- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1351-1352

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mazurek Dabrowskiego ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1351

Mazurek Dabrowskiego-Mazzini

1352

1895 utgåfvos hans dikter,
Pjesme, af hans son Vladimir M.
(A-d J.)

Mazurek Dabrowskiego, Dombrowskimar-schen.
SeJeszczePolskaniezginefa. MazuYka. Se Masurer
och Masurka. Mazzäh, hebr., "osyrad", det osyrade
bröd, som judarna under passahfestens 8 dagar åto i
st. f. vanligt bröd.

Mazzara [matsära], M. del Vallo, kretsstad i
italienska prov. Trapani, på västra kusten af
Sicilien, vid järnvägen Palermo-Trapani. 17,677
inv. (1901). Biskopssäte. Seminarium, gymnasium,
teknisk skola. Liflig handel med olja, vin, sardeller
m. m. Rymlig, men illa skyddad hamn. M. var urspr,
en koloni från Selinus, förstördes 409 f. Kr.,
men omtalas som en kartagisk fästning under första
puniska kriget. I närheten af denna stad land-stego
sarasenerna 827 och började Siciliens eröfring.
(J. F- N.) Mazzarino [matsarinå], stad i
italienska prov. Caltanissetta (Sicilien). 15,266
inv. (1901). Svaf-velgrufvor, vinodling.
J- F- N-Mazzini [matsini], Giuseppe, italiensk
patriot, och revolutionär, politiker, f. 22 juni
1805 i Genua, d. 10 mars 1872 i Pisa, började
redan som ung student vid Genuas universitet,
där han 1826 aflade juridisk examen, taga del i de
politiska och litterära rörelserna uti Italien. Han
var några år en ytterst verksam medlem bland
"carbonari" (se d. o.), men invecklades 1830 genom
en annan sällskapsmedlems förräderi i en process
och inspärrades på fästningen Sa-vona. Han blef
visserligen i brist på bevis frigifven efter ett half
år af de piemontesiska myndigheterna, men endast på
sådana för hans rörelsefrihet betungande villkor,
att han föredrog att gå i landsflykt till Frankrike
(1831). I Marseille stiftade han kort därefter
sällskapet La giovine Italia (Unga Italien), hvars
mål var utlänningarnas fördrifvande och Italiens
förvandling till en demokratisk republik. Det
utbredde sig från Marseille till alla Italiens större
städer och vann stor anslutning hufvudsakligen
bland den lägre befolkningen. M. nödgades 1832
lämna Marseille, bosatte sig då i Geneve, men blef
1836 utvisad från Schweiz, sedan han i Sardinien
på grund af delaktighet i ett upprorsförsök inom
armén (1833) blifvit in contumaciam dömd till
döden. Efter en tids kringirrande slog M. sig
(jan. 1837) ned i London, hvarest han 1840 uppsatte
veckotidskriften "L’apostolato popolare" och hvarifrån
han underhöll liflig korrespondens med de missnöjde
uti Italien. 1847 uppmanade han påfven att ställa
sig i spetsen för den nationella rörelsen, liksom han
redan 1831 i ett berömdt bref riktat samma uppmaning
till konung Karl Albert af Sardinien. Vid upprorets
utbrott i Milano följande år begaf han sig dit samt
uppsatte där tidningen "L’Italia del popolo" och

bildade klubben "Circolo nazionale". Emellertid råkade
den ultraradikale agitatorn snart i strid med de mera
moderate bland fosterlandsvännerna, som icke ville
verka för republikens utropande. Han stred någon
tid i en friskara under Garibaldi, men måste snart
fly öfver på schweiziskt område, utsågs i början af
1849 till medlem af den kort-lifvade provisoriska
regeringen i Toscana och blef i mars s. å. vald till
"triumvir" i den i Rom proklamerade republiken. För
republikens organisation och stadens försvar mot
fransmännen utvecklade han energisk verksamhet. Efter
Roms fall (i juli s. å.) flydde han till Schweiz
och därifrån till London, hvarest han tillsammans
med bl. a. Kossuth och Ledru-Rollin stiftade den
europeiska revolutionskommittén (Comitato europeo],
hvars mål var ingenting mindre än upprättandet af en
allmän europeisk republik. Oaflåtligt underblåste han
de revolutionära rörelserna uti Italien. Åtskilliga
illa planerade och misslyckade upprors-försök
(i Mantua, Milano, Genua, Livorno och Neapel)
voro frukter af hans verksamhet och ådrogo honom
1857 en ny dödsdom. I det krigiska enhetsarbetet
1859 och 1860 hade han ingen nämnvärd del, fastän
han kort förut i ett öppet bref till konung Viktor
Emanuel lefvat denne republikanskt stöd i arbetet för
Italiens enhet. Han valdes 1865 till deputerad för
Messina i italienska parlamentet som en protest mot,
att dödsdomen öfver honom ej upphäfts; emellertid
gjorde han ej bruk af detta mandat, och då han 1866
fick del af den s. å. utfärdade allmänna amnestien,
tillbakavisade han harmset detta "anbud om glömska
och förlåtelse för att han älskat Italien öfver alla
jordiska ting". Utvisad från Schweiz 1869, återvände
han öfver England till Italien 1870 för att sätta en
ny hemlig agitation i gång. Han blef därför häktad,
men frigafs efter ett par månader. Han tillbragte
sina sista år i London och Schweiz, men återvände
kort före sin död till hemlandet. M. firades efter
döden som en nationalhjälte, begrofs på allmän
bekostnad och har hedrats med monument i flera
italienska städer, bl. a. (1882) i sin födelsestad,
Genua, där hans stoft hvilar. - M. var en svärmisk
idealist, som stundom ej skydde de betänkligaste
medel för sina syftens främjande; hans praktiskt
politiska begåfning visade sig vid flera tillfällen
öfverskattad, men genom sina uppeldande skrifter har
han utöfvat ett starkt inflytande på nationalandans
utveckling uti Italien. M:s Scritti editi e inediti
utkommo 1861-91 i 18 bd (i urval i tysk öfv., 2
bd, 1868, och i engelsk med själfbiografi, 6 bd,
1870-91). Efter hans död utgåfvos Lettres de Joseph
M. å Daniel Stern (1873) och Correspondenza inedita
di G. M. (1875). Nya bref samlingar ha utgifvits
1887, 1895 och 1905. Jfr Simoni, "M. Histoire des
conspirations mazziniennes" (1870), Nardi, "Giuseppe
M., la vita, gli scritti e le dottrine" (1872),
J. W. Mario, "Della vita di Giuseppe M." (1886),
von Schack, "Joseph M. und die italienische einheit"
(1891), Bolton King, "Mazzini" (1903), Donaver,
"Vita di Giuseppe M." (s. å.), A. Luzio, "Giuseppe
M." (1905; med god bibliografi), och D. Melegari,
"La giovine Italia e Giuseppe M." (1906). Om M. som
författare se Peretti, "Gli scritti letterarii di
G. M." (1904). (V. S-g.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0706.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free