Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mauritia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1301
Mauritia-Mauritius
1302
Athanasius af Montfaucon (3 bd, 1698) o. s. v. Dessa
för sin tid mönstergilla upplagor betecknas som ännu
i vissa afseenden oupphunna. öfver hufvud torde kunna
sägas, att maurinernas vetenskapliga verksamhet är
ett i lärdomshistorien enastående fenomen. De flesta
af de mest betydande vetenskapliga namnen återfinnas
i (Jen ofvan lämnade litteraturöfversikten. På
den under restaurationens dagar grundlagda
Solesmeskongregationen (se d. o.) sökte man
öfverflytta maurinernas vetenskapliga traditioner,
men utan att den sålunda nyorganiserade verksamheten
nådde samma höjd som den gamla; af betydelse äro
dock exempelvis kardinal P i t r a s arbeten. -
Litt.: Broglie, "Mabillon et la-société de 1’abbaye
de St. Germain des Prés å la fin du XVIlre siécle
1664-1707" (2 bd, 1888), "Bernard de Montfaucon et les
Bernardins 1715-50" (2 bd, 1891), Gigas, "Lettres des
Bénédictins de la congrégation de Saint-Maur" (1893),
och Heim-bucher, "Die orden und kongregationen der
katho-lischen kirche", I (2:a uppl, 1907). T. Il-r.
Mäiirftia [-tsia] L. fil., bot., växtsläkte
af fam. PalmcR med 9 arter i tropiska
Syd-Amerika. M. flexuosa L. fil., moriche-
1. ita-palmen, tillhör Brasilien och ön Trinidad
samt odlas i andra tropiska länder. Af dess märg
beredes ett slags sagomjöl, ipuruma, som utgör ett
viktigt näringsmedel för indianerna i Syd-Amerika. Ur
blomkolf-vens hölster erhålles (före blommornas
utveckling) en ymnig, sockerhaltig saft, som genom
jäsning lämnar ett slags vin ("palmvin"), hvilket
beredes äfven af flera andra palmers saft. Frukterna
äro ätbara. Af ytterhuden å bladen, som äro ett
förträffligt taktäckningsmaterial, tillverkas rep
och gröfre väfnader. M. vinifera Mart. är en berömd
"vinpalm" i Brasilien och tjänar f. ö. till samma
ändamål som den förstnämnda. Äfven några andra arter
äro använda på liknande sätt. O. T. S. (G. L-m.)
Mauri’tius [-tsius; eng. uttal marinas], förr
som fransk besittning kallad Ile-de-France, en af
Mascarenhas (se d. o.) i södra delen af Indiska
hafvet, 880 km. ö. om Madagaskar, 185 km. n. ö. om
Réunion mellan 19° 58’ och 20° 32’ s. br. samt 57°
18’ och 54° 49’ ö. lgd. ön har en oregelbundet
elliptisk form, omkr. 58 km. lång i n. och s.,
37 km. i ö. och v., samt har en areal af 1,863
kvkm. (något större än Öland). Från den merendels
klippiga kusten höjer ön sig mot det inre, där den
genomdrages af tre i medeltal 650 m. höga, endast
kring topparna nakna bergskedjor i n. v., s. v. och
n. ö. De högsta topparna äro Montagne de la Riviére
noire (826 m.), i den sydvästra, samt Piton de
pouce (808 m.) och Pieter Botte (818 m.; se fig.) i
den nordvästra kedjan. Sceneriet på ön prisas som
mycket omväxlande och pittoreskt. ön är utan tvifvel
resultatet af vulkanisk verksam-iiet, enär alla berg
bestå af basalt och gråaktig lava. Endast kusten
utgöres till en del af korallkalk, och en krans af
korallbankar omger densamma, så att hamnarna äro
svårtillgängliga. De många åarna äro segelbara, men
endast några hundra famnar från sin mynning. Under
den torra årstiden krympa de flesta ihop till bäckar,
men uppsvälla af de häftiga regnen till våldsamma
strömmar. I södra delen ligger en djup sjö, kallad
Grand bassin, som sannolikt är en slocknad krater i
en gammal vulkan. Klimatet är angenämt under
den svala och jämförelsevis torra årstiden (april-
nov.), men tryckande hett om sommaren (dec.- april)
utom på de inre slätterna, där termometern
Bergtoppen Pieter Botte på Mauritius.
visar 21°-27° C. I Port Louis och vid kusten i
allmänhet visar den 32°-36° C. Årstemperaturen är
i Port Louis 26° C. Under de sista årtiondena har
ön hemsökts af flera svåra epidemier, såsom koleran
1854, som bortryckte 17,000 människor, och malarian
beröfvade 1867 30,000 människor lifvet. Från jan. till
midten af april förekomma våldsamma cykloner (se
Mauritius-orkaner). Marken är ganska bördig; den
består af järnhaltig rödlera, men så stenig, att
plog ej kan användas. Den fordom ymniga skogen är
nu nästan uthuggen, och slätterna äro hufvudsakligen
förvandlade till sockerplantager. Nästan alla slags
tropiska produkter kunna odlas, men koloniens välstånd
hvilar uteslutande på odlingen af sockerrör; socker
(omkr. 180,000 ton) och melass utgöra ock omkr. 95
proc. af öns export. I kustområdet upptagas stora
sträckor af aloe. öfriga exportartiklar äro kaffe,
te, bomull, aloefibrer, peppar, kanel, kokosolja, rom,
vanilj. Boskapsskötseln är obetydlig. Järngrufvor ha
förr bearbetats, men äro nu öfvergifna. Kusthafvet
är rikt på fisk. - Importen hade 1910 ett värde
af öfver 2,35 mill. pd st., exporten af 2,46
mill. pd. S. å. besöktes ön af 234 fartyg om 488,750
ton. Telegrafkablar förena M. med Sansibar, Madagaskar
och Australien, ön har järnvägar med en sammanlagd
längd af 208,4 km. 1851 hade den 180,823 inv., 1911
icke mindre än 370,393 (något mindre än för 25 år
sedan). Af 1901 års folkmängd (373,336 pers.) voro
198,958 indo-mauritier (d. v. s. personer af indisk
härkomst, men födda på M.), 62,022 utom M. födda
indier, 3,509 kineser och 108,847 personer af euro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
