Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maupertuis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1291
Maupertuis-Maura y Montaner
1292
aides) understödde
försök att betvinga parlamentens opposition. Sonen
gick dock vida längre. Då Parisparlamentet under en
ny strid med Ludvig XV:s regering suspenderade sin
verksamhet, lät han 1771 genom musketörer befalla
dess medlemmar att återtaga sin tjänstgöring,
och då detta ej hjälpte, af-satte han de gamle
parlamentsmedlemmarna (ehuru deras ämbeten voro
ärftliga) och upprättade ett nytt parlament. Då
provinsparlamenten och de stora centrala
ämbetsverken i Paris (Cour des comptes och Cour
Parisparlamentet, fingo de undergå samma öde. M:s
syfte härmed var att för alltid göra slut på den
politiska opposition, genom hvilken alla dessa med
en nästan suverän myndighet utrustade ämbetsverk
oupphörligt beredt regeringen svårigheter. I och
för sig var det också en oogentlighet, att en dylik
politisk makt kunde utöfvas af ämbetsverk, men då
detta i det gamla Frankrike var den enda skrankan
mot konungamaktens godtycke, blefvo M:s åtgärder i
högsta grad förhatliga såsom innebärande despotismens
fullständiga genomförande. Att denna "statskupp"
medförde åtskilliga förbättringar i rättskipningen
hjälpte ej. "Maupeous parlament" rönte blott ovilja
och förakt, och sedan Ludvig XVI uppstigit på tronen,
störtades M. och de gamla ämbetsverken återställdes
(1774). Han förblef väl fortfarande i besittning
af kanslersvärdigheten, som innehades för lifstid,
men sigillet och därmed ledamotskapet i regeringen
fråntogos honom, och han förvistes från hofvet. -
M:s reform af parlamenten betraktas som en af de
viktigaste episoderna i Frankrikes inre historia under
1700-talet. Jfr J. Flammeront, "Le chancelier M. et
les parlements" (1883). S. B. Maupertuis [måpärtui],
fransk by, s. ö. om Poitiers. Slag 1356. Se Poitiers.
Maupertuis [måpärtui], Pierre Louis Moreau de,
fransk astronom och geodet, f. 17 juli 1698 i S:t
Malo, d. 27 juli 1759 i Basel, tillhörde en förnäm
familj, blef militär och avancerade till dragonkapten,
men tog afsked och egnade sig åt vetenskapliga
arbeten. Sedan 1731 led. af franska vet. akad., blef
han af denna 1736 utsedd att leda den stora franska
gradmätningsexpeditionen till Lappland. Resultaten af
de under denna märkliga expedition utförda mätningarna
äro nedlagda i arbetet Sur la figure de la terre
déterminée par les observations de Mr. Maupertuis,
Clairault, Camus, Le Monnier et Outhier (1738). Denna
gradmätning jämte den samtidigt därmed af Bouguer och
La Condamine i Peru utförda voro de första, som voro
gjorda med tillräckligt noggranna apparater och på
tillräckligt skilda breddgrader, för att man därur
skulle kunna draga några slutsatser ang. jordens
afvikelse från klotformen. Ur dessa gradmätningar
fick man i själfva verket den första bestämningen
af jordens afplattning. Visserligen var det ur
dem härledda värdet på afplattningen åtskilligt
större än de ur senare, ännu noggrannare, mätningar
framgångna. Men den vid denna tid mycket omdebatterade
frågan om existensen af en afplattning bragtes i alla
händelser till ett bestämdt afgörande. - 1740 kallades
M. af Fredrik den store till Berlin, där han 1746
blef president i Vet. akad. Han återvände 1753 till
Paris. M. publicerade ett stort antal matematiska,
fysikaliska och astronomiska afh., till större
delen intagna i Parisakad:s handlingar. Hans samlade
Oeuvres (4 bd) utkommo 1752. Hans brefväxling med
Fredrik II utgafs 1898. Jfr arbeten af La Beaumelle
(1856), Du Bois-Reymond (1892) och Sueur (1896).
B-d.
Maura’ndia Ort., bot., växtsläkte af
fam. Sorö-phulariacece med 6 med bladskaften
klättrande örter i Mexico. Blommorna äro
stora och vackert färgade, hvarför flera arter,
t. ex. Af. Barclayana och Af. scandens (Lophospermum
scandens), ofta odlas som prydnadsväxter i
trädgårdarna. G. L-m.
Maurangerfjorden, en omkr. 12 km. lång, trång fjordarm
i Kvinnherred, Söndre Bergenhus amt, Norge. Den skär
från yttre Hardangerfjorden in i den fjällmassa, som
bär Folgefonnen. Omgifven af höga och tvärbranta
fjäll, tillhör M. Hardangers mest storslagna
fjordpartier. Från M:s strand leder en mycket använd
turistväg öfver Folgefonnen till knutpunkten Ödda
vid Sörf jorden. K. V. H.
Maura y Montaner [maVra i måntane’r], Antonio, spansk
politiker, f. 1843, gjorde sig känd som framstående
advokat och rättslärd, innan han - jämförelsevis sent
- inträdde på den politiska banan, där han först slöt
sig till liberalerna, men snart bildade en moderat
mellangrupp. Han blef i dec. 1902 inrikesminister i
den konservativa ministären Sil-vela, undertryckte som
sådan med mycken energi några oroligheter i ett par
kataloniska städer, men redan i juli 1903 föranledde
hans meningsskiljaktig-heter med finansministern
Villaverde ministärens demission. Sedan Villaverde
förgäfves sökt sammanhålla en ny ministär, blef M. i
dec. 1903 konseljpresident. Han lyckades i febr. 1904
genomföra en rätt omfattande försvarsreform,
förmådde konung Alfons XIII att företaga en resa genom
Katalonien för att stärka den där boende befolkningens
lojalitet och blef själf under samma resa i konungens
följe utsatt för ett par attentat, hvilka närmast
bidrogo att öka hans popularitet. Kort efter det
M. med Frankrike afslutit det viktiga fördraget
om franska och spanska intressesfärer i Marokko
(okt. 1904), nödgade en schism inom ministären
honom att afgå (dec. s. å.). Han förde därefter i
cortes en verksam opposition mot ett par kortlifvade
liberala ministärer och blef i januari 1907 ånyo
konseljpresident. M. upprätthöll med ytterlig
stränghet ordningen i det oroliga Katalonien och hade
jämsides därmed att bekämpa en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
