnvägen, 27 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
