- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1369-1370

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meaux ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wustrow), landtbruks- och tekniska
skolor samt omkr. 1,500 folkskolor och 3
folkskollärarseminarier. I Rostock finnes ett
universitet med omkr. 900 stud. – Nästan hela
befolkningen tillhör den evangelisk-lutherska
bekännelsen. Kyrkostyrelsen utöfvas af storhertigen
genom oberkirchenrat i M.-Schwerin och konsistorium
i M.-Strelitz.

Hufvudnäringen är i båda länderna jordbruk, som föder
45 proc. af befolkningen. Jorden är fruktbar och väl
odlad. I M.-Schwerin voro 1900 57,4 proc. af ytan åker
eller trädgård, i M.-Strelitz 50,8 proc.; tilläggas
ängs- och betesmark, så upptagas i det förra landet
71 proc., i det senare 60,8 proc. af jordbruket. Råg
och hafre äro hufvudprodukterna. Ängsområdet
är relativt ringa, hvilket hämmar utvecklingen
af boskapsskötseln. Svin- och fårafveln äro
dess viktigaste grenar, den senare dock stadd i
tillbakagång, medan nötkreatursafveln är i tillväxt
(1907 430,000 nötkreatur). Äfven hästafveln, som
förr var blomstrande, har gått tillbaka och täcker
icke längre landets egna behof. – Af mineral är
det blott salt, som har någon betydelse, hvarförutom
mycket tegel tillverkas. – Industrien sysselsätter sig
hufvudsakligen med förädling af jordbrukets alster,
såsom kvarnar, sockerfabriker, brännerier, bryggerier,
stärkelsefabriker, fruktkonserveringsanstalter
o. d. Träindustrien hämtar mestadels sin råvara
från Sverige. Af industri och handtverk lefde 1907
27,3 proc. af befolkningen, medan 11,9 proc. hade
sin utkomst af handel och samfärdsel. Exporten
utgöres af jordbruksalster, medan industrialster,
kolonialvaror, stenkol, trä m. m. äro de viktigaste
importvarorna. M:s handelsflotta är obetydlig och
räknade 1911 68 fartyg om 34,938 ton. Antalet i
Rostock och Wismar inklarerade fartyg utgjorde 1909
4,220 om 837,581 ton. Järnvägarna hade 1909 en längd
af 1,457,5 km. i M.-Schwerin och 262,2 i M.-Strelitz.

