Print (PDF) - On this page / på denna sida - Maximilian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fysiker, f. 1831, d. 1879 som professor i experi-mentalfysik i Cambridge, var där 1871-78 ifrigt verksam för Cavendishlaboratoriets iståndsättande och utvidgning. 1860 erhöll han Rumfordmedaljen för flera värdefulla undersökningar rörande färgförnimmelserna och färgblindheten. Året förut hade han i Cambridge erhållit Adams pris för en astronomisk afh., Ön the stability of Saturn's rings. En bland M:s viktigaste undersökningar rörde sig kring den moderna s. k. kinetiska gasteorien. Andra förtjänstfulla arbeten af M. äro en sorgfälligt utarbetad uppsats om de magnetiska kraftlinjer-na, Ön Faraday's lines of force (1856), vidare en schematisk framställning af värmeläran, Theory of heat (1872), och den elementära afh. M ätter and motion, hvilket arbete behandlar hvad man kallar "kropparnas allmänna egenskaper" och anses som det förnämsta i sitt slag. Märkligast är dock M:s verksamhet på elektrieitetslärans område, där han genom sitt snillrika arbete Treatise ön elec-tricity and magnetism (1873) har lagt grunden för den moderna behandlingen af elektricitetsläran. Han visade där, att de optiska företeelserna kunna uppfattas som elektromagnetiska fenomen. Hans åsikter vunno först föga beaktande, till dess de upp-togos af Helmholtz, och dennes lärjunge H. Hertz (se d. o.) gaf en experimentell bekräftelse af deras riktighet. (S. A-s.) Maxwelltown [mä^swoltaun], förstad till Dumfries (se d. o.). May [méi´], astron., en af småplaneterna. May [méi´],<spärr>Alfred</spärr>, engelsk språklärare, f. 1804 i London, d. 1878 i Stockholm, hade några år egnat sig åt undervisning, då han 1831 kallades till Sverige som lärare vid Hillska skolan å Barnängen. Han innehade denna tjänst, till dess skolan upplöstes, 1846, och egnade sig därefter helt åt den enskilda undervisning, som han 1836 börjat utöfva i Stockholm. Oskar I tog lektioner af M. 1841-43 (som kronprins) och 1854-56, hvarjämte äfven konungens tre äldsta söner och prinsessan Eugenia tillgodogjorde sig hans språkundervisning. M. utarbetade bl. a. Lärobok i engelska språket (1834; 12:e uppl. 1872), Samtalsöfningar på engelska och svenska (1839; 7:e uppl. 1872), A course of english reading compiled from populär writers (1841; 6:e uppl. 1888), A practical gram-mar of the swedish language (1849; 6:e uppl. 1893), An english grammar for the upper classes (1861), Öfningar för öfversättning från svenska till engelska (1862), handböcker, af hvilka de tre förstnämnda under några årtionden i Sverige så godt som ensamma användes vid elementarundervisningen i engelska språket. (J.C.) May [me], <spärr>John Gustaf</spärr>, försäkringsman, musikfrämjare, f. 3 nov. 1860 i Stockholm, genomgick Schartaus praktiska handelsinstitut där, anställdes 1877 vid E. Samsons försäkringskontor och blef 1881 kamrerare i det nybildade olycksfallsförsäkringsbolaget "Fylgia", det första svenska. Han idkade ett uppmärksammadt skriftställarskap i försäkringsfrågor samt utgaf 1890-1902 årligen det statistiska arbetet Meddelanden angående försäkringsväsendet i Sverige. 1902 utnämndes M. till öfverdirektör och chef för den nyinrättade Riksför-säkringsanstalten. Han har där utvecklat en omfattande organisatorisk verksamhet, bl. a. för utvidgande af anstaltens arbetsfält. Under hans chefstid har anstalten ock fått sig ålagda flera nya arbetsuppgifter, såsom olycksfallsförsäkring för fiskare, bestämmandet af ersättning åt värnpliktige m. fl. vid ådragna sjukdomar och olycksfall under tjänstgöring, förvaltningen af Barnmorskornas pensionsanstalt. M. har vidare i in- och utländska publikationer behandlat sociala försäkringsfrågor samt representerat Sverige vid flera kongresser för socialförsäkring m. m. i utlandet. M. stiftade 1905 jämte yrkesinspektören T. Fürst Föreningen för arbetarskydd (se d. o.) och har alltsedan dess varit dennas ordf. På hans initiativ tillkommo de nordiska arbetarförsäkringskongresserna, som hittills hållits i Köpenhamn 1907 och Stockholm 1910. - M. har varit sekreterare i Fil-harmoniska sällskapet (se d. o.) 1887-91 och i Sällskapet för svenska kvartettsångens befrämjande 1891-1903; han stiftade jämte T. Aulin och V. Stenhammar 1902 Konsertföreningen (se d. o.), hvari han alltifrån början varit ordf., liksom ock i den af honom bildade Franz-Berwald-stiftelsen. Han åvägabragte äfven svenska orkesterkonserten i Trocadéropalatset i Paris 1900 och har tagit verksam del i anordnandet af de svenska konserterna i tyska städer 1908-12 samt den svenska musikfesten i Dortmund juni 1912 (se <spärr>Marteau</spärr>, H.). M., som sedan 1898 varit revisor i K. teaterns a.-b., lär ha fått sig erbjudet chefskapet vid K. operan, när A. Burén lämnade detsamma 1907. May [méV], sir Thomas E r s k i n e, engelsk skriftställare, f. 1815, d. 1886, anställdes 1831 som biträdande bibliotekarie i underhuset, där han 1856 blef andre och 1871 förste sekreterare. Från denna tjänst tog han afsked 1886 och upphöjdes då till peer under namnet lord Farnborough. M. utgaf bl. a. A treatise upon the law, privileges, proceedings, and usage of parliament (1844; flera uppl.), hvilken skrift gäller som auktoritet, Constitu-tional history of England since the accession of George III, 1760-1860 (3 bd, 1861-63; senaste uppl. 1902), utgörande en fortsättning af Hallams stora arbete, och Democracy in Europé; a history (2 bd, 1877). May [maj], Karl, tysk författare, f. 1848, d. 1912, författade ett mycket stort antal spännande rese- och äfventyrsberättelser, högt älskade i pojk-världen (t. ex. "Vesterns hjeltar" 1892, "Svarte mustangen" 1900 m. fl., som Öfversatts till sv.). M. hade under sitt växlingsrika lif bl. a. deltagit i och blifvit dömd för stråtröfverier. May [méY"]> Phil, engelsk karikatyrtecknare, f. 1864 i Leeds, d. 1903, försökte sig som dekorationsmålare, skådespelare, tecknare, begaf sig till Australien, var i tre år tecknare i en tidning i Sydney, återkom till London 1890 och vann då anseende som en af de ypperste tecknarna i England. Gatlifvet och dess typer af såväl öfver- som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
