Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maximilian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1325
Maximiproblem-Maximus
1326
tare af myteriet mot kejsaren, som han efterträdde
på tronen. Hans regering blef ej lång. Grym, girig
och misstänksam, rasade han som en verklig tyrann,
i synnerhet mot de förnäme och de kristne, samt
nöjde sig ej med att låta afiifva sina offer, utan
marterade dem på det gräsligaste till döds. Slutligen
utbröt missnöjet, som i synnerhet riktade sig mot
hans utpressningar, i öppet uppror, först i Afrika,
där prokonsuln Gordianus och hans son utropades till
motkejsare, och sedermera uti Italien. Gordianerna
blefvo visserligen besegrade; men i Rom uppställdes
af senaten nya motkejsare; och då M., som under sin
regeringstid hade uppehållit sig hufvudsakligen i de
norra gränsländerna, ryckte mot Italien, mördades han
af sina egna soldater vid belägringen af Aquileja,
238. - 2. Cajus Galerius Valerius M. (D a z a),
en illyrier af låg börd, brorson till kejsar
Galerius, utnämndes af denne till "caesar". (3C5)
och fick sig anförtrodd styrelsen öfver Syrien
och Egypten, hvarefter han senare antog titeln af
"augustus". M. var en vild och despotisk regent. Efter
några år kom det till en brytning emellan honom och
Galerius’ efterträdare Licinius. M. blef af denne
slagen i Tracien och gaf sig sedan döden i Tarsos,
313. 1-2. K. Tdh.
Ma’ximiproblem och M i’n i m i p r o b l e m, mat.,
kallas sådana problem, där fråga är att bestämma
maximum (eller minimum) för någon gif-ven funktion
eller också formen för en funktion med gifna maximi-
(eller minimi-)egenskaper. Se Maximum.
Ma’ximispänning. Se Elektriska anläggningar, sp. 233.
Ma’ximitermométer (Maximumtermometer),
fys. o. meteor., kallas en termometer, . på hvilken
kan afläsas den högsta temperatur, som egt rum
sedan en viss tid. Man har sådana termometrar
af flera olika konstruktioner; de två allmännast
förekommande ha följande utseende. Uti den ena är
ofvanför kvicksilfret i termometerröret inlagd en
liten ten af stål eller järn, som med lätthet kan
glida fram och tillbaka i den del af röret, som
ej är upptagen af kvicksilfver. Vid instrumentets
inställning lutas det först så, att ståltenen berör
kvicksilfverytan, och vrides sedan i det läge, att
termometerröret intar en horisontal ställning. Då
vid stigande temperatur kvicksilfverkolonnen i röret
förlänges, skjuter denna framför sig tenen, som,
vid därpå inträffande minskning i temperaturen, blir
kvarliggande på det ställe i röret, dit kolonnens
ända räckte, då temperaturen var som högst. Afläser
man nu på termometerskalan efter en viss tid,
t. ex. ett dygn, läget af tenens mot kvicksilfret
vända ända, så får man veta den högsta temperatur,
som under detta dygn varit rådande. Efter afläsningen
nedskakas tenen åter, så att den berör kvicksilfret,
och instrumentet inställes i horisontalt läge. Detta
instrument har det fel, att ståltenen ej sällan
"drunknar" i kvicksilfret och således ej längre
anger högsta temperaturen. Bättre torde vara att
använda en liten glasten. - En annan, numera mycket
vanlig konstruktion, som icke har nyssnämnda fel,
är följande. I nedre ändan af termometerröret, där
detsamma förenar sig med den ihåliga kulan, är en
liten glasskärfva insmält, så att kvicksilfret på
detta ställe har att
passera en mycket trång kanal. Af den kraft, som
vid stigande temperatur utvidgar kvicksilfrets
volym i kulan, tvingas detta ut i röret genom
denna smala kanal. Kvicksilfverkolonnens fria ända
anger den rätta temperaturen, så länge värmen är
i stigande. När temperaturen faller, sammandrager
sig det kvicksilfver, som finnes i kulan, medan
kvicksilfret i röret icke nedgår i kulan, alldenstund
det erfordras en viss kraft för att pressa detsamma
genom den trånga kanalen. Kvicksilfverkolonnen
kvarligger således i röret, och dess öfre ända
anger den högsta temperatur, som egt rum sedan
instrumentets sista inställning. Denna sker så,
att kvicksilfver nedskakas, till dess kulan blir
fylld, hvarefter termometern placeras i horisontalt
läge. Det bästa instrument till bestämmande af både
maximi- och minimitemperaturen under en viss tidrymd
är termografen, som också anger tiden, då dessa
temperaturer inträffa. Dess enda fel är, att d3n är
betydligt dyrare än ofvannämnda instrument. Jfr M i
n i m i t e r m o m e t e r. 11. U. (N. E-m.)
Ma;ximitryck, artill., det i ett eldvapens lopp vid
drifmedlets (krutets) förbränning alstrade högsta
gastrycket. Den vanligen använda beteckningen för
maximitrycket är P max; det uppmätes med tryckmätare
(se d. o.) och anges i allmänhet i atmosfärer,
men äfven i kg/cm2 eller liknande. P max är ett
af de grundbestämmande värdena vid konstruerandet
af ett eldvapen samt för kruttillverkningen.
S.
Maxi’movitj, ryska lärde. Se Maksimovitj.
Ma’ximum, plur. Maxima (lat., "det största"),
det högsta värdet, den högsta graden, i motsats
till mifnimumt plur. minima (lat. "det minsta"). -
1. Mat. En gifven funktion eller expression säges
bli ett maximum för vissa värden1 af den eller de
däri ingående oberoende variablerna, om den för
dessa värden är större än för närliggande värden å
ömse sidor. Blir den åter under samma förhållanden
mindre, kallas detta minimum. Vissa funktioner ha
flera maxima eller minima, andra åter ett eller
intet sådant. Så har t. ex. uttrycket 4# - x2
för x = 2 maximivärdet 4, under det att uttrycket
4:r- l alldeles icke eger något maximum. Vidare,
för att välja ett exempel ur elementargeometrien,
är kordan i en gifven cirkel ett maximum, om den
går genom medelpunkten, då däremot för en linje,
som begränsas af två gifna parallella linjer, icke
finnes något maximum. Bestämmandet af funktioners
maxima och minima sker medelst differentialräkning. -
Ett annat slag af maxima och minima finnes också,
där fråga är icke om vissa värden i en funktion,
utan om själfva funktionens form. Så är t. ex. bland
alla kroklinjer med samma omkrets ytan ett maximum,
om kroklinjen har formen af en cirkel. Dylika maxima
och minima bestämmas medelst variationskalkyl. Det
isoperimetriska problemet handlar just om ett sådant
fall. - 2. Fys. o. meteor. Se Maximitermometer och
M i n i-mitermometer.
Ma^imumtermometer. Se Maximitermometer.
Maximumtruck [mä’ksimom tra’k], elektrot., en
konstruktion af underrede till spårvagnar. Se
Elektriska spårvägar, sp. 320-322.
Maximus, romerska kejsare. 1. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