Författning. Båda storhertigdömena äro
inskränkta monarkier, ärftliga på manssidan. De
regerande familjerna äro nära besläktade och ega
ömsesidiga successionsrättigheter. Skulle båda
grenarna utdö, öfvergå deras besittningar till
Preussen. Konstitutionen, hvilken är gemensam för de
båda storhertigdömena, innebär få drag af den moderna
politikens liberala tendenser; den grundar sig på den
öfverenskommelse, som hertigen af M.-Schwerin 1755
träffade med sina ständer och som s. å. biträddes
af M.-Strelitz. Båda storhertigdömenas ständer
bilda sedan 1528 en gemensam korporation, kallad
Landesunion, som består af ritterschaft, till
hvilket höra alla egare (nära 800) af riddargods,
samt landschaft, som omfattar representanter
(borgmästaren) för 50 städers magistrat. Såväl
ritter- som landschaft, hvilka samlas på en
kammare och rösta per capita, äro fördelade efter
kretsar: den mecklenburgska, den vendiska och den
stargardska. Furstendömet Ratzeburg samt staden
Neustrelitz äro icke representerade på landtdagen,
utan styras direkt af de resp. storhertigarna. Det
förra har sedan 1869 egen representation (21 medl.),
som dock trädde i verksamhet först 1906. Landesunion
sammanträder hvarje höst, omväxlande i Sternberg
och Malchin. Mellan sina sessioner representeras
den i Rostock af ett utskott af 9 medlemmar. Från
landtdagarna böra skiljas de s. k. konvokations-
och deputationsdagarna, af hvilka de förra äro
sammankomster af ständer från ena eller andra
storhertigdömet för behandling af viktiga
enskilda angelägenheter, som fordra skyndsam
behandling, de senare äro ombud för ständerna,
hvilka utan furstlig kallelse kunna samlas till
allmänna landskonvent eller särskilda krets-
och amtskonvent för att behandla mera privata
angelägenheter. Förvaltning. Lokalförvaltningen
utöfvas på det furstliga domanium af ämbetsverk,
som kallas domanialämter (23 i M.-Schwerin
och 5 i M.-Strelitz), på ridderskapets gods
af egarna. Dessa måste dock för vissa viktigare
frågor låta representera sig genom af dem själfva
utsedda s. k. polizeiämter (47 i M.-Schwerin och
17 i M.-Strelitz). l städerna motsvaras dessa af
magistratskollegium, hvars medlemmar i Rostock och
Wismar väljas af borgarna, men i de flesta andra
städer utses af regeringen. I städerna finnes en
kommunal representation, bürgerrepresentation
(i Rostock hundertmänner). På landsbygden
däremot förekommer endast på domanialområdet
ett slags nyinrättad kommunalförfattning
(dorfgemeinde), men på ridderskapets gods
icke. Den högsta centrala förvaltningen utöfvas i
M.-Schwerin af fyra ministerier, hvilkas chefer
bilda statsministerium. I M.-Strelitz är
statsministeriet i Neustrelitz, bestående af en
statsminister, högsta myndighet. Ministrarna äro
ansvariga inför storhertigen allena. Rättskipningen
handhas i M.-Schwerin af 43 amtsdomstolar, 3
appellationsdomstolar (landgerichte, i Güstrow,
Rostock och Schwerin) och en oberlandesgericht
i Rostock, hvilken äfven är högsta instans för
M.-Strelitz, som f. ö. har 10 amtsdomstolar och en
landgericht (i Neustrelitz). Finansförvaltningen. I
M.-Schwerin finnas tre från hvarandra oafhängiga
finansförvaltningar med egna stater, nämligen
1) landsherrens, 2) en för landsherren och
ständerna gemensam samt 3) en enbart för ständerna
afsedd. Inkomsterna under den första rubriken
härröra från domanium, ord. skatter samt särskilda
bidrag för vissa ändamål och uppgingo 1910–11
till 21,549,000 mk. Med denna summa bestridas de
egentliga statsutgifterna jämte matrikularbidraget
till rikskassan (2,204,907 mk 1911–12). Till den andra
finansförvaltningen inflyta de e. o. kontributionerna,
stämpel-, arfs- och fideikommisskatter m. m.,
inalles 6,3 mill. mark (1910–11); och från den utgå
medel till statsskuldens förräntande, till polis-
och justitieväsendet, till jordbrukets förkofran
och några andra förvaltningsgrenar. För den tredje
finansförvaltningen offentliggöras inga inkomster och
utgifter, men de äro obetydliga. Statsskulden uppgick
1911 till 134,6 mill. mk. – M.-Strelitz hade 1910–11
en inkomststat å 4,72 mill. mk samt 4,53 mill. mk i
utgifter. Dess statsskuld var 2,38 mill. mk. Till
följd af de stora inkomsterna af domanium höra
storhertigarna, särskildt storhertigen af M.-Schwerin,
till Europas rikaste furstar. – I Tyska förbundsrådet
har M.-Schwerin 2 röster och M.-Strelitz 1 röst;
det förra sänder 6, det senare 1 representant
till tyska riksdagen. – Storhertigdömena uppsätta
3 bataljoner grenadjärer, 1 regemente fusiljärer, 1
bataljon jägare, 2 dragonregementen, 1 regemente och 1
batteri fältartilleri, hvilka trupper höra till 17:e
divisionon och 9:e armékåren, utom jägarbataljonen,
som hör till 14:e armékåren. – Båda storherrarna ha
samma titel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free