Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matilda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
n. om staden Derby. 5,979
inv. (1901). Bomullsspinneri, pappersbruk,
blygrufvor. En egendomlig industri är tillverkning
af s. k. petrificerade fågelbon, växter och
andra föremål. Dessa doppas ned i vatten
från mineralkällorna, tills de få en skorpa
af kalkaflagringar, som ger dem utseendet af
fossil. Omkr. 2,5 km. s. om staden ligger vid Derwent
badorten M. Bath, med 3 källor af 20° C. värme.
(J. F. N.)
Matlockit, miner., gula tafvelformade tetragonala
kristaller vid Matlock i Derbyshire,
sammansatt enligt formeln Pb2 C12 0.
A. Hng.
Matning. 1. Maskinb., en mekanisk rörelse, hvarigenom
nytt material oafbrutet tillföres en arbetsmaskins
verktygsdel. Ett borr-, hyfvel- eller svarfstål
måste t. ex. för att kunna likformigt bearbeta
ett arbetsstycke förflyttas i förhållande till
detta, allteftersom bearbetningen fortskrider,
så att det tager djupare skär, kommer i beröring
med alla punkter, som skola utsättas för stålets
verkningar o. s. v. Sker denna reglering af verktygets
ställning för hand, kallas den handmatning; sker den
genom inställbara anordningar drifna af maskinen
själf, kallas den m a s k i n- . 1. automatisk
matning. - 2. Tekn., i allmänhet tillförsel af
nytt oförbrukadt eller obearbetadt material. En
ångpannas matning sker genom in-pumpning af
matarvatten; bränsles inmatning i eldstäder
kan ske genom automatiska eldningsanordningar,
l-2. G. II-r.
Matnyttiga växter, bot. Se Näringsväxter.
Mato gro’SSO, brasiliansk stat. Se Måtto gr o ss o.
Matolja. Se Olivolja.
Maton, Bartholomeus, holländsk genre-och
porträttmålare, f. mellan 1643 och 1646, troligen i
Leiden, d. sannolikt i Stockholm på 1680-talet. Han
tillhörde 1666 Leidens borgargarde, var 1669 elev af
Gerrit Dou och blef 1671 medlem af Leidens målargille,
i hvilket han var ordf. 1674 och 1675. 1679 reste
han till Sverige och är sannolikt identisk med
en Stockholms-vinhandlare med samma namn. Att han
1682 sålde sitt hus i Leiden, tyder på, att han icke
ämnade resa från Sverige. En Barthold Maton, sannolikt
målaren-vinhandlaren, stod 1684 fadder vid ett barndop
i Tyska kyrkan i Stockholm. - M:s taflor äro ytterst
starkt påverkade af läraren och mycket sirligt och
glatt målade. Konstnären är dock af särskildt intresse
för oss, enär han bodde i Sverige och hans flesta
arbeten befinna sig inom dess gränser. Så finnas i
Ekmanska samlingen på Mö gård i Östergötland icke
mindre än sex målningar af hans hand: Piprökaren,
Läkaren, Lutspelerskan, Drufplockerskan, Dam med ett
glas och Dam med en sill i handen, alla komna från
Finspångsgalleriet, där 1809 funnos ytterligare fem,
nu försvunna målningar, *’Gubbe och en ung kvinna",
"Skolmästaren", "Gubbe och en ung kvinna, som dricka",
"Gumma med en käpp" och "Ung kvinna, som skämtar med
en gubbe". Utoin dessa, till formatet små taflor,
hvilkas förekomst på Finspång förklaras däraf, att
en Maton, troligen målarens bror, hade anställning
vid Finspångs stycke-bruk, fanns omkr. 189U i
Lewenhauptska samlingen på Mauritzberg ett större
stilleben af M.
Hans arbeten träffas, ehuru sparsamt, äfven i
utländska samlingar, såsom i Sixska samlingen i
Amsterdam, i Arenbergska samlingen i Bruxelles och
i Rotterdams museum. O. G-g.
Matotjkin sjar, sund emellan norra och södra
Novaja Zemlja, ett af inloppen till Kariska
hafvet. Längden utgör omkr. 100 km., bredden 4–13 km.
(J. F. N.)
Matpinnar., Se Kina, sp. 36.
Mátra [mā’-], berggrupp i ungerska komitatet
Heves, utgör en sydlig gren af Central-Karpaterna
och öfvergår i s. omedelbart till det ungerska
slättlandet. M. är en vulkanisk trakytmassa, som når
en höjd af 1,009 m. (i toppen Kékes). Koppargrufvor
och mineralkällor.
(J. F. N.)
Ma’tra, stad. Se Maskat.
Matrabarber, bot. Se R h e u m.
Maträlia, lat. (af mäter, moder). Se Mat ut a.
Matrand, prästgård i Eidskogens socken,
Hedemarkens amt, Norge, 24 km. från riksgränsen
och omkr. 20 km. s. om Kongsvinger. Yid M. stod
5 aug. 1814 en träffning mellan en norsk kår
under öfverstelöjtnant S. A. Krebs och en svensk
under generalmajor Gahn af Colquhoun, som efter
sitt misslyckade anfall på Lier (se d. o.) under
reträtt till Sverige stannat vid M. Krebs hade
emellertid sändt omkr. 1,100 man till Skotterud,
5 km. längre söderut, för att kringgå svenskarnas
högra flygel och spärra återtåget för Gahn. Denne
lyckades dock korsa norrmännens plan så till vida,
att han med betydligt reducerad styrka och förlust
af hela sin träng skyndsamt slog sig igenom de norska
ställningarna och återkom till Sverige. Träffnin-gen
vid M. var den blodigaste under hela kriget; Gahn
förlorade 17 officerare, 7 underofficerare och
312 man (i stupade, sårade och fångna); norrmännen
resp. 5, 4 och 130 krigare. Jfr M i d t-s k o g.
K. V. H.
Måtray [ma’trai], Gå b or, ungersk
musikskriftställare, f. 1797, d. 1875, var 1847-74
bibliotekarie vid nationalmuseet i Budapest. Han
utmärkte sig som samlare och upptecknare af de i
förgätenhet fallna ungerska folkvisorna jämte deras
melodier samt som stiftare af musikkonservatoriet i
Budapest (1840).
Matreelven. 1. En liten vattenrik älf i Nordre
Bergenhus amt, Norge. Den kommer från Kroke-vatn i
Kirkebö härad, passerar i s. genom Stordals-vatn,
utfaller vid gården Matre i Sörfjorden, en bifjord
till Masfjorden, och har ett nederbörds-distrikt af
131 kvkm. Aktiebolaget "Matrefal-dene", bildadt 1908
med ett kapital af 10 mill. kr., har till syfte att
för industriell verksamhet använda M:s vattenkraft,
beräknad till omkr. 90,000 hkr. - 2. Älf i Söndre
Bergenhus, med sin källa i åtskilliga små vattendrag
på sydsluttningen af Folgefonnen på gränsen mellan
Kvinn-herred och Skaanevik; den faller ut i M a t e
r s-fjorden, en gren af Skaaneviksfjorden. M. bildar
fallet Matersfossen, som representerar ung. 30,000
hkr. 1-2. K. V. H.
Matriarkat (af grek. mater, moder, och arche, välde)
l. Mödernerätt (ty. mutterrecht) är en term, som man
använder för att beteckna det bland naturfolk på ett
tidigt utvecklingsstadium vanliga förhållandet, att
släktskap räknas endast med moder och mödernefränder,
men ej med fader och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
